BÄde officiell statistik och talet kring ungdomsarbetslöshet har i vÄr studie visat sig stÀmma överens dÄ olika empirikÀllor talar för en hög arbetslöshet och lÄg sysselsÀttningsgrad hos de unga (16-24 Är) i Göteborgs kommuns stadsdelar Angered, Gamlestaden och Hisingen. Det Àr ocksÄ dessa stadsdelar vi har undersökt dÄ vi har utfört kvalitativa intervjuer med bÄde arbetsförmedlare som Àr verksamma inom ungdomsgrupperna vid de respektive Arbetsförmedlingarna samt arbetssökande unga.Syftet med vÄr studie Àr att studera hur unga arbetssökande och arbetsförmedlare gör diskursiva framstÀllningar kring ungdomsarbetslösheten samt kring ungas identitetsskapande och olika möjligheter utifrÄn deras olika sociala samanhang. I resultatdelen presenteras en analys gÀllande hur det diskursviva talet kan bidra till att kategorisera och positionera unga pÄ arbetsmarknaden och i samhÀllet. Vi har utgÄtt frÄn ett diskurspsykologiskt och socialkonstruktionistiskt förhÄllningssÀtt i utförandet av vÄr diskursanalys (som presenteras i analyskapitlet). Detta innebÀr att vi har studerat hur diskurser om unga arbetssökande transformeras och/eller reproduceras samt hur de diskursiva ordningarna skapas i olika sociala kontexter.

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", pÄverkar individen till att försöka upprÀtthÄlla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhÀlle. Den ökade ohÀlsan skapas av problem som otrygga arbetsförhÄllanden, en stressigare arbetsmiljö för bÄde fast anstÀlld och tillfÀllig arbetskraft. Personalens arbetsÀtt utkristalliseras pÄ mÄnga olika sÀtt i verksamheterna, vilket fÄr konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mÄl. Följden blir att var och en arbetar utifrÄn sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvÄrar arbetet mot gemensamma mÄl, visionen om den teoretiska kunskapen har gÄtt förlorad.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka hiv-positivas berÀttelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berÀttelser och vilka samhÀlleliga normer som Äterfinns i individernas berÀttelser. Syftet har Àven varit att sprida information om hiv inom akademien, att lÄta hiv-positivas berÀttelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berÀttelser i en samhÀllelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhÀlleliga kontexter och visar pÄ relationen mellan tid, plats, medicinska framgÄngar och vÀrderingar. Det finns fÄ studier gjorda under 2000-talet som bÄde tar upp ett normkritiskt perspektiv pÄ samhÀlleliga diskurser och innehÄller hiv-positivas berÀttelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill sÀga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de dÀr? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.