Sökresultat:
40 Uppsatser om Jordart Salix - Sida 2 av 3
Studier av habitatval och revirstrukturer hos vassångare (Locustella luscinioides) i Tåkern
The Savi?s Warbler (Locustella luscinioides) is a recently established bird species in a few reedy shallow lakes of southern Sweden and has only been found nesting for the last twenty years. Little is known about the species' habitat preferences, breeding biology and demands for specific territory structures at breeding sites in Sweden. Knowledge of a newly established species? habitat requirements is essential to maintain a viable population and design action plans.
Kalkbarrskogar i Jämtland : vad karakteriserar de områden där kalkberoende mykorrhizasvampar förekommer
I den här studien inventerades åtta områden där olika kalkberoende svampar har hittats för att försöka beskriva vad som karakteriserar dessa skogar. Olika markfaktorer som humus- och förnalagrets tjocklek, jordart och jordmån registrerades. Ett urval av. Ett visst träd åldersbestämdes och en en lkpkl naturvärdesbedömning genomfördes inom varje område.Områden med kalkberggrund i Sverige återfinns bl.a. i Jämtland och på Gotland.
Juridiska förutsättningar för odling av energiskog
Dagens energimålsättningar innebär ökad energitillförsel från förnybara energikällor vilket leder till en allt växande efterfrågan på mark. I en allt hårdnande konkurrens om markområdena tätnar intressekonflikterna i fysisk markplanläggning. Energipolitiska målsättningar fungerar även som incitament för den fysiska markplaneringen och kan därigenom få en avgö- rande betydelse vid eventuella intressekonflikter. De regler som stödjer en ändamålsenlig markplanering är utformade för att bemöta en mängd olika förutsättningar och markrättsliga konflikter. Syftet med denna uppsats är att utreda de juridiska förutsättningarna för energiskogsodling (Salix).
Miljöpåverkansbedömning vid tillverkning av etanol från cellulosabaserade råvaror : ekologisk gård självförsörjande med drivmedel
Fuel produced from renewable resources is of big interest. In this project the difference between a few different renewable materials are compared on the matter of environmental load when ethanol is produced. The renewable materials that are compared are Salix, straw and reed canary-grass (rörflen). The cellulose in the material is cut down to small pieces and then hydrolysed so that the sugar from the cellulose can be fermented into ethanol.
Tha amount of ethanols that is studied in this work is the smount of ethanol needed to cultivate 1000 ha. The functional unit in the report is 1000 ha.
Modellerade och uppmätta kväveflöden i energiskog som bevattnas med avloppsvatten
The aim of this essay was to study the nitrogen flow in two willowplantations, at different locations in the south of Sweden, that wereirrigated with sewage. The study was also performed to compare thedifferences in nitrogen flows between two years, 1998 and 1999. The studywas made in three parts. First, the denitrification activity was measuredusing the acetylen inhibition method. Second the nitrogen flow, as well asthe water- and heat flows, were modeled through the SOIL-SOILN-modelThird; the nitrogen flow was calculated to compare with the results fromthe model.The results from the measurements were then compared with the resultsfrom the SOILN-simulations to detect differences in the denitrificationrate.
Fritidsodlarens främsta försvar : trädgårdsväxter som skydd mot skadedjur
Fritidsodling är ett stort intresse i Sverige och det odlas trädgårdsväxter både för prydnad och för konsumering. Det finns ett stort antal skadedjur som kan förstöra växterna och reducera skörd. Denna litteraturstudie undersöker om det finns trädgårdsväxter som kan påverka skadedjuren negativt. Det ska göras genom att repellera/reducera skadedjuren, attrahera nyttodjur eller påverka odlingsmiljön och därmed stärka trädgårdsväxter att bättre motstå ett angrepp.
Trädgårdsväxter som inte är typiska för skadedjuret att angripa kan förvilla dem genom att maskera värdväxtens lukt och därmed registrerar inte skadedjuret trädgårdsväxten. Utöver att maskera lukt kan vissa trädgårdsväxter även utsöndra flyktiga kemikalier som verkar motbjudande för skadedjuren och vara repellerande.
Förbelastning av torv med överlast
Torv är en jordart som ur geoteknisk synpunkt är besvärlig att grundlägga
konstruktioner på. I Sverige har industrialiseringen gett ökade krav på
allt snabbare transporter. Detta i förlängningen har medfört nydragning av
vägar och järnvägar till att gå raka vägen över marker med dålig bärighet.
Detta har medfört en utveckling av tekniska lösningar för att klara de krav
i bärighet som funnits.
