Städer och regioner runt om i världen konkurrerar ständigt med varandra i strävan efter ett gemensamt mål; en ökad tillväxt. För att nå målet måste platserna både attrahera resurser utifrån och mobilisera de interna resurser som redan finns. Platser som förknippas med tillväxt, attraktiva boendemiljöer eller exklusiva turistupplevelser har ett försprång gentemot regioner som förknippas med utflyttning, nedläggningar och sociala problem. Piteå är en mindre kommun i Norrbotten, en region som brottas med utflyttning och negativa befolkningsutvecklingar. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på vad Piteås kommun och näringsliv gör och vad de kan göra för att öka sin attraktivitet, som i sin tur skall leda till en ökad besöksnäring, ökad inflyttning och nyetableringar av företag.

Uppsatsen analyserar samråds- och dialogprocesserna vid planeringen av Väsjöområdet i Sollentuna kommun ur ett miljörättviseperspektiv, för att utreda hur dessa processer kan förbättras i att inkludera underrepresenterade grupper. Uppsatsen utreder även vilken syn på natur och miljö som förmedlas vid dessa processer och vad det får för påverkan på vem som ska involveras. Studien har utförts i form av en fallstudie där informanter från Sollentuna kommun intervjuats och dokument rörande exploateringen av Väsjöområdet studerats. Uppsatsens teoretiska ramverk består av miljörättvisa och medborgardeltagande. Den geografiska avgränsningen för uppsatsen utgår från de upprättade detaljplaneområdena gällande Väsjöområdet och tiden mellan juni 2006 och våren 2014.

Den här studien undersöker Miljöplanen 2010-2020 som tagits fram i Järfälla kommun för att underlätta och strukturera miljöarbetet inom kommunen. Frågorna som ställs är hur planens införande har förändrat arbetet i kommunen och om kommunen är på väg att uppnå de miljömål som satts upp inför 2020. Studien inriktar sig på en del av miljöplanens tre delar; Det miljömedvetna Järfälla.Frågeställningarna besvaras genom intervjuer med miljömålens ansvariga samt analys av kommundokumentation. Metoden som har använts är grundad teori som innebär att undersökningen inte utgår från redan befintlig teori utan skapar en egen teori utifrån resultatet.Resultatet visar att Järfälla kommun är på god väg att uppnå uppsatta miljömål och att miljöplanen har lett till positiva förändringar i miljöarbetet. Däremot behöver ytterligare insatser göras för att samordna och strukturera arbetet och skapa tydligare rutiner för planering och uppföljning av uppsatta mål..

Uppsatsen behandlar ämnet E-demokrati. Detta är ett relativt nytt begrepp, speciellt i Sverigeoch det befinner sig i en utvecklingsfas. E-demokrati handlar om ett nytt sätt att arbeta meddemokrati, med hjälp av dagens tekniska hjälpmedel som Internet, e-post och olikadatorprogram. Det är inte en ny form av demokrati utan möjligheten till nya infallsvinklar iarbetet att jobba gentemot medborgarna.Uppsatsen är kopplad till Lessebo Kommun där en fältstudie utförts i samband med enpraktik. Kommunen är i uppstarten av etablering av ny och utveckling av gammal teknik.Därför är det intressant att undersöka om den demokratiska frågan finns med i kommunensarbete när den nya tekniken implementeras.

Föreliggande rapport utgör ett examensarbete vid Yrkestekniska Högskolan med inriktning väg och anläggning Luleå tekniska universitet. Examensarbetet handlar om att projektera en cirkulationsplats i anslutning till universitet. Beställare av detta projekt är Tekniska kontoret Luleå kommun och syftet är att förbättra trafikmiljön och säkerheten i området. Det underlag som projektgruppen baserat rapporten på är böcker, andra rapporter och övrigt material som tillfört oss information. Projektgruppen har analyserat för och nackdelar i våra 4 olika lösningsförslag.

Dagens samhälle präglas av en linjär ekonomi som resulterar i utarmning av jordens resurser och ökande avfallsmängder. Cirkulär ekonomi är en alternativ modell till den linjära ekonomin som syftar till cirkulerande flöden av resurser och en övergång till hållbara energikällor. Denna studie undersöker hur och varför svenska kommuner arbetar med cirkulär ekonomi, vilka förutsättningar som krävs för en implementering samt vilka drivkrafter och svårigheter som identifierats i arbetet med att påbörja en implementering av cirkulär ekonomi. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som varit aktiva inom kommunala projekt som har en koppling till cirkulär ekonomi. Resultatet visar att de främsta drivkrafterna för en kommun att implementera cirkulär ekonomi är att jordens resurser håller på att utarmas och att det därför krävs förändrade resursflöden för att nå ett gott hållbarhetsarbete.

Landets tjugoen polismyndigheter arbetade tidigare väldigt mycket på egen hand när det gällde brottsförebyggande arbete. Men när den dåvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg lämnade direktiv om att ett samverkansavtal skulle framtas mellan Polis och kommun öppnades nya möjligheter, men även krav på Polismyndigheterna att utveckla samarbetet med kommunerna för att gemensamt kunna se över deras problemområden och på så sätt få ett effektivare brottsförebyggande arbete samt en bra dialog med alla berörda parter i samverkansavtalet, och även med samhället i stort. Denna rapport analyserar hur samarbetet fungerar rent praktiskt i Haparanda kommun med deras brottsförebyggande arbete gällande ungdomar som är i en så kallad riskzon för framtida narkotikamissbruk, och hur berörda personer inom olika myndigheter och samhällsorgan gemensamt arbetar mot ett och samma mål för ett tryggare samhälle. Samtliga personer som medverkat i rapporten har bara goda ord om samarbetet, men det finns trots detta farhågor om att arbetet med tiden kommer att rinna ut i sanden och att vissa kommuner kommer att dela på resurserna och inte arbeta gemensamt. Samverkansavtal mellan Polis och kommun är dock ett steg i helt rätt riktning för att tillsammans kunna arbeta brottsförebyggande i ett samhälle som ständigt utvecklas och förändras..

