Sök:

Sökresultat:

3087 Uppsatser om Jag tycker jag är - Sida 53 av 206

Sponsring ? Sponsrar företagen idrottsföreningarna för relationernas skull?

Ämnet sponsring Ă€r ett stort och brett omrĂ„de som vuxit under senaste Ă„ren och som mĂ„nga företag tillĂ€mpar. Just sponsringen har i synnerhet blivit stor i och med sportevenemang och olika idrottsföreningar som bildar samarbete med företag och arbetar tillsammans. Idrotten har blivit vĂ€rldsledande nĂ€r det kommer till uppmĂ€rksamhet och reklam pĂ„ TV och nyheter och detta vet förstĂ„s företagen om och man ser en investering i att bilda sponsringssamarbete i dessa sammanhang.Som företagare kan man vĂ€lja att sponsra ett stort fotbollslag som fĂ„r mycket tid i media och TV och detta medverkar till att företaget ocksĂ„ syns i en större utstrĂ€ckning och fĂ„r mer uppmĂ€rksamhet. Som företagare kan man ocksĂ„ sponsra ett mindre fotbollslag som man har en relation till eller som man tycker gör ett vettigt arbete för ungdomar osv. I vĂ„r studie undersökte vi just denna typ av sponsring och vi har arbetat med tvĂ„ olika fotbollsföreningar som jobbar pĂ„ helt olika villkor och nivĂ„er.

Chatbot som kundsupport

Chatbotar Àr ett begrepp som börjat nÀstla sig in i Internetkommunikationen. Det handlar om virtuella assistenter som kan fungera som supportstöd pÄ företags hemsidor. Syftet med denna uppsats Àr att utröna hur en sÄdan chatbot bör utformas för att fungera sÄ bra som möjligt som support vid ett företag. Studien genomfördes med en litteraturstudie, en intervju med ett företag som anvÀnder en chatbot i sin kundsupport, samt tvÄ fokusgruppundersökningar för att se vad anvÀndarna tycker om tekniken. Det visade sig att anvÀndarna tyckte tekniken fungerade ganska bra.

Applikation för högupplöst video- strömning

I den hÀr uppsatsen gÄr vi igenom processen att skapa en applikation som kan strömma media i hög kvalitet till ett fÄtal personer.Vi börjar med att gÄ igenom och undersöka olika typer av strömningstekniker som finns tillgÀngliga samt hur dessa passar vÄr applikation.Vi nÀmner Àven kort andra företag som idag redan erbjuder liknande tjÀnster, vad vi anser de har för fördelar och nackdelar och hur dessa kan inspirera oss. Sedan diskuterar vi olika utvecklingsmetoder och tillvÀgagÄngssÀtt för utveckling av applikationer som finns dokumenterade, och vÀljer en metod baserad pÄ den diskussionen.Efter det gÄr vi igenom, steg för steg, hur sjÀlva utvecklingen gÄr till. DÀr visar vi med hjÀlp utav bilder, kod och skisser hur vi har arbetat med de olika verktyg vi anvÀnder.I slutet diskuterar vi hur vÄrt arbete har gÄtt, vilka problem vi stötte pÄ under tiden, hur vi löste dessa problem och vad resultatet av vÄrt arbete.Vi diskuterar Àven vad vi tycker saknas i den resulterande applikation och hur vi kan fortsÀtta vÄr i utveckling..

Revisorernas förtroendeuppdrag - att skapa balans mellan förtroende och oberoende.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att belysa förtroendet för revisorer och vad som skapar förtroende för dem. Vi vill dessutom belysa vad revisorer gör för att skapa förtroende hos sina klienter.Metod: Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ metod. I vÄr teoretiska referensram anvÀnder vi oss av litteratur inom omrÄdet, artiklar, propositioner och material frÄn förelÀsning inom revision. VÄrt empiriska material har vi fÄtt genom att vi har intervjuat fyra revisorer, en revisorsassistent, tvÄ företagare, en skatterevisor pÄ Skatteverket samt en kontorschef pÄ en bank för att fÄ ett svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. I vÄr analys jÀmför vi teorin med empirin och gör dÀrefter vÄra slutsatser. Resultat & slutsats: Det som skapar förtroende hos företagarna Àr revisorernas kompetens och noggrannhet.

En studie om CSR aktiviteter kan pÄverka medarbetarnas syn pÄ företaget som attraktiv arbetsgivare inom etiskt ifrÄgasatt verksamhet.

