Sökresultat:
297 Uppsatser om Jordägande - Sida 11 av 20
AllmÀnna lÀmplighetsvillkor vid fastighetsbildning: En rÀttsfallsstudie
Denna rapport syftar till att utreda och klargöra de allmÀnna lÀmplighetsvillkoren vid fastighetsbildning (som finns beskrivna i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen) och hur denna paragraf ska tolkas vid lÀmplighetsprövning.Detta har gjorts genom en rÀttsfallsstudie, dÀr fokus lagts pÄ hur paragrafen har tolkats i rÀttspraxis. RÀttsfallsstudien har sedan kompletterats med propositionsanalyser och litteraturstudier. I uppsatsen har de 58 rÀttsfall som legat till grund för rÀttsfallsstudien redovisats för sig för att sedan analyseras och tolkas.Slutsatserna av arbetet presenteras i form av riktlinjer för vad som ska beaktas vid lÀmplighetsprövning. Riktlinjerna bygger pÄ observerade tolkningar i rÀttspraxis och Àr menade att underlÀtta tolkningen av paragrafen.
VÀlsignat utanförskap : Alternativ för de avvikande:kloster
Studien riktar sig mot upplevelser av hĂ€lsa och vĂ„rdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade pĂ„ 6 intervju med mĂ€nniskor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter pĂ„ kloster kan beskrivas med hjĂ€lp av ordpar som förenar motsĂ€gelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ SamtalskvalitĂ©; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; BekrĂ€ftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berĂ€ttelsen. Ăven NĂ€rvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjĂ€lp av tradition ? vĂ„rdvetenskapliga teorier och studier ? konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vĂ„rdinrĂ€ttning och mĂ€nniskor som vistas dĂ€r skiljer sig inte markant frĂ„n vetenskapens bild av psykiatriska patienter.
Kommunal tillsyn av gÄrdsmejerier
I Sverige finns det nÀstan 300 myndigheter som kontrollerar olika delar av livsmedelskedjan frÄn jord till bord. De flesta av dessa myndigheter Àr kommunala nÀmnder som genom sina tjÀnstemÀn sköter tillsynen av mÄnga olika sorters livsmedelsverksamheter. En av dessa verksamheter Àr gÄrdsmejerier och andra mindre mejerier som i mÄnga kommuner Àr de anlÀggningar med högst riskklassning och dessutom oftast unika i sitt slag, vilket stÀller storakrav pÄ de kommunala livsmedelsinspektörerna.Den konflikt som ofta kan uppstÄ vid de tillsynsbesök som inte motsvarar bÄda parters förvÀntningar och önskningar kan ofta leda till misstro och en dÄlig dialog. Detta kan leda till problem bÄde för företagare och för inspektörer som fÄr ett sÀmre arbetsklimat. För att komma till rÀtta med dessa problem mÄste man undersöka vad som fungerar bra och lÀra sig av dessa goda exempel.
AnvÀndning av komposterat rötslam i anlÀggningsjord : En undersökning av innehÄll och lÀckage till recipienten
Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.
InmÀtning av borrhÄl i berg med en elektronisk mÀtutrustning
Vid borrning av hÄl i berg för sprÀngning kan sprickor i berget och bergets övriga kvalitetsskillnader göra att det verkliga hÄlet avviker frÄn det teoretiska. Enligt Arbetsmiljöverkets Författningssamling frÄn 2003 sÄ mÄste de tvÄ första hÄlraderna vid bergkanten ovan jord, dÀr pallhöjden överstiger tio meter mÀtas in och dokumenteras. Detta för att kunna avgöra att försÀttningen Àr tillrÀcklig och dÀrmed fÄ en god sÀkerhet vid sprÀngning.Skanska införskaffade i början av 2005 utrustning för att sjÀlva kunna mÀta in borrhÄl. Fram till dess har Skanska köpt in denna tjÀnst. Rapporten syftar till att utvÀrdera den utrustning som anvÀnds vid inmÀtning.
HjÀlp vÄr jord : En studie av hur de tre dimensionerna av hÄllbar utveckling behandlas inom barnlitteratur.