Syftet var att i Ystads kommun, bland samtliga (n=329) elever i skolår nio, undersöka elevers Känsla av sammanhang. Vidare syftade undersökningen till att studera om det fanns några associationer mellan elevernas Kasamnivå och deras betyg i ämnena matematik samt idrott och hälsa. Ett delsyfte var att jämföra elevernas Kasamnivå på de tre undersökta skolorna. Undersökningen skulle också fungera som en del i Ystads kommuns kvalitetsgranskning. Enkät användes som empirisk insamlingsmetod och det insamlade materialet har bearbetats statistiskt i datorprogrammet Excel.

Detta examensarbete innefattar en kundenkätundersökning i Kalix kommun där 500 st slumpvis utvalda personer får medverka genom att besvara 47 st frågor som handlar bland annat om gator, parker, vatten och avlopp samt sophämtning i Kalix kommun. En viktig del i en kommuns trovärdighet gentemot medborgarna är att de får göra sin röst hörd. Ett sätt är att medborgarna får medverka i en kundenkätundersökning där de kan svara på frågor som gäller den tekniska servicen i kommunen. Med hjälp av denna undersökning kan kommunen ta del av medborgarnas svar och synpunkter och bemöta dem. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad Kalixborna anser om kommunens gator, parker, vatten och avlopp och sophämtningen, och hur de kan vara med och påverka kommunens tekniska service och på det sättet underlätta för Kalix kommun till förbättringar inom dessa områden.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

I princip samtliga företag runt om i världen har ledare, vars största uppgift är att skapa förutsättningar för deras personalstyrkor att uppnå företagens mål och visioner. Tidigare forskning har visat att den transformativa ledaren är den mest effektiva ledarstilen sett till resultat, effektivitet och tillfredställelse. Den transformativa ledaren arbetar med sin personal genom att influera, inspirera, stimulera och ta individuella hänsyn. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ledare vid Luleå kommun arbetar med sitt ledarskap, hur de försöker motivera personalen samt vilka effekter de kan se till följd av sitt ledarskap. För att uppnå syftet har tio kvalitativa intervjuer genomförts med ledare anställda av Luleå kommun.

Oxelösund är en liten kommun på den Södermanländska kusten. Denna kommun har trots sin storlek stora problem med ohälsa i form av bland annat hög andel missbrukare. Dock kan man se att hälsoproblemen i Oxelösund är mer omfattade och innefattar i princip alla områden av folkhälsan. Man kan se att riskfaktorerna delvis är fler än friskfaktorerna. Detta kan vara en del i samhällets habitus, man en ohälsosam livsstil i Oxelösund..

Mitt examensarbete har gått ut på att arbeta fram fem texter för Örebro kommun. Syftet med arbetet är att skriva texter om biogas och miljö för Örebro kommun. Syftet med min rapport är att undersöka hur man skriver till en bred målgrupp med fokus på parametrarna begripligt, lättläst och intressant.Min frågeställning:Hur bör en kommun utforma begriplig, lättläst och intressant information om biogas och miljö för en bred målgrupp?Jag har använt mig av metoderna målgruppsanalys, litteraturstudier, komparation, test & utprovning och analys.Utifrån de tre parametrarna har jag skrivit mina texter och applicerat resultaten av mina utprovningar på texterna.Resultatet är att jag har fått fram svar på hur mina testpersoner tycker att en begriplig, lättläst och intressant text ska se ut. På så sätt har jag undersökt och kommit fram till hur man skriver begripligt, lättläst och intressant för en bred målgrupp.

Medborgardeltagande brukar anses vila på en stark moralisk grundplatta och har med den senaste tidens decentraliseringspolitik krävts på större utrymme i den svenska lokala politiken. Men medborgardeltagandet är inte helt oproblematiskt och innehåller en del kända nackdelar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån skrivna teorier kring medborgardeltagande illustrera hur en utdragen medborgarkonflikt i Lunds kommun i verkligheten kan plocka fram baksidor av medborgardeltagandet. Resultatet visar att en flera av teorierna är applicerbara på fallstudien, bland annat vad gäller klassiska negativa aspekter som helhets- och jämlikhetsproblematiken. Undersökningen visar också att både medborgarnas och det representativa kommunstyrets agerande gör sig skyldiga till att baksidor av medborgardeltagandet görs synliga.

Luleå kommun är en kommun som växer och har som mål att jämställdhet och mångfald ska ingå i allt arbete. I detta examensarbete undersöktes kommunens arbete med rekrytering ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv om och, i så fall vad, rekryteringsansvariga upplever som svårt med sitt arbete i dessa frågor, hur det görs bedömningar av personliga egenskaper och hur arbetet med dessa frågor i allmänhet brukar se ut. Detta har undersökts genom att intervjua fem rekryterare och sedan utifrån intervjusvaren utforma en enkät för att se om fler har samma uppfattning som de intervjuade. Resultatet visar att de flesta inte upplevde att deras arbete med jämställdhet och mångfald var så svårt och att det inte var något som tänktes på särskilt mycket. Det sågs mer som en självklarhet, men det fanns svårigheter så som språk, finna tid till att visa/dela material i ämnet och få det underrepresenterade könet att söka befattningarna.