Väg 1082, Björna – Långviksmon går i sin sträckning genom tre stycken
torvmyrar.
Kadmium som begränsande faktor för användande av tång som biogassubstrat - en laborativ undersökning :
Sveriges miljömål ?Begränsad klimatpåverkan? beskriver ambitionen att fram till år 2020 ska ha minskat utsläppen av växthusgaser med 40 % gentemot år 1990. Ett sätt för Sverige att lyckas med de uppsatta målen är att utveckla biogasproduktionen. Potentialen för biogasproduktion bedöms vara mycket stor och forskning för att ta fram nya substrat att använda inom biogasframställningen pågår. Ett möjligt substrat är alger, dock har tidigare forskning påvisat höga kadmiumhalter i alger vilket kan innebära problem för spridning av rötresten.
Användning av naturgrus: mängder, nyckeltal och
funktionskrav för idag oundgängliga användningsområden
1999 beslutade riksdagen om 15 nationella miljökvalitetsmål. Miljömål 15 heter God bebyggd miljö och det har ett delmål, nummer 4, som heter Uttag av naturgrus. Delmålet strävar mot att uttaget av naturgrus ska vara högst 12 miljoner ton per år. Detta ska vara uppnått år 2010. Definitionen på naturgrus är: Naturligt sorterad jordart som består av sten, grus och sand och har bildats under eller efter inlandsisens avsmältning.
Design av monteringshjälpmedel för cylinderrullar
Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ?Typområden på jordbruksmark? och är en del av övervakningen av miljön i Sverige.
Näringsförluster från åkermark : Åtgärder för att minska transporterna till vattendrag
Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ?Typområden på jordbruksmark? och är en del av övervakningen av miljön i Sverige.
Investera i en kvävesensor? : en ekonomisk jämförelse av tre fiktiva gårdar
Denna uppsats är skriven på kandidatnivå och omfattar 15 högskolepoäng. Uppsatsen är skri-ven inom ämnet Företagsekonomi vid Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversi-tet.
En stor kostnadspost för växtodlingsgårdar är handelsgödsel. Svenska lantbrukare tenderar att överskatta grödans kvävebehov, vilket har lett till att den genomsnittliga kvävegivan är högre än den ekonomiskt optimala givan. En kvävesensor kan ge möjlighet till att anpassa kvävegi-van till fältets behov, och där igenom möjligen öka lantbrukarens förutsättningar för skörd- och kvalitetsökning. Kvävesensorn introducerades på den svenska marknaden för 15 år sedan.
Potential för utökad areal sådd inom Holmen Skog
Holmen Skog har som målsättning att öka andelen sådda föryngringsytor från dagens 24 % till 30 %. Erfarenheterna inom Holmen Skog vad gäller sådd är goda, men med ett ökat arealmål blir svårigheterna att hitta lämpliga bestånd större.
Syftet med examensarbetet var att få bättre kunskap om hur såddresultatet påverkas av ståndortsfaktorer, såddtidpunkt samt trädslagsval. Målsättningen var att ta fram ett kunskapsunderlag som kan utgöra grund för rekommendationer om vilka ståndorter som är mest lämpade för sådd.
För att särskilja olika faktorers inverkan på såddresultatet analyserades återväxtinventeringsresultat från 3 704 bestånd med multivariat- och diskriminantanalys. I en fältstudie undersöktes främst inverkan av ståndortens vattenegenskaper på såddresultatet, där 500 stycken 10 m2-provytor med huvudstammar (plantytor) jämfördes med ytor utan huvudstammar (nollytor).
Större svartbagge Upis ceramboides i norra Hälsingland : förekomst, substratkrav och effekter av skogsbrukets naturvårdsåtgärder
Many wood living insects are considered threatened by modern forestry due to the reduction in amount of dead wood. During the last decade various methods have been used to enhance the quantity of dead wood in managed forests. However little is known how and if these methods are aiding saproxylic insects. The threatened tenebrionid beetle, Upis ceramboides, is already extinct in southern Sweden. It develops in white rotted dead birch (Betula spp) and requires sun-exposed sites.
Viltets inverkan på vegetationsutvecklingen i en Sydsvensk skogsföryngring :
Herbivore impact on the Swedish forest has under a long time been a common subject of
debate. There are many different opinions depending on what direction the forest owner has with his/her forest. Populations of moose and roe deer have increased significantly in Sweden during the last decades. The purpose of this study is to get a full picture of the herbivore impact on the regeneration areas. The field work was done once a year for seven years (1999?2005).