Efter att FN:s konferens om hÄllbar utveckling genomfördes i Rio 1992, stod det klart att utbildningsvÀsendet har en viktig roll i att skapa nya traditioner kring utbildning för hÄllbar utveckling, dÄ det i nulÀget inte existerar nÄgon sÄdan. Problematiken bottnar i att Àmnet hÄllbar utveckling anses vara relativt komplext och brett, vilket medför svÄrigheter för lÀrare och förskollÀrare att hitta en allmÀn och övergripande balans. Att det dessutom finns lite forsking kring utbildning för hÄllbar utveckling för de yngre barnen visar pÄ problematiken ytterligare.De resultat som har framkommit i analysen Àr att den miljömÀssiga dimensionen med Ätervinning som tema, Àr det innehÄll som Àr mest framtrÀdande och synlig i fyra av fem barnböcker. DÄ de tre dimensionerna inte uttalas i barnböckerna har dessa fÄtt lÀsas fram mellan raderna och resultatet blev att den sociala dimensionen Àr stÀndigt nÀrvarande och har en övergripande roll i samtliga barnböcker. Den sociala dimensionen gestaltas i barnböckerna via solidaritet, tillit, samarbete, ansvar och uppfostran mfl.Denna studie Àmnar att undersöka hur de tre dimensionerna inom hÄllbar utveckling förhÄller sig till fem utvalda barnböcker.
Varför mÄr trÀden bra? : en undersökning av à sötorgets kungslindar
Vanligtvis lever vÄra stadstrÀd under stark stress i de urbana miljöerna och mÄr ofta ganska dÄligt. Det urbana klimatet skiljer sig frÄn landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark vÀrme, stark vind, vattenbrist, nÀringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ pÄverkan pÄ trÀden och framförallt rotmiljön kan försÀmras kraftigt. StadstrÀden har ofta lÄngtifrÄn optimala vÀxtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper Àr helt annorlunda frÄn de förhÄllandena som existerar i trÀdens naturliga miljö.
Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) pĂ„ Ă
sötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.
RÀtten till Moder Jord : En jÀmförelse om relationen till naturen mellan Mohawkindianen Tom Porter och FN:s styrdokument om hÄllbar utveckling
Hur vi Àn lever vÄra liv sÄ pÄverkar det alltid naturen runt omkring oss pÄ nÄgot sÀtt. Bland annat bygger vi hus och infrastruktur, odlar, konsumerar och reser, vilket i olika utstrÀckningar inverkar pÄ naturen. Idag pÄgÄr en aktiv global debatt om de negativa konsekvenserna som mÀnniskors fotavtryck har satt pÄ Jorden i form av miljöförstöring. Miljöförstöringen handlar till stor del om effekterna av Jordens ökande medeltemperatur, vilket i sin tur i stor utstrÀckning beror pÄ vÄra levnadsvanor i form av produktions- och konsumtionsmönster. Ett internationellt arbete har pÄbörjats sedan en tid tillbaka för att skapa hÄllbara samhÀllen.I det hÀr arbetet jÀmförs tvÄ aktörers texter angÄende deras relation till naturen.
Vinn/vinn - eller svinn? En studie om hur livsmedel kan doneras till vÀlgörenhet istÀllet för att kasseras
UngefÀr en fjÀrdedel av den klimatpÄverkan som de svenska hushÄllen orsakar kommer frÄn maten vi Àter, eller nÀrmare bestÀmt frÄn de utslÀpp av vÀxthusgaser som maten ger upphov till pÄ sin vÀg frÄn jord till bord. Om maten slÀngs innan den konsumeras har denna miljöpÄverkan skett i onödan. Uppsatsen undersöker VIS (VÀlgörenhet IstÀllet för Svinn), en svinnÄtgÀrd dÀr fullvÀrdiga livsmedel istÀllet för att slÀngas, skÀnks till vÀlgörenhet. MÄlet Àr att undersöka hur VIS fungerar, samt att bidra till ökade kunskaper om detta för Sverige nya sÀtt att bemöta svinnproblematiken. VIS styrkor och svagheter, liksom de hot och möjligheter som kan finnas, har undersökts med hjÀlp av en SWOT-analys.
Third party ownership inom professionell fotboll
Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.
