Syftet med denna uppsats Àr att belysa diskurser om sexuella förövare i RÀdda Barnens litteratur om Pojkmottagningen. Detta görs med hjÀlp av kritisk diskursanalys i kombination med ett intersektionellt perspektiv. Studiens fokus Àr att undersöka hur författarna konstruerar sexuella förövare utifrÄn kön, Älder, etnisk hÀrkomst, social status och funktionalitet.För att klarlÀgga pÄ vilket sÀtt författarna framstÀller de sexuella förövarna som avvikare utöver deras kriminella handlande, anvÀnds Goffmans stigmateori som dÀrmed fungerar som en förlÀngning av intersektionen funktionalitet.Resultatet visar fem olika diskurser om sexuella förövare, som i studien benÀmns som Monstret, Förföraren, Förvanskaren, Janusansiktet och Kufen. Genom att dekonstruera dessa diskurser kan vi se att förövarkaraktÀrerna sÀtts samman av olika kombinationer av intersektioner. Vi har ocksÄ kunnat se att deras grad av avvikelse förstÀrks eller försvagas beroende pÄ hur dessa intersektioner framstÀlls som samspelande ? genom skilda kombinationer av dem görs stigmat svagt eller starkt och spannet mellan avvikelse och normalitet tÀnjs ut.

Landskapsarkitektur pÄverkar den fysiska miljöns utseende och funktion och dÀrmed hur mÀnniskor lever sina liv. Den hÀr uppsatsen har skrivits för att undersöka hur ett genusperspektiv kan anvÀndas inom landskapsarkitektur. MÄlet Àr att mer specifikt undersöka hur planering och gestaltning kan bidra till en jÀmstÀlldhetsfrÀmjande aktivitetspark. Idén bakom uppsatsen kommer dels frÄn mitt eget intresse för hur landskapsarkitektur kan anvÀndas som ett redskap för samhÀllsförÀndring. Dels kommer det frÄn en specifik förfrÄgan frÄn Fritidsförvaltningen i Landskrona som vill undersöka hur en skejtpark skulle kunna locka en bredare mÄlgrupp.

Denna studie handlar om genusskapande bland elever i Ärskurs 4 och 5 i deras klassrum. Jag har undersökt hur genus skapas i en social sprÄklig interaktion mellan lÀrare-elev samt elev-elev i ett klassrum. Intresset för att problematisera genusskapandet bland elever har vuxit sig starkare under min utbildning vid fakulteten för LÀrande och samhÀlle och under utbildningens verksamhetsförlagda tid. Som blivande svensk- och svenska som andrasprÄkslÀrare har studien fÄtt ett naturligt sprÄkfokus. Studiens fokus ligger pÄ verbala och icke-verbala performativa handlingar som kan pÄverka elevers genusskapande.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrÀttens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning pÄ Àmnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför bÄde kön och analys Àr föremÄl för analys i detta arbete. Materialet bestÄr av 63 domar frÄn 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen anvÀnder olika förklaringar och har olika skÀl för att motivera tvÄngsvÄrd för pojkar respektive flickor av svensk och utlÀndsk hÀrkomst.

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

Föreliggande uppsats utgÄr frÄn tidigare forskning som hÀvdar att jÀmstÀlldhetsdiskursen i Sverige bygger pÄ ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jÀmstÀlldhetsdiskursens ovan nÀmnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ?den nye mannen? kan spÄras i mÀns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jÀmstÀlldhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process.Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ?görandet? av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvÀvda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet.Det empiriska materialet bestÄr av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter dÀr individer i olika sexuella, etniska och klassmÀssiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jÀmstÀlldhetsdiskursen befinner sig.Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter lÄg nÀra diskursen kring ?den nye mannen?; ett mer jÀmstÀllt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal.

Problem/bakgrund:"MÄngfald" Àr ett begrepp som fick fart pÄ 1990-talet och anvÀndes först med tanke pÄ den "ras"/etniska mÄngfalden. "JÀmstÀlldhet" mellan könen har en lÀngre historia bakom sig och Àr fortfarande mer studerat som begrepp. MÄnga företag och organisationer har tagit sig an dessa frÄgor som viktiga att arbeta med och har skapat handlingsplaner och policys. "MÄngfald" innefattar numera ofta en bredare beskrivning dÄ kategorier som sexuell lÀggning, funktionshinder, religion och Àven kön m m Àr inkluderat. Begrepp som dessa uppfattas ofta som ganska sjÀlvklara och med positiv respons, dÀrför Àr det intressant att studera hur en arbetsplats verkligen förhÄller sig kring dessa frÄgor.Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att studera hur begreppen "mÄngfald" och "jÀmstÀlldhet" konstrueras, upplevs och anvÀnds pÄ en förvaltning inom Region SkÄne.

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.

Denna uppsats undersöker hur det talas om jÀmstÀlldhet inom kommunal introduktion av nyanlÀnda flyktingar och invandrare. UtifrÄn intervjuer med utbildningsansvariga och utbildningsanordnare av introduktionsutbildningar i skÄnska kommuner görs med ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt en analys som fokuserar pÄ vilka uppfattningar och synsÀtt som ligger till grund för intervjupersonernas berÀttelser om jÀmstÀlldhet. SprÄkets betydelse betonas utifrÄn ett poststrukturalistiskt perspektiv eftersom det skapar ett bestÀmt sÀtt att se vÀrlden och vad som uppfattas som verkligheten. Ett grundlÀggande antagande Àr att sÀttet att tala kring ett fenomen uttrycker maktförhÄllanden. UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr dock att en analys av de maktförhÄllanden som speglas i talet om jÀmstÀlldhet inte kan reduceras till en frÄga om kön.

