I den här studien har granskning gjorts av skördekartering och markkartering på Bjertorp Egendom, Lantmännen SW Seed, i Västergötland. Bakgrunden till detta arbete är att ta till vara på information om fälten på gården i form av inlagrade skördekarteringsdata. Detta för att sedan kunna koppla dem samman med markkartering och kunna få bättre förståelse för fältens avkastning och dess potentiella avkastningsförmåga. Utifrån detta ska man i framtiden kunna anpassa val av odlingsåtgärder ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. En litteraturstudie har gjorts för att ge bättre förståelse för teknikerna som används vid mark- och skördekartering. Den inledande delen av litteraturstudien handlar om precisionsodling för att skapa bättre förståelse för vad det begreppet innebär. För skördekartering även en mer ingående förklaring till hur man från rådata omvandlar detta till skördekartor och sedan beskrivning av olika tekniker för markkartering. Avslutande handlar den om hur skörden påverkas av olika faktorer såsom väder, näringstillgång och Jordart. Skördedata som på gården samlats in under ett flertal år har använts tillsammans med befintlig markkartering.

HYPE-modellen utvecklades som ett hjälpmedel för att uppfylla målet om att alla svenska vattendrag ska ha uppnått åtminstone god ekologisk status år 2015, enligt EU:s ramdirektiv för vatten. I HYPE-modellen delas avrinningsområdet in i markklasser, som definieras utifrån kombinationen av Jordart och markanvändning/marktäckeklass. I modellen finns det många parametrar. Vissa av dem är generella för ett större område eller kan hämtas ifrån tidigare forskning, medan andra måste kalibreras för varje avrinningsområde. De parametrar som kalibreras beror i de flesta fall antingen av Jordart eller av markanvändning eller marktäckeklass.Syftet i den här undersökningen var att kalibrera HYPE-modellen för ett mindre avrinningsområde samt undersöka avrinningsvägar och utvärdera den utförda kalibreringen.

Förorenat dagvatten från Stena Gotthards metallåtervinningsanläggning i Eskilstuna har filtrerats genom kolonner innehållande två olika adsorbenter, torv och furubarksflis. Torv är en organisk Jordart som främst används som bränsle och furubarksflis är en biprodukt från skogsindustrin. Båda filtermaterialen är relativt billiga och finns i stora kvantiteter i Sverige. Filtermaterialen har visat sig ha varierande kapacitet att adsorbera metaller i vatten på grund av själva materialet samt vattnets sammansättning. Resultatet från den här studien visar att av de två undersökta filtermaterialen så har furubarksflis störst kapacitet att reducera bly, koppar och zink från det specifika dag vattnet..

Fjärrvärmenätet i Lunds stad började byggas 1963 och består idag av 238 km parvisa fjärrvärmerör. Den teoretiska livslängden för fjärrvärmerör är uppskattad till mellan 50-100 år varför det nu börjar bli dags att reinvestera vissa delar. En tydlig indikering om var på fjärrvärmenätet man ska lägga ekonomiska medel för reinvestering eller underhåll är skadestatistik från olika ledningstyper och fabrikat. Kartläggning av fjärrvärmenätets kompensatorer har genomförts och en riskmatris är framtagen baserad på deras geografiska placering och dimension.Resultatet är tänkt att finnas som stöd inför kommande budget på Kraftringen om vilka ledningssträckor som är i störst behov av en reinvestering.Grunden i rapporten är hämtad från en forskningsrapport från 1999 med avseende på redan framtagna riskmatriser för ledningstyp och Jordart. Riskmatrisen för ledningstyp är modifierad något utefter Lunds lokala skadestatistik för en bättre tillämpning.

I detta examensarbete behandlas historien bakom vitlöken och vilka olika hälsoeffekter vitlöken har på vår kropp. En stor del av arbetet består av förutsättningarna för hur odling av vitlök går till, det behandlas också en del olika egenskaper hos olika sorter.De olika momenten som jordbearbetning och plantering behandlas. Lämpliga metoder för gödsling, växtskydd, liksom skörd och lagring beskrivs.Nackdelen med vitlöksodlingen är att mycket arbete fortfarande utförs förhand och det blir både en dyr och fysiskt krävande gröda att odla. De största odlarna har maskiner till de olika momenten som i vissa fall är inköpta från utlandet, oftast Frankrike men många maskiner är byggda av lantbrukarna själva.Till sist tar jag upp lite hur jag skulle vilja marknadsföra vitlöken om jag skulle sälja den i gårdsbutiken hemma på min föräldragård.Jag tror att vitlöken kan vara en intressant gröda att odla för mig i framtiden hemma på gården, vi har ex Jordart som skulle fungera och en gårdsbutik som behöver få ett utökat sortiment för att behålla kunderna. Men man skall nog inte ha mer areal än att man kan sälja det i gårdsbutiken, odla till grossister är nog inte lönsamt med tanke på att man bör kunna leverera vitlök året runt till dem och det kan bli svårt..

