Sökresultat:
264 Uppsatser om Jord pć trynet - Sida 11 av 18
KartlÀggning av faktorer som kan minska antalet Äterinkopplingar i elnÀtet
Vattenfall Eldistribution AB distribuerar el till ca 900 000 kunder i Sverige. Det handlar om bÄde privatkunder och företagskunder. Enheten NÀtdrift vars driftcentral Àr placerad i TrollhÀttan har till uppgift att se till att elnÀtet Àr spÀnningssatt och att man skall minimera avbrottstiderna.DÄ dagens samhÀlle Àr allt mer beroende av störningsfri leverans av el Àr det viktigt att kartlÀgga faktorer som orsakar korta avbrott pÄ nÀtet. Ett kort avbrott definieras som ett avbrott som varar allt frÄn 100 millisekunder till 3 min. I myndigheternas föreskrifter finns inga krav angÄende hur frekvent korta avbrott fÄr förekomma i elnÀtet, dÄ dessa avbrott oftast Àr orsakade av Äska och dÀrmed omöjliga att förutse.
Avvattning av torv i samband med marksanering
Marksaneringar görs idag i syfte att förhindra spridning av föroreningar
till mÀnniska och miljö. Den vanligaste metoden för marksaneringar Àr att
massor grÀvs upp och transporteras ivÀg för behandling. De flesta
saneringar i Sverige görs i torra material sÄsom jord men Àven saneringar i
sediment och andra blöta material genomförs. Vid sanering i blöta material
avvattnas ofta materialet för att minska kostnader i samband med transport
och förbrÀnning.
Ett material som hög förmÄga att binda metalljoner och som dessutom kan
hÄlla kvar mycket vatten Àr torv.
I vatten eller jord? : Nytolkning av depÄfyndet frÄn Eskelhem
In 1886 Hans Hildebrand received a Bronze Age hoard found in a field that belonged to EskelhemÂŽs rectory. A record was made where Hildebrand presented and documented the artifacts. The following year Oscar Montelius reviewed the artifacts, which he described as horse gears. He compared the horse gears with similar artifacts found in Europe that roughly had the same dating in order to trace the origin of the hoard. Â Montelius conclusion was that the hoard was created on Gotland around 500 BC.
Brytningsförslag: VÀlkomma-malmen LKAB Malmberget
Föreliggande rapport tillkomm pÄ uppdrag av LKAB i Malmberget. Företaget som Àr verksamt inom gruvindustrin, Àr den största producenten inom jÀrnmalmsbaserade produkter i Sverige. I Malmberget dÀr en av företagets tvÄ aktiva gruvor ligger, har det Äter blivit aktuellt att bryta en malmkropp som heter VÀlkomma. Malmkroppen bröts tidigare bÄde frÄn dagen och under jord. Den aktuella malmkroppen har en teoretisk malmmÀngd pÄ 7883kTon och det Àr mellan nivÄerna 430m avvÀgning och 600m avvÀgning som en brytning Àr aktuell.
VÀxtval för trafiknÀra omrÄden : rondeller och refuger
Detta examensarbete handlar om vÀxtval för trafiknÀra omrÄden. Dessa omrÄden Àr problematiska pÄ grund av deras vÀldigt speciella stÄndortsegenskaper. VÀxterna mÄste tÄla stadsmiljö vÀrmen, torka, sol, kompakt jord, gasutbyte, vind och ett typiskt problem saltpÄverkan.Rondeller och refuger ligger ofta vid vÀgar med mycket trafik och dessa saltas mycket vissa vintrar för halkbekÀmpning. DÀrför stÀlls det stora krav pÄ de vÀxter som planteras i dessa omrÄden. Arterna mÄste vara anpassade för att tÄla luftsalt och marksalt.Rondeller och refuger Àr ocksÄ komplexa miljöer att göra vÀxt- och gestaltningsförslag till pÄ grund av trafiksÀkerheten.
