I det svenska samhÀllet finns det mÄnga döva och hörande barn som Àr integrerade i förskolor. Det handlar om hur döva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hörande barn. Döva Àr beroende av sitt sprÄk, teckensprÄk för att göra sig förstÄdda. I denna uppsats studeras hur förskolepedagoger och förÀldrar förhÄller sig till döva och hörande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i förskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojÀmlikhet kan uppstÄ och samverka nÀr det gÀller mÀnniskors synssÀtt om könstillhörighet, klasstillhörighet med flera genom att tÀnka ?vi? och ?dem? i sociala koder.

En berÀttarteknisk studie av "Ligeia", "The Tell-Tale Heart" samt "The Fall of the House of Usher". Studien fokuseras till kunskap respektive destruktivitet och dess funktion i de skilda novellerna. Genom att se till de berÀttartekniska aspekterna skapas en ny ingÄng till förstÄelsen för novellerna och en ny grund för en kompletterande motivanalys. De tre novellernas narrativa framstÀllning och strukturella uppbyggnad skiljer sig men delar vissa gemensamma grepp vilket möjliggör för vidgad förstÄelse av novellerna..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om normkritisk pedagogik kan vara en vÀg mot en skola för alla och i sÄ fall, pÄ vilket sÀtt? Teori: Den kritiska teorin har valts som övergripande ansats, dÀr tolkningen bör fÄ mÀnniskor att tÀnka till och tÀnka om, men Àven teorier om sociala representationer, intersektionalitet och queer har anvÀnts. Sociala representationer Àr gemensamma förestÀllningar om vÀrlden som skapas genom kommunikation och interaktion. Intersektionalitet innebÀr att ha ett helhetsperspektiv pÄ olika maktordningar och strukturer, t ex kön och etnicitet, som individer Àr utsatta för och queerteori handlar om att ifrÄgasÀtta kategorier och normer, framförallt heteronormen. De begrepp som anvÀnds Àr normer, normkritisk pedagogik och en skola för alla.

Den analytiska och teoretiska delen av arbetet presenterar begreppet intersektionalitet och undersöker humoristisk gestaltning av musikdramatik utifrÄn detta synsÀtt. Studien undersöker vilka normer och maktordningar som visar sig genom den humoristiska gestaltningen och stÀller frÄgor runt varför dessa uppstÄr och hur man skulle kunna förÀndra detta. Det konstnÀrliga processarbetet och den sceniska presentationen redogör för hur jag utforskat mina egna fördomar om mig sjÀlv och det fÀlt som jag befinner mig inom som musikdramatisk scenkonstnÀr och student i musikdramatik. HÀr presenteras metoder jag anvÀnt mig av vokalt, textuellt, dramatiskt, musikaliskt, fysiskt, mentalt och pedagogiskt för att expandera mitt fÀlt som musikdramatisk scenkonstnÀr..

This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ?Third World?. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ?Third World? thorough these photographs in return..

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt prÀglad miljö, som för henne framstod som en frÀmmande vÀrld till att börja med.1 Jag lÀste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbÀttring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var pÄ det sÀttet. Vilken instÀllning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna sjÀlva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan ocksÄ vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhÀllet. Jag bestÀmde mig för att söka svaren hos medlemmarna sjÀlva för att fÄ veta vilka likheterna och skillnaderna Àr i frÄga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken pÄ detta Àr min egen klasstillhörighet.

Denna C-uppsats granskar OmVÀrlden som behandlar bistÄnd, utveckling och globala frÄgor och som stÀlls till förfogande av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete). Studien grundar sig i ett övergripande intresse för hur medierna pÄverkar samhÀllets uppfattning om verkligheten och för studien relevant, postkoloniala förestÀllningar om maktrelationer och strukturer i utvecklingslÀnder.Studien innefattar en förstudie i kombination med kritisk diskursanalytisk metod vilken appliceras pÄ fem skilda reportage ur OmVÀrlden. Syftet Àr vidare att se hur journalistiska texters uppbyggnad bidrar till att konstituera samhÀllets förestÀllningar om rÄdande hegemoniska strukturer. För att definera studiens problemomrÄde stÀlls frÄgor om reportagens dominerande teman och aktörer samt representationen av genus. Detta följs sedan av en utredning av Sidas eventuella röst och pÄverkan vad gÀller OmVÀrldens redaktionella innehÄll.

Den hĂ€r uppsatsen och undersökningen Ă€r en observationsstudie pĂ„ en fritidsgĂ„rd i Östergötland som handlar om hur fritidseldarna pĂ„ fritidsgĂ„rden möter och bemöter ungdomarna pĂ„ gĂ„rden ur ett intersektionellt perspektiv och teoretisk grund med fokus pĂ„ genus, sexualitet, etnicitet, klass och Ă„lder. Syftet med undersökningen Ă€r att granska verksamheten och fritidsledarnas arbete under kvĂ€llstid och pĂ„ vilka sĂ€tt de skapar positiva samt negativa möten med ungdomarna men undersökningen besvarar Ă€ven vilka förestĂ€llningar som fritidseldarna har kring genus, sexualitet, etnicitet, klass och Ă„lder samt hur de hĂ€r förestĂ€llningarna pĂ„verkar de möten som uppstĂ„r..

