Uppsatsen handlar om litteraturundervisningen i Ă€mnet svenska pĂ„ film- och ledarskaps-programmen pĂ„ gymnasiet i norra Sverige. Syftet Ă€r att undersöka skönlitteraturens roll och funktion i svenskundervisningen, men Ă€ven försöka finna mönster och jĂ€mföra Ă„sikter och kunskapsutveckling mellan Åk 1 och Åk 3. Det Ă€r en kvalitativ och kvantitativ studie och som material och metod anvĂ€nds ett flertal klassrumsobservationer, en lĂ€rar- och ett antal elevintervjuer samt elevenkĂ€ter. Undersökningen visar att informanterna sammantaget anser att den skönlitterĂ€ra undervisningen ger positiva effekter. I vĂ„r undersökning framgĂ„r elevernas framsteg enligt lĂ€raren och eleverna genom fĂ€rre ordföljdsfel, bĂ€ttre stavning och meningsbyggnad och detta bekrĂ€ftar bĂ„de eleverna och lĂ€raren i resultatavsnittet.

Detta examensarbetes undersökning har genomförts efter samtal med spansklÀrare och skolledarepÄ en gymnasieskola dÀr det upplevs problem med spanska steg 3. Undersökningens syfte Àr attstudera anledningen till avhopp och till lÄga betyg i spanska steg 3. Efter att analysera dettaproblem syftar undersökningen till att diskutera möjliga lösningar för att kunna förbÀttraspanskundervisningen och verksamheten.FrÄgestÀllningar examensarbete försöker hitta svar pÄ Àr tre: Hur svagt Àr resultatet i spanska steg3 pÄ denna gymnasieskola? Vilka anledningar kan man hitta till det svaga resultatet? Vad kanverksamheten göra för att stödja eleverna i steg 3? Metoden som valts för att hitta svar Àr attundersöka elevers resultat pÄ olika prov under kursen samt att fokusera pÄ deras innehÄll. DetsistnÀmnda för att kunna hitta möjliga anledningar tillsammans med skolledares och spansklÀraresuppfattningar om problemet som inhÀmtades genom intervjuer pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.Resultatet visar att flera elever vÀljer bort kursen och att de som fortsÀtter sÀnker sina tidigarebetyg.

Syftet med studien var att undersöka om de gymnasieelever i Ärskurs 3 som uppgav att de försökte minska sin vikt hade ett högre Body Mass Index (BMI) Àn de som inte försökte minska sin vikt, samt undersöka vilka faktorer som pÄverkade gymnasieelevernas vilja att gÄ ned i vikt? Författarna anvÀnde en survey-metod i form av en enkÀtundersökning för att kunna jÀmföra variabler samt se orsakssamband och pÄverkansfaktorer. EnkÀterna besvarades pÄ den aktuella gymnasieskolan med respektive klassförestÄndare nÀrvarande. Studiens resultat baseras pÄ tre gymnasieklasser i Ärskurs 3 och omfattar 52 elever, varav 35 flickor och 17 pojkar. Resultatet visade att den största andelen deltagare som ville minska sin vikt var de normalviktiga och anledningen var för att de ansÄg sig sjÀlva som för tjocka.

I detta arbete har gymnasieutbildningens förÀndring frÄn 1970 till idag undersökts. Som utgÄngspunkt för undersökningen har biologiÀmnet studerats. Under tiden frÄn 1970 till idag har tvÄ lÀroplaner gÀllt (Lgy 70 och Lpf 94) och i Är börjar en tredje att gÀlla (Gy 11). Genom att studera lÀroplaner kan man fÄ en kÀnsla över vad som Àr syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjÀlp av olika lÀroplanskoder.

2008 lade regeringen fram sin proposition om en ny lÀroplan för gymnasieskolan, Gy11. MÄlet med den nya lÀroplanen, var att den skulle bli tydligare och konkretare Àn tidigare lÀroplaner. Vi vill med studien undersöka hur de utbildande lÀrarna, i Idrott och hÀlsa, som var med och utformande Àmnesplanen i Idrott och hÀlsa, tolkar Àmnesplanen samt hur de realiserar den i praktiken. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ metod, för att verkligen kunna analysera vad dessa personer menar. Den tidigare forskningen klarlÀgger vad som tidigare har upplevts som Àmnets syfte och olika pÄverkansfaktorer av innehÄllet i Àmnet.

