Syftet med uppsatsen är att utföra en retoriskanalys på de argument som förs bland medlemmarna på Facebookgrupperna ?Vägra betala Victorias bröllop!? respektive ?Våga betala Victoria och Daniels bröllop?. Grupperna är två intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda på vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas åsikter kring det kungliga bröllopet såväl som monarkin. Således kommer uppsatsen att fokusera på den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som äger rum på respektive grupp. Uppsatsens utgår från tre frågeställningar: Förs en kommunikativ dialog i frågan kring för respektive emot det kungliga bröllopet på Facebook? Hur är dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för åsikter kring det kungliga bröllopet så väl som monarkin? Genom att fokusera på en för- respektive emotgrupps åsikter på Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfält såsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men även fältet för retorik och medierad offentlighet.

SAMMANFATTNINGTitel:Kommersiella fastigheter i Sverige, är det en intressant kapitalplacering i jämförelsemed aktier?Nivå:C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:John R Carlsson & Samuel NormanHandledare:Peter LindbergDatum:2011 ? februariSyfte:Inför alla investeringsbeslut vill en rationell investerare veta vilka andrainvesteringsformer som finns och vilka för och nackdelar dessa för med sig. Huvudsyftet meddenna studie är att belysa kommersiella fastigheter som investeringsform och redovisa desärdrag en fastighetsinvestering för med sig. Den primära frågeställningen blir således: Ärkommersiella fastigheter i Sverige en attraktiv investeringsform i jämförelse med aktier? Densekundära frågeställningen är hur attraktiva olika fastighetstyper är som investeringsobjekt?Den sista frågeställningen är huruvida fastigheter är goda diversifieringsobjekt i en blandadtillgångsportfölj?Metod:Genom att jämföra aktiers och fastigheters värdeutveckling, direktavkastning ochtotalavkastning har vi undersökt vilket tillgångsslag som genererat den bästa avkastningenunder mätperioden.

Familjen Hjörne har sedan 1926 varit Västsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har familjen i stort sett haft monopol på tidningsmakande i Göteborg och ägt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har familjen expanderat sitt tidningsägande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största ägare av dagstidningar. Idag har familjen ett tidningsägande som inte bara går tre generationer tillbaka, utan som geografiskt sträcker sig från Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011).

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka en möjlig vitalisering av demokratin genom fokusgrupper och folkomröstningar ur ett direktdemokratiskt respektive deliberativ synsätt där John S Dryzek får stå som referensram för den deliberativa demokratin. Två specifika fall av fokusgrupper och omröstningar studeras närmare. Det första är en fokusgrupp som genomfördes angående fritidsgårdarnas fortsatta verksamhet i Luleå och inkluderade sju av de tio fritidsgårdarna inom kommunen. Fokusgrupperna var uppdelade i tre olika grupper, fritidsgårdsledare, ungdomar samt politiker- och tjänstemän. Dessa träffades sedan för ett gemensamt möte den 14 maj 2008.

Att ta undervisningen utanför skolans väggar är ingen ny metod för lärande. Studiebesök är en pedagogisk metod som ger tillfälle att byta miljö, uppleva och hantera praktiska aktiviteter. Syftet med studien är att undersöka museers syn på förväntat lärande genom studiebesök. I undersökningen analyseras lärarhandledningar och pedagogiska program som är framställda av Friluftsmuseet Gamla Linköping och Östergötlands länsmuseum. Museernas historiska iscensättningar, historieförmedling och framställningar om förväntat lärande studeras.

Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. SammanfattningFörskolans ursprung byggdes på en teori om utveckling där barnets aktiva handlande var drivkraften i läroprocessen.

Ordet spel och dess betydelse är svårt att beskriva. Spel har många definitioner och studien kommer därför att använda ordet spel för att beskriva applikationer, datorspel, hemsidor och geografiska verktyg. Jag är uppmärksammad på att det finns stora skillnader mellan datorspel och exempelvis Google Earth och har inte som avsikt att klassificera dessa som samma. Dock kommer samtliga att beskrivas som spel eller teknologi, främst för att det underlättar läsningen. Idag använder allt fler personer dator och Internet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka två olika teorier om frihet och äganderätt som vi kommer tillämpa för att svara på frågan om det är rätt att fildela och ladda ner musik. För att svara på syftet har vi använt oss av följande frågeställningar. Anser studenterna och de vi intervjuat att det är rätt att det finns musik tillgänglig ute på Internet gratis? Hur ser åsikten ut om fildelning och nedladdning av musik idag? Och kan fildelning och nedladdning av musik jämföras med stöld. Vår utgångspunkt för denna uppsats är händelsen mot Bahnhof.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka på vilket sätt USA:s president Barack Obama använder sig av berättelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stärka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frågeställningar: När i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berättelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp använder Obama för att försöka få så många som möjligt att känna att de har något gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen är tre tal framförda av Barack Obama. Det är det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll på Demokraternas konvent 2004 när John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor när denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 då det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial då de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriär och dels visar på tre olika sammanhang, ett då han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ändå lyckas göra det även till ett presentationstal av sig själv, ett där han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som är mer präglat av glädje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topikläran, men en kortare genomgång av den klassiska retorikens tre talgenrer, partesläran, publikbegreppet och presidenttal genomförs även.