Uppsatsen syftar till att diskutera om Corporate Social Responsibility (CSR) aktiviteter kanpÄverka medarbetarnas syn pÄ organisationen som attraktiv arbetsgivare inom etiskt ifrÄgasattverksamhet. Som teoretisk referensram finns litteratur om CSR, legitimitet och hurorganisationers CSR aktiviteter kan pÄverka medarbetarna, medarbetarna som Àr en viktigintressent för organisationen. För att utföra studien har en kvantitativ metod valts dÄ den erbjudermöjligheten att undersöka medarbetarnas instÀllning, Äsikter och attityder i större omfattning.Resultatet av studien indikerar pÄ att medarbetarna tycker att det Àr viktigt att arbetsgivarenbidrar till samhÀlls- och miljöinitiativ Àven i etisk ifrÄgasatt verksamhet för att uppfattas som enattraktiv arbetsgivare. Studien tyder pÄ att medarbetarna lÀgger större vikt vid miljö ochjÀmstÀlldhetsfrÄgor Àn andra samhÀllsinitiativ. Resultatet antyder Àven att kvinnor tyckerarbetsgivarens engagemang i samtliga CSR aktiviteter Àr av större vikt Àn mÀn vid val avarbetsgivare..

Entreprenörskap i skolan. Om och hur lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan

Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan Àr förankrat Ànda upp i riksdagen. Men varför dÄ frÄgar sig mÄnga lÀrare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda pÄ om och hur lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan fÄ dagens gymnasieelever att se positivt pÄ sin framtid genom att pÄ ett ansvarsfullt sÀtt ta hand om sin utbildningstid och dÀrigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nÀtverk för framtiden. NÄgra av de frÄgor som vi stÀllde oss var: Hinner du som lÀrare med att ta tillvara pÄ elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nÄ kursmÄlen? Har du som lÀrare insyn och förstÄelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nÄ programmÄlen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? Slutsatsen av vÄrt arbete Àr att de flesta lÀrare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lÀrarna vet inte vad entreprenörskap innebÀr eller stÄr för..

Rörelsestyrd utomhusbelysning för ett tryggt och hÄllbart samhÀlle

I samband med min utbildning till fysisk planerare stötte jag pÄ begreppet trygghet flera gÄnger. Dock nÀmndes detta sÀllan i samband med belysning, utan endast andra aspekter togs upp. DÀrför tycker jag att det behövs nÀrmare undersökning av hur vi egentligen upplever att en trygg miljö ska vara. Det behövs nÀrmare undersökning av hur denna upplevda trygga miljö pÄverkas av en annan sorts belysning. Detta leder sÄledes till att denna uppsats behandlar Àmnet trygghet i relation till belysning, med en inriktning pÄ rörelsestyrd belysning.

Den lÀrande leken : Förskolebarns lek sett ur pedagogernas synvinkel

Vi Àr bÄda musikintresserade och vÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten.En kvalitativ enkÀtundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansÄg att deras eget förhÄllningssÀtt pÄverkade hur mycket musik som anvÀnds i förskolan. De menar att det Àr lÀttare att ge barnen en positiv instÀllning till musik om man sjÀlv tycker det Àr roligt. Musik utövas nÀstan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sÄngsamlingar, men Àven vid spontana tillfÀllen under dagen.

Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att fÄ information om fritidsaktiviteter

Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att fÄ information omfritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar anvÀnder sig av och efterfrÄgar för att fÄ information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i Ärskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna frÀmst fÄr information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar Àven att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet Àr lÀttare att ta till sig Àn information som fÄs via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick Àr en bra informationskanal för att fÄ information om fritidsaktiviteter..

Ledarskap och företagskultur

Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka hur företagskultur pÄverkas av ledarskap. Metod: Jag har anvÀnt mig av kvalitativ forskningsmetod. För att samla in information för teoridelen har jag anvÀnt jag mig av sekundÀrdata, metoden och för emperidelen har jag anvÀnt mig av primÀrdata.  Resultat & slutsats: I min undersökning har jag kommit fram till att chef/ledare har en stor roll i företagskultur och de förÀndringar som ibland mÄste ske. Eftersom det Àr dem som oftast har mest makt i företag/organisation, dÀrmed Àr det viktigt att en ledare ska vara kreativ, nyfiken öppen och beslutsam.  Uppsatsen bidrag: Genom den hÀr undersökningen fick jag bÀttre förstÄelse inom ledarskap, företagskultur och samspelet mellan dem och hur ledarens uppgifter och roller kommer att pÄverka kulturer i företag/organisation. Och jag tycker att det Àr viktigt att en ledare/chef vÄgar förÀndra pÄ det kultur som finns inom företaget för att se om det skapas bÀttre förÀndringar eller inte..