Sveaskogs försÀljning av skogsmark i Vilhelmina och Dorotea : mÄlsÀttning och utfall ur ett glesbygdsperspektiv
Sveaskog AB har av sin Àgare svenska staten fÄtt i uppdrag att sÀlja 10 % av det markinnehav man hade 2002 i syfte att stÀrka enskilt jord- och skogsbruk. Detta för att det förvÀntas bli lÀttare för enskilda privatpersoner att fÄ en utkomst i glesbygden. Syftet med studien var att granska försÀljningsprocessen och vilka fastigheter som sÄlts. Köparna, deras motiv till köpet och hur det pÄverkat dem och omgivningen har ocksÄ studerats. Nyckelpersoner inom Sveaskog intervjuades för att förstÄ försÀljningsprocessen och vilka kriterier man hade för att vÀlja omrÄden till försÀljning.
Snake Grid och andra objektanpassade projektioner för svensk infrastruktur
I detta examensarbete undersöks tillÀmpligheten av speciellt anpassade kartprojektioner för projektering, byggnation, drift och underhÄll av lÄngstrÀcka objekt inom svensk infrastruktur. Speciellt intresse Àgnas Ät Snake Grid-projektionen som utvecklats av University College London i samarbete med Network Rail, som bygger och underhÄller det brittiska jÀrnvÀgsnÀtet.I samband med att man i Sverige satsar pÄ utbyggnad och uppgradering av jÀrnvÀgsnÀtet med höghastighetsspÄr, uppstÄr Àven ny mÀtningstekniska utmaningar dÄ anlÀggningarna blir allt mer komplicerade, och toleranserna allt snÀvare. Projekteringen av anlÀggningarna utförs oftast i programvaror som antar att bygget kommer att utföras i ett tredimensionellt rum med rÀtvinkliga axlar, med norr och öst i ett plan och lodriktningen vinkelrÀtt mot detta plan. Problem uppstÄr nÀr detta antagande om en platt jord möter verkligheten med en krökt jordyta och kuperad terrÀng.Den klassiska lösningen pÄ problemet Àr att arbeta med kartprojektioner, för att pÄ sÄ sÀtt lokalt eller regionalt approximera en platt jord vid kartering och projektering. Storleken pÄ det omrÄde som kartprojektionen Àr giltig för och lokala höjdförhÄllanden bestÀmmer hur stora avbildningsfelen, i form av skalförskjutningar, som mest blir i kartan.
Högarps Àngar : FörÀndringar i kÀrlvÀxtfloran 1979-2012
Högarp ligger i östra kanten av Jönköpings lÀn. I den hÀr undersökningen har en inventeringav kÀrlvÀxterna i de tre Àngarna i byn gjorts och jÀmförts med en inventering frÄn 1979.Bortsett frÄn en period under mitten av 1900-talet, har Àngarna förmodligen hÀvdats pÄ ettliknande sÀtt under en mycket lÄng tid. DÀrför har ocksÄ en vÀldigt rik Àngsflora utvecklats.Syftet med undersökningen, var att se vilka förÀndringar som skett i florasammansÀttningenunder Ären som gÄtt mellan de tvÄ inventeringarna. PÄverkansfaktorer som kvÀvenedfall,försurning, metoder för hÀvd och nÄgra olika ÀngsvÀxters habitatskrav Àr aspekter sombehandlas. Analysen utgÄr ocksÄ frÄn de metoder för hÀvd som beskrivs i kulturreservatetsskötselplan och som redovisats i intervjuer.Eftersom Àngarnas grÀnser utvidgats nÄgot sedan 1979 har det inte gÄtt att avgöra ifall nyaarter tillkommit pÄ grund av större arealer i den senare inventeringen.
Automatiskt laserbaserat vagnöverfyllnadsskydd
Detta arbete undersöker möjligheterna att utveckla ett system som kan övervaka lastning eller automatiskt lasta malmvagnar i LKAB's Kirunavaaragruva. Arbetet bestod till stor del att utveckla en testanlÀggning dÀr laserscannrar anvÀnds som givare och ett datorbaserat styrsystem som anvÀnder informationen frÄn scannrarna till att styra eller övervaka profilen pÄ vagnarna. Anledning till ett intresse för ett sÄdant system kommer bÄde frÄn ekonomiskt och ett sÀkerhetsmÀssigt perspektiv. I dagslÀget fjÀrrlastas malmvagnar i gruvan manuellt av operatörer som sitter ovan jord. Alla vagnar ska helst vara maximalt fyllda utan nÄgot spill.
De annorlunda Andra : En kombinerad narrativanalys av SVT:s representation av flyktingar och asylsökande
SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.