The starting point of this essay was the frustration I felt after having read the novel Nadja (1928) written by the French surrealist André Breton. The title promises the story of someone called Nadja but the promise stays unfulfilled. Recognition of this phenomenon, where a man writes a book about a woman, but the woman hardly is seen, made me want to examine it further.Using the theories of the French psychoanalyst Jacques Lacan I analyze the relation between the male narrator and his female object. I also compare Nadja to a precursor: the novel Bruges-la-morte (1892) of the Belgian symbolist writer Georges Rodenbach. Their stories are, to a large degree, similar.

Denna uppsats syftar till att, utifrån kunskaper om det offentliga rummet och människors användning av det, ge idéförslag till utformning av en busshållplats vid Stadshuset i centrala Uppsala. Meningen är att designen ska stimulera till fler upplevelser i människors vardag. Med upplevelser menar vi bland annat möten mellan människor samt sinnesstimulans som bidrar till återhämtning och aktivering. Eftersom människor naturligt måste uppehålla sig här, ser vi en stor potential i att busshållplatser genom attraktiv design kan erbjuda mer än att vara en väntplats mellan två destinationer. För att ta reda på vilka faktorer som påverkar människans upplevelse av omgivningen gjordes en litteraturstudie. Vi använde oss av boken Svensk Miljöpsykologi samt Jan Gehls och Jane jacobs teorier om hur människor använder det offentliga rummet. För att förankra denna kunskap till vår busshållplats valde vi att observera människors beteenden på platsen.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsättningar till användning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de återfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks några teorier inom områdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som främst påverkar är; upplevelsen av platsbildning, skalnivåns påverkan av upplevd aktivitetsnivå, platsens integration i förhållande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika målgrupper kan använda sig av den, men också för hur hierarkin mellan olika användningsområden blir.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsättningar till användning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de återfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks några teorier inom områdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som främst påverkar är; upplevelsen av platsbildning, skalnivåns påverkan av upplevd aktivitetsnivå, platsens integration i förhållande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika målgrupper kan använda sig av den, men också för hur hierarkin mellan olika användningsområden blir. Torghandel förändrar temporärt integrationsvärdena i en stadsstruktur eftersom siktlinjer och framkomlighet förändras.

My aim with this essay is to examine the relationship between identity positions and spatial positions in Jean Rhys novel Wide Sargasso Sea (1966). Through this I wish to show how Wide Sargasso Sea problematize the analytical cathegory "women", as well as classic western canon, and feministic eurocentric readings of the novel Jane Eyre by Charlotte Bronte to which Wide Sargasso Sea correspond..

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus.

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus. I centrum har en viss punktvis förtätning skett men annars ser Viksjö ut som när det byggdes. Viksjö är uppbyggt utav flera småhusområden där varje område bildar en egen enklav som är kopplad till en matargata som leder till huvudleden genom Viksjö ? Viksjöleden.

The aim of this thesis is to describe and analyze the geographical distribution of everyday criminality in the town of Borlänge during the year 2002 and to analyze which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality there. The term everyday criminality is here to be understood as those categories of crime that appear most frequently in the records of reports to the police every year. Here two kinds of crime have been in focus, thefts from cars and office burglary.In fulfilling this aim two main questions have been answered. The first one is how the everyday criminality was distributed geographically in the town of Borlänge during the year 2002. The second one is which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality in the town of Borlänge.In order to answer the first question a spatial autocorrelation analysis, Local Moran LISA has been used.

Brynäs är en stadsdel som är starkt präglad av 1960-talets stadsplaneidéer, med breda trafikleder, planskildheter och funktionsseparerad bebyggelse i ett öppet bebyggelsemönster. Samtidigt lever bilden av det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets Brynäs kvar väldigt starkt i människors medvetande: stadsdelens ursprungliga stadsplan med breda avenyer och numrerade tvärgator nämns ofta trots att en stor del av gatunätet utplånades under 1960- och 1970-talen. Med en ny syn på trafikplanering kom genomfartstrafiken på 1980-talet att ledas förbi stadsdelen. Det som ditintills varit tungt trafikerade genomfartsleder blev i ett slag ödsliga stadsrum med bebyggelse som vände sig från gatorna. I 2009 års översiktsplan för Gävle stad så framhålls att det mesta av den nya bostadsbebyggelsen i Gävle ska tillkomma i den centrala staden, längs kollektivtrafikstråken och i vattennära lägen.

Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan.

The aim of this thesis is to describe and analyze the geographical distribution of everyday criminality in the town of Borlänge during the year 2002 and to analyze which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality there. The term everyday criminality is here to be understood as those categories of crime that appear most frequently in the records of reports to the police every year. Here two kinds of crime have been in focus, thefts from cars and office burglary.In fulfilling this aim two main questions have been answered. The first one is how the everyday criminality was distributed geographically in the town of Borlänge during the year 2002. The second one is which measures to be taken in the physical social planning to decrease this everyday criminality in the town of Borlänge.In order to answer the first question a spatial autocorrelation analysis, Local Moran LISA has been used.

Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan. Två olika trianguleringar har använts som bakgrund till illustrationsplanen.

Den här C-uppsatsen undersöker hur det lättlästa språket ser ut i en bearbetning av Jane Austens Stolthet och fördom. Med hjälp av begreppen läsbarhet, textbindning och inferens är syftet att utreda hur språket i den lättlästa bearbetningen ser ut i jämförelse med originalet samt vad som ändrats och/eller tagits bort och vad det kan få för konsekvenser. Med dessa konsekvenser följer en analys som värderar om bearbetningen är lyckad eller inte. Slutsatsen är att den lättlästa versionen är enklare än originalet samt att det blir tydligt att en bearbetning av en roman handlar om att göra avvägningar och vissa generaliseringar gällande innehållet. Dessutom är det även en avvägning vem som faktiskt behöver läsa lättläst och vem som kan istället bör hålla sig till ?vanliga? texter..