Sökresultat:
1325 Uppsatser om Jämställdhet och individuell lönesättning - Sida 1 av 89
JÀmstÀlldhetsarbete i Barn- och ungdomsförvaltning : FrÄn politiskt beslut till aktiv praktik
Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.
Den r?rliga ers?ttningens koppling till svenska f?retags framg?ng
Denna studie unders?ker huruvida r?rlig ers?ttning p?verkar ett svenska f?retags framg?ng genom finansiella incitamentprogram. Anv?ndandet av dessa typer av incitamentprogram har ?kat i Sverige p? senare tid vilket skapat upphov till nyfikenhet kring ?mnet. Individuell kompensation har l?nge fungerat som motivation f?r arbete att prestera b?ttre och d?rmed gynna f?retaget och dess intressenter.
Individuell utvecklingsplan - ett verktyg för lÀrande?
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om lÀrare ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande. Uppsatsen fokuserar pÄ lÀrandet i individuell utvecklingsplan. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer dÀr fem olika lÀrare frÄn grundskolan fick komma till tals och skildra sin syn pÄ individuell utvecklingsplan utifrÄn sin verklighet i skolan. DÄ individuell utvecklingsplan Àr i ett startskede utgÄr undersökningen frÄn nyckelord som vi funnit i AllmÀnna rÄd (Skolverket 2005) och som vi anser vara avgörande för elevens lÀrande sÄ att denne nÄr mÄlen i skolan. Resultatet visar att intervjupersonerna ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande.
Individuell lön som motivationsfaktor
Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet..
Individuell lön som motivationsfaktor
Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna
för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser
att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i
samband med individuell lön inom offentlig verksamhet.
K?nsrelaterade f?rv?ntningar och l?nes?ttning inom finansbranschen - en kvalitativ intervjustudie om hur f?rv?ntningar p?verkar l?nes?ttningsprocessen f?r kvinnor respektive m?n
Despite ongoing efforts toward equality, persistent wage gaps between men and women in Sweden still remain, particularly within male dominated industries, such as finance. Gender equality is a prominent topic in public discourse, yet progress towards achieving equal pay between men and women continues to be slow. This study aims to contribute to the research area and offers a unique perspective by examining gender related expectations from both men and women, managers and employees. The purpose of this study is to investigate whether, and if so how, gender related expectations influence salary setting processes in the financial industry. Through a qualitative study based on semistructured interviews, the study explores how both employee?s and manager?s gender related expectations affect attitudes, salary negotiations and potential outcomes of salary setting.
VALDELTAGANDE BLAND PERSONER MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDS?TTNING. En intervjuunders?kning med st?dpedagoger
Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara
v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte
l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt
som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med
intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till
st?d och service.
Minskar kvinnliga revisorer fo?rekomsten av earnings management och skiljer det sig a?t mellan la?nder med ho?g respektive la?g ja?msta?lldhet? : En ja?mfo?rande studie av svenska och baltiska bo?rsnoterade fo?retag
SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.
Individuell LĂ€s- och Skrivutveckling eller inte?
VÄrt arbete handlar om individuell lÀs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat pÄ Àr om de intervjuvade lÀrarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan lÀsa och skriva nÀr de börjar skolan sÄ att en individuell utveckling sker inom lÀs- och skrivinlÀrningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom lÀs- och skrivinlÀrning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom lÀs- och skrivutveckling..
?Gud va duktig du ?r?. En intervjustudie om kvinnors erfarenheter av j?mst?lldhet i heterosexuella relationer
The essay examines women's experiences of gender equality and how it is defined and done in heterosexual relationships, putting equality in a private, intimate and personal context. The essay was done through semi-structured qualitative interviews, where women told stories of their own experiences in romantic heterosexual relationships. The analysis is based on the women?s stories and partially through a discourse analysis and is, among others, theorized by patriarchy, defined by Sylvia Walby, as well as emotion work through Arlie Russell Hochschild. All the women did to some extent share having had a much larger role of work and responsibility in most discussed aspects of their relationships.
Vad tycker personalen om individuell lönesÀttning i Àldreomsorgen?
Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare inom Àldreomsorgen i SkÀrholmens stadsdel tycker om individuell lönesÀttning. Genom en enkÀtundersökning med 94 respondenter fördelade pÄ sjukhem och hemtjÀnst tog vi reda pÄ i vilken grad personalen upplever lönen som motivation, vilka kunskaper personalen har om individuell lönesÀttning, vilka Äsikter personalen har om individuell lönesÀttning, samt vad de tycker att individuell lönesÀttning har lett till. Resultatet visade att kunskaperna om individuell lönesÀttning var bristfÀlliga hos personalen.Individuell lönesÀttning passar i Àldreomsorgen tyckte personalen men detta ansÄg de har lett till en godtycklig och orÀttvis lönesÀttning. Personalen tyckte att lönen Àr viktig för motivationen. Resultatet visade Àven att en övervÀgande majoritet av all personal ansÄg att det Àr möjligt att mÀta vad var och en presterar pÄ arbetet och att kunden var den som bÀst kan bedöma deras arbetsprestation.
Vad kan individuell lönesÀttning innebÀra och varför anvÀnds den? : En kvalitativ studie pÄ Polismyndigheten i Stockholms lÀn.
Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms lÀn upplevde individuell lönesÀttning. Jag Àmnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i frÄga om individuell lönesÀttning i ett försök att förstÄ vad individuell lönesÀttning innebÀr för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesÀttning. SÄledes genomförde jag 13 öppna intervjuer dÀr jag efterstrÀvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesÀttningen. Jag genomförde Àven intervjuer med tvÄ nyckelinformanter pÄ arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda pÄ beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesÀttningen.
?Det ?r vad hela jobbet g?r ut p?? Motivation, Motivation? - En kvalitativ intervjustudie om hur st?dassistenter arbetar p? boende med s?rskild service f?r att fr?mja motivation och delaktighet hos personer med psykiska funktionsneds?ttningar.
Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild
service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk
funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla
aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk
funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p?
l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.
Fr?n f?r?ndring tillbaka till tradition: En studie om j?mst?lldhet och stereotypa k?nsroller inom en f?rsamling i Svenska kyrkan
The diocese of Gothenburg has been labeled conservative on the question of gender equality. Therefore, this study aims to examine gender equality among employees in a Swedish church within the diocese of Gothenburg, and how this church and their employees work with this question in 2024. The study focuses on stereotypical gender roles and how they are reproduced in this church. The question on LGBTQ+ people in the church of Sweden is also touched upon since it is closely related to gender equality and stereotypical gender roles. The study argues that men and women in this specific church have a different way of approaching and talking about gender equality.
Baksidan av att gynna arbetsf?rm?ga: En normkonfliktsanalys av bed?mningen av aktiviteter under aktivitetsers?ttning i ljuset av FN:s konvention om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning
I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.