TvÄ yttre markörer som finns med i ungdomskulturen idag Àr keps och slöja. De diskuteras stÀndigt i skolorna, dÄ de vÀcker starka kÀnslor hos mÄnga. De Àr en del av ungdomarnas kultur och identitet. Mot bakgrund av detta vill jag undersöka 10 verksamma lÀrares vÀrderingar och attityder till slöja och keps pÄ högstadiet och gymnasieskolan. Uppsatsen bygger pÄ 10 intervjuer som sedan diskuteras och analyseras. Trots ordningsregler i skolan om huvudbonader och ytterplagg, Àr lÀrarna inte konsekventa i sitt handlande, om hur strikt ordningsreglerna skall följas.

Friskolereformen 1992 innebar att den svenska skolan konkurrensutsattes. Expansionen av friskolor var snabb och idag gÄr mer Àn 25 procent av alla gymnasieelever i en friskola. Denna studie avser att studera kunskapsutfallet av friskolereformen i den svenska gymnasieskolan. Studien baserar sig pÄ en jÀmförelse mellan 19 lÀn och studerar de förÀndringar som skett under Ären 2004 till 2011 nÀr andelen elever i friskola har förÀndrats. Som utfallsvariabler studeras gymnasiets slutbetyg, högskoleprovsresultatet samt övergÄngen till högskola.

Den hÀr uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i lÀroböcker inom samhÀllskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen Àr en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jÀmfört med bilder som skildrar det svenska samhÀllet. I undersökningen ingÄr Àven en analys av lÀroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. DÀr diskuteras de delar som bland annat talar om förstÄelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsÀttas för diskriminering pÄ grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de lÀroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas Àven utifrÄn den kluvenhet som finns pÄ grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur. Sammanfattningsvis tycks det i dessa lÀroböcker finnas ett visst sÀtt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som vÀljs ut för att portrÀttera dessa.

Grammatikundervisningens plats i skolan har förÀndrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen Àr viktigare Àn nyttan för elever med svenska som modersmÄl i grammatikundervisningen pÄ gymnasieskolan idag. Med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning utreds gymnasiepedagogers syn pÄ ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om sprÄkets uppbyggnad, sprÄkets struktur och en medvetenhet om sprÄkriktighet.

English title: Is a literary canon necessary? A comparative study based on seven senior high school teachersŽ different approaches towards the place of canon in the education of Swedish. The purpose of this study is to describe and analyze how seven senior high school teachers relate to a literary canon in Swedish while teaching literature in senior high school, identifying similarities and differences among the teachers? view and opinions about an outspoken formal literary canon and a silent, informal canon.The earlier research opens the door slightly to the American debate and gives insight about the complexity of the concept of canon. The study continues with exploring possible relations to postcolonial theory and didactics.    The study reveals that the majority of the concerns against canon are that too much centrally governed education may decrease the motivation and commitment of the teacher. In addition, the dominant canon passivizes a certain variety of literature, thus various points of views. On the other hand, views on the equalizing effect of canon on the level of education and its benefits in increased knowledge of the history of the literature are salient. .

Syftet med studien Àr att studera lÀrarens intentioner och hur elever uppfattar lÀrarens budskap inom kemi pÄ gymnasieskolan. Metoden jag anvÀnt mig av Àr Stimulated Recall. Genom att jag observerat och filmat lektionerna, dÀr jag har trÀffat lÀrare och elever var för sig för att reflektera över lektionstillfÀllet. De reflektionsfrÄgor jag anvÀnt mig av Àr mallen för en sÄ kallad CoRe, som Berry, Loughran & Mulhall (2003) frÄn Australien har utformat. Det Àr ett reflektionsverktyg men Àven ett sÀtt för att exemplifiera PCK (pedagogical content knowledge).

Debatten om svenska elevers matematiska kunskaper Àr intensiv och matematikdelegationen har lÀmnat ett betÀnkande som bland annat innebÀr att resurser ska satsas pÄ matematikundervisningen. Denna studie sönderfaller i tvÄ delstudier dÀr syftet i den första delstudien var att undersöka vad gymnasielÀrare vill förÀndra för att förbÀttra matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med matematiklÀrare pÄ en gymnasie-skola. Analysen av intervjuerna visade att en stor del av lÀrarna vill bedriva en varierad undervisning, och de tycker att en förutsÀttning för det Àr att nivÄgruppera eleverna. I den andra delstudien var syftet att ge en teoretisk grund för, och beskriva för och nackdelar med en pedagogisk tillÀmpning av nivÄgruppering.

Syftet Àr att ur ett genusperspektiv undersöka hur mÀnniskan framstÀlls i fyra lÀroböcker om religionskunskap, avsedda för gymnasieskolan. LÀroböckerna Àr frÄn Ären 1973, 1988, 1998 och 2006 och undersökningen intar sÄledes ett diakront perspektiv. FrÄgan Àr om framstÀllningen förÀndrats under tidsperioden 1973-2006, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Metoden utgÄr frÄn beskrivande idéanalys dÀr textanalysen utgör ett verktyg för att kunna utröna underliggande strukturer i textmaterialet. Som verktyg anvÀnds en analysmodell vilken i sin tur Àr förankrad i teorin.