Den svenska skolan har och har lÀnge haft ett likvÀrdighetsmÄl. LikvÀrdigheten avser utfallet av elevernas studier och inte en likadan tillgÄng till resurser. Flera studier visar att denna likvÀrdighet delvis brister idag. Stora skillnader i Àmneskunskaper och betyg har uppmÀtts mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrares meningserbjudande skiljer sig Ät mellan olika typer av klasser med avseende pÄ innehÄll, metod och syften Àven dÄ de bearbetar samma Àmne.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vad som gÀller angÄende rÀttigheten för sÀrskilt stöd för elever i gymnasieskolan. MÄlet för denna undersökning Àr att belysa omrÄdet omkring alla elever i behov av sÀrskilt stöd med tanke pÄ deras möjligheter att erhÄlla adekvata stödinsatser. Vi ville oocksÄ lÀra oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom omrÄdet. Vi har gjort vÄr undersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor.

Studien framkom efter att Skolverket (2006) i en rapport presenterat att var tredje elev i gymnasiet Àr stressad och att elever upplever mer stress med stigande Älder. I gymnasieskolan skall elever i Idrott och hÀlsa A lÀra sig om bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. SpÀnningsreglering Àr nÄgot som Àr viktigt för den psykiska hÀlsan och nÄgot som kan anvÀndas för att individen skall kunna slappna av sÄ att stressen inte skall bli skadlig. IdrottslÀrare skall ge gymnasieelever redskap till att hantera stress. Kan dÄ natur och friluftsliv vara en sorts form av spÀnningsreglerande redskap? Denna studies syfte Àr att undersöka om elever pÄ gymnasiet som ofta bedriver friluftsliv eller vistas i naturen upplever mindre stress i skolan Àn gymnasielever som mindre frekvent bedriver friluftsliv eller vistas i naturen samt att undersöka gymnasieelevers kÀnslor förknippade med vistelse i natur eller friluftsliv.

Denna studie har syftat till att fÄ mer kunskap om anvÀndningen av skönlitteratur i engelskundervisningen samt att fÄ mer förstÄelse för nÄgra gymnasielÀrares uppfattning om skönlitteratur och dess betydelse för undervisningen. Det material som legat till grund för undersökningen Àr en intervjustudie dÀr nÄgra lÀrares personliga Äsikter och stÄndpunkter i Àmnet uppfÄngats och analyserats utifrÄn den tidigare forskningen och teorierna som legat till grund för studiens teoretiska bas.De slutsatser som dragits under studiens gÄng Àr bland annat att lÀrarna verkar styras in i ett mönster i sin anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen. Resultaten av att prova nya tillvÀgagÄngssÀtt motsvarar ofta inte arbetsbördan av att skapa dem vilket kan leda till att de skönlitterÀra uppgifterna som faktiskt anvÀnds inte uppmuntrar eleverna till lÀsning. LÀrarna i studien har inte har mÀrkt av nÄgon trendmÀssig nedgÄng i lÀsförstÄelse bland eleverna. DÀremot har de upplevt att eleverna visar tecken pÄ att vara allt mer negativt instÀllda till skönlitteratur bÄde i skolan och i allmÀnhet.Samtidigt som lÀsning av skönlitteratur har etablerats som en viktig del av undervisningen och ett av de bÀsta sÀtten för att som elev utvecklas i sitt andrasprÄk sÄ finns det en del försvÄrande faktorer bakom anvÀndningen av skönlitteratur i undervisningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka bildÀmnets roll och plats i skolans Àmnesövergripande undervisning. Bakgrunden till valet av ÀmnesomrÄde ligger i mÄngÄrigt engagemang och arbete med att integrera bildÀmnet med skolans övriga Àmnen. UtifrÄn ett intervjumaterial undersöks hur bildÀmnet kan integreras med olika Àmnen i skolan men Àven hur olika lÀrargrupper förhÄller sig och arbetar med bilder i undervisningen. Undersökningsmaterialet utgÄr frÄn djupintervjuer med fyra utvalda lÀrare frÄn bÄde grund- och gymnasieskolan. De utvalda skolorna Àr alla belÀgna inom storstockholmsomrÄdet.