SÄvÀl i staters och myndigheters hantering av flyktingfrÄgor som i den forskning som behandlar flyktingar, asyl och EU:s grÀns- och flyktingpolitik talar man mest om flyktingar utifrÄn en manlig norm. Men vad hÀnder nÀr kvinnor försöker fly till EU? Har EU:s grÀns- och flyktingpolitik nÄgra könsspecifika konsekvenser för kvinnor? De diskursiva och strukturella ramarna utforskas kritiskt med avstamp i den kunskap och erfarenhet som genereras hos den svenska flyktingrörelsens aktörer.Analysen bygger pÄ intervjuer med sju personer frÄn den svenska flyktingrörelsen. Med deras kunskap och analyser som utgÄngspunkt utforskar jag relevansen av kön i flyktsituationen och asylprocessen. De teoretiska utgÄngspunkterna bygger pÄ ett ramverk av centrala statsvetenskapliga begrepp, sÄ som medborgarskap, nationell identitet och politik, som jag utvecklar med tonvikt pÄ feministisk teori och intersektionalitet.Jag konstaterar att kvinnors möjligheter att fly till EU och deras sÀkerhet och förutsÀttningar under flykten pÄverkas könsspecifikt av de lagar och regleringar som tillsammans utgör Fort Europa.

Sammanfattning:Uppsatsen bestÄr av tvÄ kvantitativa berÀkningar gjorda i sex grammatikböcker ur kurslitteraturen vid Institutionen för nordiska sprÄk, LU. Den första berÀkningen utgörs av antalet subjekt i exempelmeningarna med manlig respektive kvinnlig referent. Den andra berÀkningen utgörs av de semantiska roller som dessa subjekt innehar i exempelmeningarna. Syftet Àr att utröna om mÀn representeras oftare Àn kvinnor i exempelmeningarna, om de Àr mer aktiva och om mÀn generaliseras till "mÀnniskor". Min hypotes var att finna att mÀn representeras oftare Àn kvinnor, men att det förÀndras över tid, nÄgot som ocksÄ infriades till viss del.Den kvantitativa berÀkningen har sedan analyserats kvalitativt med hjÀlp av en feministisk sprÄkteori för att utröna bakomliggande orsaker till skillnader mellan representationen av mÀn respektive kvinnor.

Syftet med studien Àr att undersöka hur uppsökande verksamheter vÀljer att beskriva utlÀndska kvinnor som sÀljer sex i gatumiljö i Göteborg. FrÄgestÀllningarna Àr 1) Hur förstÄr forskningsdeltagarna att andelen utlÀndska kvinnor som sÀljer sex pÄ gatan har ökat pÄ senare Är? 2) Hur beskriver de dessa kvinnors situation och behov? 3) Hur arbetar de med mÄlgruppen och hur skiljer sig detta arbete Ät frÄn de insatser som riktas till svenska kvinnor?Undersökningen bygger pÄ fem stycken kvalitativa intervjuer av personer som möter utlÀndska kvinnor i sitt uppsökande arbete i gatuprostitution. Ansatsen i studien Àr abduktiv dÄ teorier valts redan innan analysen av materialet, men det har Àven funnits en öppenhet för nya infallsvinklar under arbetets gÄng. Det insamlade materialet tematiserades och analyserades med hjÀlp av en kritisk diskursanlys.

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning frÄn lÀrares perspektiv pÄ konflikter pÄ gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom omrÄdet för att kunna stÀlla det i jÀmförelse med studien. Studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr tvÄ kvinnliga samt tvÄ manliga lÀrare intervjuades. De deltagande har arbetat som lÀrare i minst fem Är och de Àr verksamma inom tvÄ olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad. Studien samt tidigare forskning visar bÄda att det finns ett flertal olika faktorer som kan pÄverka utvecklingen av en konflikt mellan lÀrare och elev. Brist pÄ kommunikation dÄ lÀrare och elever kan missförstÄ varandra Àr en orsak.

Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag dÄ mötte. Det tycks som att det Àr lÀttare att skriva om och tÀnka kring dessa frÄgor Àn att faktiskt sjÀlv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig dÀrför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns nÀr pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan.I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker frÄn tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frÄgor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frÄgat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsÀttningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet.I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framtrÀdande; normer kring kön, sexualitet, hudfÀrg och etnicitet samt Älder.

The purpose of this study is to dig deeper into the perceptions regarding diversity - and the ambition to achieve increased such - among those who have participated in the Swedish Public Service diversity coach education. Furthermore, the aim is also to problematize, and increase the awareness of, different outlooks on diversity and its practical usage. All in all, ten so called ?Zebra coaches? have been interviewed for this study. The empirical material has been analysed through a theoretical framework that problematizes the constructs of inequality, based on gender, ethnicity, race, class, etc., on different levels.