Titel: Intern resursallokering inom franchiseföretagNivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Caroline Lindblom & Emma Sunebäck Handledare: Lars-Johan Åge Biträdande handledare: Jens Eklinder Frick Datum: 2013-08 Syfte: Syftet med vår studie är att analysera hur franchiseföretag kombinerar sina resurser internt. Detta gör vi utifrån det teoretiska ramverket 4R. Vi kommer att genomföra studien ur franchiseföretags synvinkel då vi tror att de samarbetar mer kring resurser än företag från olika koncerner. Det gör att en studie av franchiseföretag och deras sätt att kombinera resurser blir intressant. Genom studien vill vi belysa hur resursallokering inom franchiseorganisationen kan påverka resursvärdet som uppnås. Metod: För att genomföra studien har vi samlat information från artiklar och litteratur samt genomfört intervjuer på två franchiseföretag inom fastighetsmäklarbranschen.

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen.

A group of two people, Jelena Durkan and Johan von Heideken, have worked together on an assignment from the company August Lundh AB. The company manufactures plastic products for all sizes of catering establishments. The basis for this thesis is a pre-study which shows that many of the users would be more drawn to the plates that the company manufactures, if there was a motif on the plates.This thesis will present the method of application for the motif that best benefits the company, with regard to the requirements placed on the motif, application method and the costs. The group found five relevant methods that were more carefully examined and compared to each other. Those are:Laser engraving, Hot-stamping, Injection molding, In-mould labeling and Pad-printing.The tools that have been used to solve this problem are: Requirement specification, QFD and OEE.

Abstract"Citizen Influence, Forms and Effects - A study of the Resistance Concerning the Establishment of a Juvenile Detention Center in Kristinehamn 2005-2007"Political Science, Johan Utter This essay circles around the concepts of citizenship and the questions if and how citizens in the modern democracy can influence and effect the political decisions made by the governing body on the local level. This is done by the means of a case-study concerning the establishment of an institutional facility for convicted youths in Kristinehamn. The planning of this facility and especially its planned location in Sunneberg aroused a significant negative response from the citizens, demanding a better alternative for the location.The proposition resulted in heavy protests from the citizens as the planned location was viewed as an important recreation area, where the citizens could experience nature first hand, close to the centre of town. As a result, some citizens living close to the planned location, formed a network called "Bevara Sunneberg", whose purpose was to influence the decision-makers and make the citizen?s voices heard.

Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper.

AbstraktUppsatsens titel: Vad anser studenter vara en attraktiv stad? ? En undersökning om vad Umeå bör göra för att behålla studenter efter avklarade studier. Seminariedatum: 2009-06-02 Ämne/kurs: Företagsekonomi C / Kandidatuppsats, 15 poäng  Författare:     Johan Pillay : 82.07.26             Paul Kushch : 87.01.06  Handledare: Yvonne Von Friedrichs Nyckelord: marknadskommunikation, platsmarknadsföring, tillhörighet, varumärke, teorier om kreativitet, studenter och liknande begrepp. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att skapa förståelse för hur Umeå kommun kan uppnå gynnsam tillväxt genom att få högskolestuderande vid Umeå universitet att stanna kvar i Umeå efter avklarade studier.  Metod: Vi har nyttjat en omfattande pilotundersökning med enkäter för att utifrån den genomföra vår huvudstudie. Denna genomfördes med hjälp av tre fokusgrupper i vilka vi hade 90 minuter långa gruppsamtal med åtta personer i vardera. Utifrån svaren vi fick i fokusgrupperna skapade vi två enkäter som även de initialt testades med vardera en pilotstudie.

Följande rapport behandlar genomförandet av det examensarbete som utgör avslutet på Civilingenjörsutbilnildningen inom maskinteknik med inriktning mot konstruktion vid Luleå tekniska universitet, Luleå. Arbetet har utförts av Johan Marklund i ett nära samarbete med JAMA Mining Machines, Skelleftehamn. Den största delen av utvecklingsarbetet har skett på plats hos JAMA med endast ett antal avstämningsmöten med extern handledare på LTU i Luleå. Det huvudsakliga målet i arbetet är att skapa en ny konstruktion för midjeleden på det chassie som ett antal av JAMAs maskiner baseras på. Denna nya konstruktion ska klara större belastningar med ett lägre servicebehov som sammantaget ger maskinerna större tillgänglighet.

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen.

Lars Levi Læstadius (1800-1861) var en stor och viktig människa. Han är ihågkommen och mycket omskriven. Læstadius var en aktiv nykterhetskämpe, botaniker och älskad präst. Utöver detta var han även den som grundade den märkliga väckelsen omkring år 1845 som än idag bär hans namn: læstadianismen. Læstadianerna, som de troende kom att kallas, lyssnade till denne stränga man och lärde sig att leva som han predikade, ett enkelt och nyktert liv.