Demokrati i förskolan - en studie i pedagogers syn pÄ barns delaktighet och inflytande

I detta examensarbete Àr syftet att undersöka hur pedagoger inom förskola arbetar med barns inflytande. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ en förskola. FrÄgestÀllningarna Àr; vilken uppfattning har pedagogerna om barns inflytande; vilka styrdokument utgÄr pedagogerna frÄn; samt vilka metoder arbetar pedagogerna med. Vi skriver om kommunikation, det kompetenta barnet, demokrati och Vygotskijs teorier som viktiga delar av tidigare forskning och viktiga begrepp. Slutsatsen av undersökningen Àr att pedagogerna som deltagit i undersökningen tycker sig arbeta aktivt för att barn ska vara delaktiga och ha inflytande samt att demokrati i förskolan anses vara viktigt.

Kontaktmannaskap inom Àldreomsorgen: en studie ur ett
anhörigperspektiv

Kontaktmannaskap Àr inte nÄgot nytt i vÄrd och omsorgs sammanhang utan har lÀnge anvÀnts inom bland annat psykiatrisk sjukvÄrd. Detta Àr en arbetsmetod, som innebÀr att en ur personalgruppen i till exempel sÀrskilda boendeformer fÄr vissa uppgifter och ett ansvar gentemot en eller flera Àldre. För att omsorgen om den Àldre ska bli sÄ bra som möjligt bör den bygga pÄ ett samspel mellan den Àldre, dennes anhöriga och personalen. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse kontaktpersonen i sÀrskilda boendeformer har för anhöriga. FrÄgorna som stÀllts handlade om vilka kunskaper om och erfarenheter av kontaktmannaskap som anhöriga har.

Att förlora sin trygghet : En litteraturstudie om barns upplevelser dÄ de mister en förÀlder

Det har i tidigare studier framkommit att barnen glöms bort i sorgearbete dÄ de mister en förÀlder och att barnen inte fÄr bearbeta sorgen som de upplever. Om inte barnet fÄr bearbeta sin sorg kan det bli deprimerat i framtiden. Studiens syfte Àr att beskriva barns upplevelser av att förlora en förÀlder. Studien Àr en litteraturstudie gjord pÄ tvÄ böcker dÀr barnen genom författarna beskriver upplevelserna av att mista en förÀlder. Böckerna analyserades sedan enligt en innehÄllsanalys.

Tio stycken lÀrares tankar kring individualisering : om individanpassad undervisning

Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra nÄgra stycken verksamma lÀrares tankar kring individualisering i praktiken utifrÄn frÄgorna vad? hur? och varför? För att fÄ fram de resultat som ligger till grund för vÄr studie har vi ur bekvÀmlighetsurval intervjuat tio lÀrare pÄ olika skolor för en kvalitativ studie. Flera av lÀrarna menar att det Àr deras uppdrag utifrÄn lÀroplanen att individanpassa och flera av lÀrarna menade att de Àven gör det för elevernas skull. De resultat vi fick fram utifrÄn de intervjuer vi gjorde var att lÀrarna anpassar efter de behov och olika kunskapsnivÄer som finns. Vi fick Àven se hur svÄrt flera lÀrare tycker det Àr med att individanpassa, dÄ tiden inte rÀcker till. I vÄr studie kunde vi i vÄra resultat se att lÀrarnas syn pÄ individualisering och arbetet med individanpassningen stÀmmer tÀmligen vÀl överens med det vi fann i vÄr forskningsbakgrund.  .

En kvalitativ undersökning av trÀd i stadsmiljö i Uppsala : problematik och rekommendationer

Idag mÄr vÄra stadstrÀd inte bra. Som uppsatsÀmne har jag dÀrför valt att skriva om trÀd i stadsmiljö och problematiken runt detta. Vad vi kan göra för att förlÀnga livslÀngden hos de trÀd som finns i stadsmiljö idag? Och vid nyplanteringar - finns det arter som klarar sig bÀttre Àn andra? Jag kommer att ta upp de olika problem som finns sÄvÀl över som under mark och försöker finna arter som lÀmpar sig bÀttre som stadstrÀd och varför. Jag har valt att göra en övergripande beskrivning av hur lÀget ser ut idag för stadstrÀd. DÀrefter har jag genomfört en studie av stadstrÀden i Uppsala.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->