Syftet med denna uppsats är att belysa vilka hinder och möjligheter de före detta kriminella möter när de ska återintegreras i samhället. Vi vill dessutom fördjupa förståelsen för varför de väljer att avbryta sin brottskarriär. För att bygga upp en förståelse för problemområdet har vi använt oss av fyra rapporter varav tre är publikationer från Brottsförebyggande Rådet och en från Equal-projektet Bättre frigivning. Vi har utöver dem använt statistik från kriminalvården för att belysa områdets omfattning. Rapporterna beskriver de problem interner möter vid frigivning, såsom bostad och sysselsättning.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka på vilket sätt USA:s president Barack Obama använder sig av berättelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stärka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frågeställningar: När i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berättelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp använder Obama för att försöka få så många som möjligt att känna att de har något gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen är tre tal framförda av Barack Obama. Det är det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll på Demokraternas konvent 2004 när John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor när denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 då det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial då de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriär och dels visar på tre olika sammanhang, ett då han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ändå lyckas göra det även till ett presentationstal av sig själv, ett där han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som är mer präglat av glädje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topikläran, men en kortare genomgång av den klassiska retorikens tre talgenrer, partesläran, publikbegreppet och presidenttal genomförs även.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka på vilket sätt USA:s president Barack Obama använder sig av berättelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stärka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frågeställningar: När i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berättelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp använder Obama för att försöka få så många som möjligt att känna att de har något gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen är tre tal framförda av Barack Obama. Det är det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll på Demokraternas konvent 2004 när John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor när denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 då det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial då de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriär och dels visar på tre olika sammanhang, ett då han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ändå lyckas göra det även till ett presentationstal av sig själv, ett där han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som är mer präglat av glädje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topikläran, men en kortare genomgång av den klassiska retorikens tre talgenrer, partesläran, publikbegreppet och presidenttal genomförs även.

Syftet med denna uppsats är att belysa vilka hinder och möjligheter de före detta kriminella möter när de ska återintegreras i samhället. Vi vill dessutom fördjupa förståelsen för varför de väljer att avbryta sin brottskarriär. För att bygga upp en förståelse för problemområdet har vi använt oss av fyra rapporter varav tre är publikationer från Brottsförebyggande Rådet och en från Equal-projektet Bättre frigivning. Vi har utöver dem använt statistik från kriminalvården för att belysa områdets omfattning. Rapporterna beskriver de problem interner möter vid frigivning, såsom bostad och sysselsättning. De behandlar även vilka utslussningsmetoder som finns och i hur stor utsträckning de används.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka på vilket sätt USA:s president Barack Obama använder sig av berättelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stärka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frågeställningar: När i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berättelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp använder Obama för att försöka få så många som möjligt att känna att de har något gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen är tre tal framförda av Barack Obama. Det är det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll på Demokraternas konvent 2004 när John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor när denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 då det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial då de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriär och dels visar på tre olika sammanhang, ett då han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ändå lyckas göra det även till ett presentationstal av sig själv, ett där han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som är mer präglat av glädje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topikläran, men en kortare genomgång av den klassiska retorikens tre talgenrer, partesläran, publikbegreppet och presidenttal genomförs även.

Uppsatsen syftar till att genom en analys av tre tal undersöka på vilket sätt USA:s president Barack Obama använder sig av berättelser om sin familj och sin bakgrund i sina tal för att försöka stärka sitt ethos. Uppsatsen har tre huvudsakliga frågeställningar: När i talen pratar Obama om sin familj och bakgrund? Vad i dessa berättelser kan höja Obamas ethos och skapa förtroende för honom? Vilka retoriska grepp använder Obama för att försöka få så många som möjligt att känna att de har något gemensamt med honom? Det material som analyseras i uppsatsen är tre tal framförda av Barack Obama. Det är det presentationstal (The Keynote Speech) som han höll på Demokraternas konvent 2004 när John Kerry skulle nomineras till presidentkandidat, det tal Obama höll om sin pastor när denne uttalat sig rasistiskt om vita (A More Perfect Union) samt det segertal han höll i Grant Park i Chicago 2008 då det stod klart att han blivit vald till USA:s 44:e president. Dessa tre tal har valts ut som analysmaterial då de dels rent kronologiskt speglar olika tidpunkter och avsatser i hans karriär och dels visar på tre olika sammanhang, ett då han egentligen presenterar en annan person (Keynote Speech) men ändå lyckas göra det även till ett presentationstal av sig själv, ett där han snarare ger ett slags försvarstal (A More Perfect Union) och ett som är mer präglat av glädje och förhoppning (The Victory Speech). Den teori som presenteras i uppsatsen rör framför allt ethos, den retoriska situationen och topikläran, men en kortare genomgång av den klassiska retorikens tre talgenrer, partesläran, publikbegreppet och presidenttal genomförs även.