Uppsatsen Àmnar utföra en intersektionell analys av hur kvinnliga rappare diskuterar cunnilingus i sina texter. Utförandet av en intersektionell analys innebÀr att undersöka, beskriva och tolka nÄgonting utifrÄn ett sociologiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur samverkan av olika sociala maktstrukturer skapar förtryck för olika samhÀllsgrupper. För denna analys innebÀr det att se pÄ hur cunnilingus diskuteras av kvinnliga rappare i relation till deras kön, klass och etnicitet, för att se hur diskussionen pÄverkas av dessa sociala faktorer..

Syftet med den undersökning vi genomfört var att se vilka vÀrderingar som förmedlas i populÀra tv-serier. Dessutom ville vi veta huruvida dessa tv- serier kan anvÀndas i undervisningen utifrÄn de vÀrderingar som tv-serierna förmedlar. FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av tre olika datainsamlingsmetoder. Dessa metoder var enkÀtundersökningar med högstadieelever, en intervju med tvÄ lÀrare samt textanalys av de tvÄ tv- serierna South Park och Andra Avenyn ur ett intersektionellt perspektiv. Resultatet av analysen visar att det gÄr att finna en mÀngd vÀrderingar som kan ha ett didaktiskt vÀrde.

Den hÀr studien undersöker hur faktorerna etnicitet, genus, funktionsförmÄga, generation/Älder och klass ur ett intersektionellt perspektiv skapas, rekonstrueras och samspelar i lÀslÀrorna Den magiska kulan och Briljant svenska. Studien har genomförts med hjÀlp av en kritisk diskusanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell och Àr uppdelad i tvÄ delstudier. Syftet Àr att se hur dessa faktorer skildras samt undersöka samspelet mellan dessa. Vidare diskuterar studien vilka normer och vÀrderingar som kan tÀnkas förmedlas i och med anvÀndandet av de aktuella lÀslÀrorna. Studien visar att böckerna skapar och upprÀtthÄller en grÀns mellan minoritet och majoritet, dÀr majoriteten tillskrivs en överordnad roll. .

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnokroppar konstrueras intersektionellt i lönearbetet, men ocksÄ hur den subjektiva uppfattningen och erfarenheten av den intersektionella kroppen ter sig. Vi vill undersöka en samverkan mellan kroppens konstruerande och det eventuella reproducerandet av kroppar som ett förkroppsligande av normer innebÀr. För att möjliggöra en jÀmförelse mellan kvinnor i skilda klasspositioner har vi i vÄr undersökning valt att studera dels kvinnor med ?klassiska? arbetaryrken, dels kvinnor med ?klassiska? medelklassyrken. Att vi valt att titta nÀrmare pÄ kroppen just i lönearbetet beror pÄ att det ofta Àr hÀr olika maktasymmetrier verkar i sin mest koncentrerade form.FrÄgestÀllningar:?Hur upplevs den lönearbetande kroppen av kvinnorna sjÀlva??Hur förkroppsligas de sociala processerna hos kvinnor beroende pÄ klassposition?Metod och material:Vi har genom litteraturstudier av befintlig litteratur om intersektionalitet, kön, kropp och klass utvecklat den teoretiska diskussionen som ligger till grund för analysen.

I föreliggande studie har nio socialsekreterare intervjuats i syfte att undersöka hur de ser pÄ socialtjÀnstens bemötande av vÄldsutsatta kvinnor utan permanent uppehÄllstillstÄnd (PUT). I studien Àr det socialsekreterarnas förestÀllningar om vÄldsutsatta kvinnor utan PUT och den hjÀlp de kan fÄ som stÄr i centrum. Intervjumaterialet har analyserats utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. I studien skildras kvinnor utan PUT som sÀrskilt sÄrbara nÀr de utsÀtts för vÄld. Denna sÄrbarhet kan bÄde förstÄs som ett uttryck för kvinnornas vÄldserfarenheter och det faktum att de inte har rÀtt till samma stöd frÄn socialtjÀnsten som andra vÄldsutsatta kvinnor..

 In ?goda influenser utifra?n? (positive effects from abroad) the purpose is to explore how ideas about feminism and nationality is created within the commentarys on Newsmill (swedish websight for debate). The questions which is directed on the basis of my purpose is drafted to enable my enquiry. On intersectional premisses, and with the help of a textanalysis, i will dress the data which i collected from one field of commentarys. The analysis is divided into themes in which and everyone i tend to immerse on that particular theme..

Soundclash is a phenomenon where groups within the culture of reggae music ?battle? against each other, through strategies including both music and rhetoric. The social interaction in the clash exemplifies the scene hierarchy, in which the participants aim to position themselves as number one. This study includes empirical material from a competition within the Swedish scene, also distributed digitally via Internet sites. The analysis is based on discursive psychology, focusing on rhetoric and the construction of meaning.