Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på relation mellan arbetsformer, ämnesområden och elevers matematiska kompetenser när det gäller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare år. Jag ville även ta reda på hur enkäter med öppna frågor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lärare som undervisar inom grundskolans tidigare år. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkät och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lärarna i liten eller ingen utsträckning anpassar arbetsformerna till de olika ämnesområdena. Lärarna gör inte heller någon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till något speciellt ämnesområde.

Syftet med mitt arbete är att få en fördjupad insikt i en lärares arbete, och få kunskap om hur stress och utbrändhet kan påverka arbetet som lärare. För att få denna förståelse har jag intervjuat en manlig lärare, Ove. Han har arbetat som lärare i fyrtio år. Genom att använda mig utav livsberättelsemetoden har jag fått tagit del av hans erfarenheter. I hans berättelse framkommer det att stress var inledningsvis något som var positivt för hans arbete.

SyfteStudiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers läsvanor och lässtrategier och de-ras resultat på läsförståelsedelen av det nationella provet i svenska för år 9. Studiens forsk-ningsfrågor handlade om hur elevers läsvanor ser ut, vilka lässtrategier eleverna använder, vilka samband som går att finna mellan lässtrategier och resultatet på läsförståelseprovet, samt vilka skillnader som går att urskilja mellan könen.Metod Studien har omfattat 35 elever i år 9, som besvarat en enkät, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frågor om läsvanor och lässtrategier vid inlärning och bearbetning av olika texter. Elevenkäterna har jämförts med elevernas svar och resultat på läsförståelseprovet, Delprov A, i svenska.ResultatElever läser i första hand datatexter, därefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att läsa, när de själva får bestämma vad de ska läsa. Många ut-trycker att det är tråkigt att läsa läxor.

I grundskolan skiljer det sig mycket från elev till elev när det gäller konsten att behärska läsning. Då läsning är något som tränas genom övning är det oftast de som tycker det är svårt som håller sig borta från läsandet. DAISY är ett format som erbjuder läsare att, samtidigt som de läser en text, få den uppläst. Genom att presentera text både visuellt och auditivt kan fokus tas bort från själva ordavkodningen, vilket är det som de flesta i läs- och skrivsvårigheter har problem med. I detta arbete undersöktes läshastighet, läsförståelse och läseffektivitet på 18 åttondeklassare, varav sju uppvisade olika grader av läs- och skrivsvårigheter.

BAKGRUND:Här ger vi läsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad våra styrdokument säger kringden skönlitterära läsningen i skolan.SYFTE:Vårt huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger talar om att de använder skönlitterär läsning iundervisningen. Med hjälp av delfrågorna: Vilken litteratur läser man i skolan? Hur serpedagogerna på relationen mellan skönlitteratur och lärande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterär läsning och hur de använder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterär läsning i skolan är av stor vikt. Det är något de användersig av och något de tycker är viktigt både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att se hur leken kan användas som redskap för lärande. Målet har varit att undersöka hur leken kan användas i skolan. Arbetet har genomförts genom kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. En av de tyngsta teoretikerna har varit Winnicott och Knutsdotter Olofsson. Intervjuerna har varit sex stycken jämnt fördelade på två skolor, en stor och en liten.

Många människor tycker att kontakt med injektioner, blod eller skador är obehagligt men cirka 3,5% av befolkningen störs av en överdriven rädsla för dessa stimuli, vilket kallas BII-fobi (Blood-Injection-Injury Phobia). Injektionsfobi är en typ av BII-fobi och det har hittills inte funnits några mätmetoder för injektionsfobi hos barn. Studiens syfte var att undersöka de psykometriska egenskaperna hos Injektionsfobiskalan anpassad till barn samt att samla in normdata för barn i åldrarna 8-17 år. Data från 677 barn samlades in i skolor i Stockholmsområdet. Resultaten visade att skalan hade god reliabilitet och god samtidig och diskriminativ validitet.

Syfte: Avsikten med denna undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med Rydaholmsmetoden, samt ta reda på deras erfarenheter av arbetet med denna lästränings- och läsutvecklingsmetod. Frågeställningarna utöver huvudfrågan är, vad som har betydelse i arbetet med metoden, vilka elever den tillämpas på, om metoden passar alla elever oavsett karaktären av lässvårigheter och vilka fördelar och nackdelar anses metoden ha jämfört med andra metoder.Teori/Metod: Undersökningen innehåller 11 intervjuer med olika pedagoger inom grundskolor i södra Sverige. I intervjuerna har använts halvstrukturerade och öppna frågor som spelats in. Svaren har analyserats genom utskrift, genomläsningar och funderingar på innebörder. Empirin har kopplats till frågeställningarna i studien.