Denna uppsats behandlar varför, hur och på vilket sätt fem personer - två kvinnor och tre män födda på 1980-talet - har sett på komediserien Friends; Vänner i svensk översättning. Materialet till uppsatsen utgörs av en transkriberad fokusgruppsintervju med de fem respondenterna, av vilken jag har gjort en tematisk analys. I uppsatsen söker jag även svar på vad serien har betytt för respondenterna, hur själva tittandet på serien har gått till samt huruvida detta kan ses som en medieritual såsom en sådan definieras av Nick Couldry i boken Media rituals ? A critical approach (2003).Uppsatsen tar avstamp i begreppet mediatization; medialisering i min svenska översättning, som av Johan Fornäs definieras som den process där media fyller mer och mer av vardagslivet, kulturen(1995: 1). En följd av medialiseringen är att kulturella texter blir allt viktigare för människors identitetskonstruktion, hur vi relaterar till varandra och vår kunskap om världen omkring oss (ibid.

Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i två tidskrifter, Djurens rätt och Djurfront, utgivna av djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot Plågsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill säga vilka värderingar och föreställningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag använt mig av idé- och ideologianalys. Min teori består i en förståelse av språk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som särskiljer och upphöjer människan och det mänskliga från djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta får konsekvenser för hur en rörelse som ämnar ändra på djurens underordnade ställning hanterar begrepp som är kopplade till det mänskliga och begrepp som ställs i motsättning till det mänskliga enligt traditionella dikotomier. Undersökningen visar att det i huvudsak finns två sätt att hantera bärande begrepp.

Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hållbar täthet och hållbar stadsform är.

Nivå: C-uppsats i MarknadsföringLärosäte: Institutionen för företagsekonomi vid Umeå UniversitetFörfattare: Peter Björklund 840831-8510, Johan Gustavsson 860928-7852pebj0001@student.umu.se, jogu0010@student.umu.seHanledare: Sofia Isberg, sofia.isberg@usbe.umu.seTitel: Drivkrafter bakom grön marknadsföring ? en studie av två BranscherProblembakgrund: Grön marknadsföring är ett relativt nytt koncept. Under de senaste 30 åren har oron över de sociala och miljömässiga konsekvenserna av handel ökat och en debatt har tilltagit rörande förhållandet mellan marknadsföring och den fysiska miljön. Därav är det av yttersta vikt att förstå varför företag satsar på att producera gröna alternativ, det vill säga vilka drivkrafter som ligger bakom detta.Syfte: Denna studie syftar till att förstå vilka drivkrafter som ligger bakom ett val att satsa på grön marknadsföring. Vidare så syftar denna till att jämföra skillnader och likheter i drivkrafter att satsa på grön marknadsföring mellan två branscher.Metod: Denna studie är en kvalitativ studie.

Titel: Blame games ? en studie av ansvarsfrågan i fallet med EtiopiensvenskarnaFörfattare: Isabella Wising och Ulrika TaubermanUppdragsgivare: JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 59Antal ord: 19 886Syfte: Att undersöka hur blame games konstruerades i svenska dagstidningars bevakning av fallet med ?Etiopiensvenskarna? (Martin Schibbye och Johan Persson) under perioden 1 juli ? 31 mars 2012.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis).Material: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under 4-10 juli, 16-22 oktober, 22-28 december 2011.Huvudresultat: Utifrån teorier om kriskommunikation och mediers gestaltning har vi kunnat se hur blame games konstruerades i fallet med de svenska journalisterna som fängslades i Etiopien (Etiopiensvenskarna). Våra resultat visar att fallet kom att definieras utifrån ett hot mot pressfriheten, där utrikesminister Carl Bildt och Utrikesdepartementet, anklagades för att inte agera tillräckligt för att Etiopiensvenskarna skulle friges. De fick främst kritik av journalister och politiker inom allianspartierna (C, FP, KD, M), för att de inte definierade frågan som politisk och för att de inte talade om Etiopiensvenskarna som journalister. Den etiopiska rättsprocessen ansågs vara styrd av politiska motiv att skrämma journalister till tystnad.

Titel:Företags och konsumenters motiv och förväntningar kring att engagera sig i lojalitetsprogram. Författare :Malin Börsbo och Sara Lindskog Handledare: Johan Anselmsson Problem: I litteraturen kring relationsmarknadsföring och lojalitetsprogram, eller kundklubbar som det också kallas, är företagsperspektivet idag det dominerande. Den bild som finns av kunderna är inte underbyggd av några empiriska undersökningar speciellt inriktade på kundklubbar. Ett ren-odlat kundperspektiv saknas alltså. Det behövs därför utökad kunskap om konsumenters motiv och förväntningar kring att engagera sig i dessa klubbar.