I den här studien inventerades åtta områden där olika kalkberoende svampar har hittats för att försöka beskriva vad som karakteriserar dessa skogar. Olika markfaktorer som humus- och förnalagrets tjocklek, Jordart och jordmån registrerades. Ett urval av. Ett visst träd åldersbestämdes och en en lkpkl naturvärdesbedömning genomfördes inom varje område.Områden med kalkberggrund i Sverige återfinns bl.a. i Jämtland och på Gotland.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pil, eller mer specifikt, sorter inom släktet Salix sp. odlas för användning inom hantverk och trädgård. Bland dessa sorter kan nämnas korgvide (Salix viminalis). Denna typ av odling är småskalig och syftet är att få material till flätning av exempelvis korgar eller grövre arbeten som hägn och staket i trädgård. Materialet som används är vanligen ettåriga skott av odlade pilsorter som skördas när plantan är i vintervila.

Torv är en Jordart som ur geoteknisk synpunkt är besvärlig att grundlägga konstruktioner på. I Sverige har industrialiseringen gett ökade krav på allt snabbare transporter. Detta i förlängningen har medfört nydragning av vägar och järnvägar till att gå raka vägen över marker med dålig bärighet. Detta har medfört en utveckling av tekniska lösningar för att klara de krav i bärighet som funnits. Väg 1082, Björna – Långviksmon går i sin sträckning genom tre stycken torvmyrar.

1999 beslutade riksdagen om 15 nationella miljökvalitetsmål. Miljömål 15 heter God bebyggd miljö och det har ett delmål, nummer 4, som heter Uttag av naturgrus. Delmålet strävar mot att uttaget av naturgrus ska vara högst 12 miljoner ton per år. Detta ska vara uppnått år 2010. Definitionen på naturgrus är: Naturligt sorterad Jordart som består av sten, grus och sand och har bildats under eller efter inlandsisens avsmältning.

Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är Jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ?Typområden på jordbruksmark? och är en del av övervakningen av miljön i Sverige.

Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är Jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ?Typområden på jordbruksmark? och är en del av övervakningen av miljön i Sverige.

Denna uppsats är skriven på kandidatnivå och omfattar 15 högskolepoäng. Uppsatsen är skri-ven inom ämnet Företagsekonomi vid Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversi-tet. En stor kostnadspost för växtodlingsgårdar är handelsgödsel. Svenska lantbrukare tenderar att överskatta grödans kvävebehov, vilket har lett till att den genomsnittliga kvävegivan är högre än den ekonomiskt optimala givan. En kvävesensor kan ge möjlighet till att anpassa kvävegi-van till fältets behov, och där igenom möjligen öka lantbrukarens förutsättningar för skörd- och kvalitetsökning. Kvävesensorn introducerades på den svenska marknaden för 15 år sedan.

Holmen Skog har som målsättning att öka andelen sådda föryngringsytor från dagens 24 % till 30 %. Erfarenheterna inom Holmen Skog vad gäller sådd är goda, men med ett ökat arealmål blir svårigheterna att hitta lämpliga bestånd större. Syftet med examensarbetet var att få bättre kunskap om hur såddresultatet påverkas av ståndortsfaktorer, såddtidpunkt samt trädslagsval. Målsättningen var att ta fram ett kunskapsunderlag som kan utgöra grund för rekommendationer om vilka ståndorter som är mest lämpade för sådd. För att särskilja olika faktorers inverkan på såddresultatet analyserades återväxtinventeringsresultat från 3 704 bestånd med multivariat- och diskriminantanalys. I en fältstudie undersöktes främst inverkan av ståndortens vattenegenskaper på såddresultatet, där 500 stycken 10 m2-provytor med huvudstammar (plantytor) jämfördes med ytor utan huvudstammar (nollytor).

Sveriges avloppsledningsnät förnyas och utvidgas kontinuerligt. Idag finns ett flertal datorprogram för hydraulisk modellering av flöden och uppdämningsnivåer i spill- och dagvattennät. Modellerna kan även användas som planeringsverktyg för att bedöma effekter av planerade åtgärder samt för uppföljning av utförda åtgärder. Vid uppbyggnaden av en modell krävs beräkningsresultat från en hydrologisk avrinningsmodell som indata. Det största arbetet vid modelluppbyggandet ligger just i beskrivningen av hydrologin.

Varje år orsakas stora skador på VA(vatten och avlopps)-ledningar under vinterhalvåret då de riskerar att frysa sönder. För att inte resultera i höga merkostnader måste detta undvikas. I tätbefolkade områden är frostskadade VA-ledningar sällsynt eftersom vatten kontinuerligt strömmar i ledningarna och därmed förhindrar vattnet från att frysa. Problem med VA-ledningar uppstår i mer glesbebyggda områden och säsongsbebodda sommarhusområden. Dessa områden saknar ofta kommunala VA-lösningar vilket därför behöver byggas ut.Många sommarhusområden ligger sjönära i en kringliggande fin natur med mycket berg strax under markytan.