Frukosten är dagens viktigaste måltid! Detta är ett uttryck som de flesta av oss har fått höra sedan barnsben och är välbekanta med. Till skillnad från övriga måltider väljer många konsumenter att äta sockerrika produkter till frukost, såsom juice, yoghurt och o´boy. Samtidigt i dagens samhälle har övervikt och fetma blivit ett snabbt ökande hälsoproblem i såväl Sverige som övriga världen. Denna utveckling har även bidragit till att just hälsa har fått en allt mer central roll i dagens medier. Uppsatsen är skriven ur ett konsumentperspektiv med syftet att belysa hur personer i åldrarna 18 till 35 år tycker och tänker kring sin frukost.

Följande studie undersöker i vilken utsträckning parterna i trepartsförhållandet Upsala Nya Tidning, annonsör och läsare har överensstämmande åsikter om vad som är viktigt i relationen, samt hur väl de känner till varandras uppfattningar. Vi väljer att studera förhållandet ur ett trepartsperspektiv då de mer traditionella tvåpartsförhållandena inte är tillräckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgår från UNT:s printupplaga, men skildrar även skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrågades via en enkätundersökning vad de själva tycker är viktigt och vad de uppfattar är viktigt för övriga parter. Resultatet visar på att parterna inte har överensstämmande åsikter om vad som är betydelsefullt i relationen.

Med tanke på att alla människor helst sysslar med något de tycker är roligt och således blir bra på det, ville vi undersöka om vi kunde påverka eleverna i våra praktikklasser till ökad motivation då det gäller att skriva. Att kunna uttrycka sig skriftligt, underlättar i andra ämnen men är även en stor tillgång i framtida studier och yrkesliv. Vi tror att alla kan skriva, det krävs endast övning samt självförtroende. Genom att ta reda på hur eleverna såg på sitt skrivande i början och slutet av perioden fick vi ett mätbart resultat av vår undersökning. I de skrivövningar vi gjorde var syftet endast att göra det roligt att skriva.

Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebär för oss som blivande lärare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i ämnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som är verksamma i grundskolan. I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet såsom musik, dans, bild, drama och rörelse. Människan ses som en helhet i en helhet och bör därför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebär detta att allt lärande ska ingå i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt.

Kompetensutveckling av personalen och internutbildningar har varit ett hett debattämne de senaste åren. Numera är Internet/intranät och interaktiva självstudiekurser ofta ett alternativ till traditionell lärarledd utbildning. Vi ville därför undersöka hur lärande via intranät sker, hur sådana internutbildningar upplevs av deltagarna och att försöka ge förslag på hur dessa kan utvecklas ytterligare. För att uppfylla våra syften har vi valt att utföra studier hos tre av Volvos återförsäljare. Volvo har sedan en tid tillbaka en internutbildning som kombinerar lärarledda lektioner med självstudiekurser via intranät.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur eleverna hanterar sin ordinlärning i franska och hur och om undervisningens utformning kan förändra deras strategier. Jag har genom enkäter och intervjuer undersökt hur elever i en åttondeklass tänker kring inlärning av ord och fraser och låtit dem prova och utvärdera olika ordinlärningsmetoder. Projektet STRIMS och Tornbergs forskningsresultat har gett inspiration till arbetet, samt Dunns och Boströms idéer om olika inlärningsstilar. Jag kunde konstatera att eleverna tycker att det är roligt med franska och de var positiva, men till en början motsträviga till att prova nya metoder för ordinlärning. Att i klassrummet låta eleverna reflektera över sin språkinlärning och testa olika metoder kan troligtvis öka deras medvetenhet om effektiva strategier.

I denna studie har jag undersökt hur musiklärare och läromedel i musik ser på musikteorin i undervisningen för elever i år 1-5. Jag har granskat läromedel och intervjuat lärare för att ta reda på vilka kunskaper de anser att vi bör ge eleverna i musikteori, men även i vilket syfte och med vilka metoder det ska ske. I samband med intervjuerna har musiklärarna gett mig synpunkter på de läromedel jag granskat.Jag har förstått att de intervjuade musiklärarna anser att det är väsentligt att ge eleverna kunskaper i musikteori, men att den inte får ta överhanden och dominera undervisningen. Musik, tycker musiklärarna, är ett ämne där eleverna framförallt ska ges tillfällen att skapa och musicera. Gällande läromedlen har jag upptäckt att de skriver om en långt mer avancerad musikteori än vad lärarna lär ut.Under intervjuerna betonade samtliga lärare vikten av att omsätta teoretiska kunskaper i praktiskt musicerande.