Detta Àr en undersökning angÄende de faktorer som styr lÀrarnas val av skönlitteratur pÄ gymnasiet samt hur ett införande av en litterÀr kanon skulle pÄverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen Àr att se hur gymnasielÀrare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterÀr kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lÀrare pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. UtgÄngspunkt för uppsatsen Àr följande frÄgestÀllningar: Vad styr lÀrarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen pÄ gymnasiet och hur motiverar lÀrarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende pÄ program, lÀrare och elevunderlag, vilka Àr de i sÄ fall och hur mÀrks de? Hur anser svensklÀrarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle pÄverka deras och elevernas förutsÀttningar?Resultatet visar att styrdokumenten inte Àr en av lÀrarnas huvudsakliga motiveringar.

Tidigare forskning visar att elever anser att betygen i det nuvarande mÄlrelaterade betygssystemet Àr orÀttvisa och att lÀrare utgÄr ifrÄn andra aspekter vid betygsÀttningen Àn att betygsÀtta elevernas kunskaper. DÀrmed valde vi att undersöka hur lÀrares bedömning och betygsÀttning utförs bland behöriga lÀrare för att fÄ klarhet i om det nuvarande betygssystemet Àr ett rÀttvist betygssystem.Syftet med studien Àr att undersöka vilka aspekter som behöriga gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa gör sin bedömning och betygsÀttning utifrÄn. Fokus riktas Àven Ät att granska hur lÀrarna sÀger sig bedöma olika moment i undervisningen och vilka uppfattningar lÀrarna har kring det mÄlrelaterade betygssystemet. Studien bestÄr av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med sju behöriga lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet.Studien visar att de behöriga lÀrarna i idrott och hÀlsa bedömer och betygsÀtter utifrÄn andra Àn gÀllande aspekter. LÀrarna sÀger sig bedöma kondition och styrka utifrÄn olika tester i form av resultat för att kunna mÀta elevernas utveckling av den fysiska statusen.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur skolan förhÄller sig till politiska partier som kan tÀnkas utmana den vÀrdegrund som skolan vilar pÄ. Just nu Àr det Sverigedemokraterna som inom rikspolitiken kan tÀnkas sÀtta vÀrdegrunden pÄ prov; dÀrför undersöks i den hÀr studien lÀrares och rektorers förhÄllningssÀtt till det partiet.  Jag har intervjuat sammanlagt fyra samhÀllskunskapslÀrare och tvÄ rektorer, uppdelade pÄ tvÄ jÀmnstora gymnasieskolor i SkÄne. SkÄne Àr ett lÀn dÀr Sverigedemokraterna har ett relativt starkt stöd, sÄvÀl i riksdagsvalet som i skolvalet, och Àr dÀrför lÀmplig som undersökningsregion. Min studie visar att det pÄ skolorna inte finns nÄgot gemensamt förhÄllningssÀtt nÀr det gÀller undervisningen om Sverigedemokraterna. Rektorerna anser att det Àr upp till varje lÀrare att bedöma hur SD ska hanteras i undervisningen. FörhÄllningssÀttet varierar mellan de fyra lÀrarna. De gör olika bedömningar av huruvida partiets politik strider mot vÀrdegrunden, vilket i sin tur leder till att sÀttet pÄ vilket lÀrarna hanterar partiet i undervisningen skiljer sig Ät dem emellan.

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lÀr sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrÄgorna vad och varför som hjÀlp. FrÄgan hur ansÄg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna dÄ de Àr mÄlstyrda och dÀrmed inte beskriver vilka metoder som lÀraren ska anvÀnda i sin undervisning. Vad-frÄgan analyseras utifrÄn kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frÄgan besvaras till största del i bakgrunden, men Àven till viss del med hjÀlp av SOU 1992:94.

Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mÄl och kriterier som Àr gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under vÄra VFU-perioder, att tolkningen av mÄl och kriterier ser olika ut pÄ olika program. Vad Àr det för en syn pÄ grammatik vi kommer att möta i vÄr framtida lÀrargÀrning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskÀmnets kurs A i jÀmförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skÀl lÀrare anger för grammatikundervisning. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Har lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning pÄ likartat sÀtt? Definierar lÀrare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik pÄ samma sÀtt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lÀrare? Metod: Vi har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med gymnasielÀrare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program.