Mot nya destinationer - Om spÄrvÀgsutbyggande i Göteborg och Sverige
VÄr problemformulering kretsar kring miljö och trÀngsel i stÀderna dÀr spÄrvagnen fÄtt igen en viktig roll.Syftet har varit att undersöka investeringar i spÄrvagnstrafiken i svenska stÀder.Vi har anvÀnt oss av textanalys för att fÄ fram information som inte kan hittas pÄ annat sÀtt informantintervjuer för att fÄ fram det som inte kom fram i texterna och se hur man arbetar med frÄgorna i verkligheten för att visa resultatet för uppsatsen pÄ ett lÀmpligt sÀtt.Resultatet av vÄr undersökning visar att man i Sverige har man först byggt upp spÄrvagnsnÀtet, sedan lade man ned under en period i mitten av 1900-talet och sedan har man under senaste tjugoÄren börjat bygga spÄrvÀg pÄ nytt. Medan de flesta av stÀderna lade ned spÄrvagnstrafiken gick Göteborg och Norrköping mot strömmen och valde att fortsÀtta att investera i spÄrvagnstrafik. Under slutet av 1900-talet började man bygga upp nya spÄrvagnslinjer i större svenska stÀder. SpÄrvagnsutbyggnaden i Göteborg har skett parallellt med bostadsbyggandet i mitten av 1900-talet men bussen kom att konkurrera med spÄrvagnen allt mer som kollektivt fÀrdmedel. LinjenÀten planerades pÄ lÄngsiktigt för att kunna konverteras till antingen buss eller spÄrvagn alternativt tunnelbana.
TjÀlintrÀngning i fyllningsdammars tÀtkÀrna i anslutning till betongkonstruktioner: En studie av fyllningsdammar i LuleÄ Àlvdal
Den vanligaste dammtypen vid vattenkraftsanlÀggningar i Sverige Àr fyllningsdammar, som byggs upp av olika zoner sÄsom tÀtkÀrna, finfilter, grovfilter, stödfyllning och erosionsskydd. TÀtkÀrnan har en dÀmmande funktion och utgör dÀrmed en av de viktigaste delarna i en fyllningsdamm. LÀmpligtvis Àr tÀtkÀrnan uppbyggd av en finkornig morÀn. I mÄnga fall ansluter tÀtkÀrnan direkt mot den betongkonstruktion som utgör utskovspartiet, vilket innebÀr att betongen utgör det enda tjÀlskyddet mot tÀtkÀrnan. Anslutningen mellan tÀtkÀrnan och betongkonstruktionen Àr av erfarenhet en svaghetszon i en dammanlÀggning.
Effektivisering av malmproduktion genom att införa positionering av personal och utrustning : En fallstudie av effektivisering med Mobilaris Mining Intelligence
Underjordsbrytning Àr en vanlig brytningsmetod vid gruvdrift. Vad som avgör om man ska bryta malmen genom dagbrott eller med en underjordsgruva beror pÄ hur malmkroppen ser ut. Underjordsbrytning anvÀnds ofta vid höggradiga malmkroppar som ligger under jord. De finns mÄnga olika metoder men tvÄ av de vanligaste Àr skivrasbrytning och igensÀttningsbrytning. Som anvÀnds av Boliden AB och LKAB.
Tekniska lösningar för konstruerade vÀxtbÀddar Àmnade för gatutrÀd
Det rÄder i dagens lÀge konkurrens mellan gatutrÀden och infrastrukturen. MÀnniskan som lever i den urbaniserade vÀrlden vill ha alla bekvÀmligheter inne i staden som krÀver avloppsledningar, vattenledningar, gatubelysning, elledningar m.m. Samtidigt vill man ha gröna ytor i staden med stora pampiga trÀd. Oftast fÄr dessa tvÄ, trÀden och infrastrukturen, slÄss om platsen under marken och det Àr oftast det gröna som fÄr lÀmna plats. Eftersom detta Àr ett Äterkommande problem vid de flesta nybyggnationer och nyanlÀggningar av ledningar, gator, parkeringar etc.
Möjligheter att gynna biologisk mÄngfald i svenska trÀdgÄrdar
Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fÄtal arter, Àngarna har nÀstan försvunnit och vÄtmarker dikas ut. FörutsÀttningarna för en mÄngfald av djur och vÀxter utarmas i vÄrt land. Varför lÄter vi detta ske? En viktig anledning Àr att fler och fler mÀnniskor bor i stÀder, spenderar mindre och mindre tid i naturen och dÀrmed förlorar kÀnslan och förstÄelsen för vÀrdet av natur, odling och biologisk mÄngfald. SÄ vad kan göras? UngefÀr 6.6 miljoner mÀnniskor i Sverige har idag tillgÄng till trÀdgÄrd och tillsammans tÀcker de en yta som Àr lika stor som Blekinge.
NÀr glöden falnat : En urban begravningsplats i fridfull natur  eller - av Lena Nyman namngivet: "Sista ligget"
NÀr glöden falnatEn urban begravningsplats i fridfull naturVar kommer jag att begravas?Idag flyttar fler och fler in till storstÀderna, och man lÀmnar ofta slÀkten kvar pÄ hemorten.  Det nya livet i storstaden byggs upp runt arbete och de nÀra relationer till vÀnner man fÄr, och inte uppbyggda pÄ slÀktskap. Som storstadsbo kanske man inte identifierar sig med ?hela? Stockholm, det som innefattar de frÀmmande förorterna, dÀr inga anhöriga eventuellt kunnat bo, utan mer med staden ?som sÄdan?.Om man dÄ mitt i livet avlider ? skulle lösningen vara att skickas till födelseorten för en jordfÀstning?   I mitt fall finns ingen familj kvar dÀr, förÀldrarna Àr döda och syskonen Àr spridda över landet.
PÄtrÀffande av naturlig arsenik vid produktion och dess pÄverkan : Nybyggnation av trafikplats Roserberg
Vi har i examensarbete sammanstĂ€llt rapporter, information, material och erfarenhet som Trafikverket har samlat pĂ„ sig. Vi har i samband med nybyggnationen av trafikplats Rosersberg som mĂ„l att kartlĂ€gga hĂ€ndelseförloppet vid pĂ„trĂ€ffande av arsenik. Dessa uppgifter kommer frĂ„n alla de involverade parterna som konsulter, entreprenör, geologer, mm. Ăven Sigtuna kommuns beslut kring omhĂ€ndertagandet med avseendet pĂ„ ?Miljö och HĂ€lsa? kommer att studeras.
MamaGreens : Produktframtagning
Vi har under vÄren 2013 drivit ett fristÄende projekt för vÄrt examensarbete.Med inspiration frÄn kommersiell livsmedelstillverkning och "Urban Gardening", konsten att odla utan jord, pÄ limiterade ytor och med minimalt ljus ville vi skapa och utveckla en produkt riktad för det genomsnittliga hushÄllet och den gemene mÀnniskan. Vi stöter pÄ vÄrt problem i vardagen nÀr vi lagar mat. Basilikan som hinner bli vissen tills nÀsta middag och rosmarinen som inte hÄller tills grillkvÀllen pÄ fredag. Detta problem gav underlag för vÄr grundtanke som var att skapa en produkt som förlÀnger livstiden pÄ fÀrska kryddor, örter och plocksallat. Designad med fokus pÄ hela produktcykeln, frÄn inköp av material till Ätervinning formades en produkt helt olik frÄn vad vi förvÀntat oss.
Selektion av resistenta Escherichia coli vid lÄga antibiotikakoncentrationer i en grÀsandsmodell
Enligt en erkÀnd hypotes, mutant selection window hypothesis, uppstÄr och upprÀtthÄlls antibiotikaresistens hos bakterier endast dÄ antibiotikakoncentrationerna ligger över minimum inhibitory concentration (MIC)-vÀrdet för en kÀnslig, omuterad population. Det hÀr skulle innebÀra att de lÄga antibiotikakoncentrationer man finner i miljön inte borde bidra till att upprÀtthÄlla resistens. Redan subinhibitoriska antibiotikakoncentrationer har dock visat sig ha effekt pÄ bakterier genom att t.ex. öka mutationsfrekvensen hos bakterier, selektera för resistenta mutanter och ge upphov till nya sÄdana. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om en selektion vid lÄga antibiotikakoncentrationer sker ocksÄ in vivo.
GrÄbergtransport: en studie av transportlösningar för Kiirunavaaras grÄberg
LKAB Àr en av vÀrldens ledande producenter av högförÀdlade jÀrnmalmsprodukter och en vÀxande leverantör av industrimineraler. För nÀrvarande bryter LKAB malm i Kiruna och Malmberget. Gruvan i Kiruna kallas Kiirunavaara och Àr vÀrldens största jÀrnmalmsgruva under jord. Den bestÄr av en strÀcka som ungefÀr motsvarar avstÄndet mellan Göteborg och Stockholm. I gruvan finns allt ifrÄn matsalar, kontor, personalutrymme till verkstÀder, krossar, styrcentraler samt transporthissar.