Denna litteraturbaserade studie undersöker hur det entreprenöriella lÀrandet diskuteras i aktuell forskning samt hur det kan förstÄs i en teaterutbildningskontext. Kan teaterundervisningen frÀmja elevernas entreprenöriella lÀrande? NÀr den nya gymnasiereformen, GY11, lanserades fick landets skolor ett nytt uppdrag ? att eleverna ska utveckla entreprenöriella förmÄgor under sin studiegÄng. I samband med detta tillkom ett nytt pedagogiskt förhÄllningssÀtt: entreprenöriellt lÀrande.Studien visar att det finns en definitionsproblematik kring entreprenöriellt lÀrande. Analysen av litteraturen visar vidare att flera kÀllor Àr överens om att kreativitet Àr en viktig byggsten för entreprenöriellt lÀrande.

The aim of this thesis is to look for signs of students? understanding of algebra by studying how they make the transition from arithmetic to algebra. Students in an Upper Secondary class on the Natural Science program and Science and Technology program were given a questionnaire with a number of algebraic problems of different levels of difficulty. Especially important for the study was that students leave comments and explanations of how they solved the problems. According to earlier research, transitions are the most critical steps in problem solving.

I denna uppsats undersöks elevers och lÀrares attityd till poesi pÄ gymnasiet, dÄ tidigare forskning visat pÄ en negativ instÀllning. En kvalitativ metod tillÀmpas vid utförandet av elevenkÀter och lÀrarintervjuer. Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en övervÀgande positiv instÀllning till poesi och att Àven majoriteten av lÀrarna har en positiv attityd till poesi. Men mÄnga av lÀrarna har uppfattningen att majoriteten elever inte tycker om poesi. MÄnga elever pÄpekar dock att de bara tycker om poesi som inte Àr för svÄr eller analytisk, en uppfattning som Àven finns hos nÄgra av lÀrarna.

Undersökningen gÄr ut pÄ att intervjua lÀrare som har erfarenhet av att anvÀnda datorer som verktyg i matematikundervisning och titta pÄ hur de anvÀnds för att undervisa i statistik som Àr ett Àmne som lÀmnar sig till datorstödd undervisning. För att se hur mycket kursplanen pÄverkar Àmnet jÀmförs den svenska gymnasiekursen med en motsvarande kurs i England dÀr statistik har en större plats och dÀr Àmnet gÄr mycket djupare.Resultaten visar att det finns stora skillnader i Àmnet i de bÄda lÀnderna som begrÀnsar möjligheterna till datoranvÀndning pÄ olika sÀtt. De svenska kursplanerna riktar sig mer in pÄ statistiska undersökningar medan de engelska kursplanerna handlar mer om att förstÄ teorin. I Sverige hittar jag inget tecken pÄ att kursplanen begrÀnsar möjligheterna till datoranvÀndning utan anledningen till att det inte Àr mer utbrett beror pÄ yttre faktorer som brist pÄ resurser, planeringstid, lÀromedel och lÀrares kompetens. I England finns samma yttre faktorer som i Sverige men bedömningssÀttet och antal lektionstimmar gör att datoranvÀndning Àr mycket begrÀnsad..

HÀlsa Àr ett omfattande begrepp som frÀmst kan tolkas ur tvÄ olika perspektiv, salutogent dÀr fokuset ligger pÄ att frambringa hÀlsa och patogent dÀr fokuset ligger pÄ den fysiska kroppen och sjukdom. I skolÀmnet har begreppet idag en central roll dÀr begreppet i Àmnet delats in i olika diskurser. Genom kvalitativa intervjuer med lÀrare samt en kvantitativ enkÀtundersökning med elever pÄ tvÄ olika skolor har syftet att utreda vad lÀrare respektive elever har för förhÄllningssÀtt gentemot hÀlsa svarats pÄ utifrÄn perspektiven och diskurserna. Arbetet berör hur dessa förhÄllningssÀtt förhÄller sig till varandra samt om det föreligger nÄgon regional skillnad mellan de olika skolorna. Studien visar pÄ att elever och deras undervisande lÀrare i stor grad har en liknande syn pÄ hÀlsa och att det finns regionala skillnader.

Det hÀr Àr en jÀmförande studie av tvÄ skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar pÄ bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lÀrare uppfattar förhÄllandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn dÀr det gÄr att göra bedömningar utifrÄn strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som krÀver tolkningar. Elevers och lÀrares syn pÄ kunskap Àr lika inom de bÄda systemen.

Implementering av politiska beslut Àr nÄgonting som det forskats mycket om under en lÄng tid bÄde pÄ nationell och internationell nivÄ. Den forskning som finns om implementering gÄr att applicera pÄ alla politiska beslut som fattas eller har fattats som innebÀr att nÄgon blir styrd. Denna styrning och pÄförande av politiska beslut Àr vanligt förekommande i den svenska skolan och det blir dÄ ocksÄ intressant att undersöka hur denna implementering lyckas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur implementeringen av den nya lÀroplanen ?LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011? med fokus pÄ kapitel 2.4 Riktlinjer för utbildningsval ? arbete och samhÀllsliv har lyckats pÄ gymnasieskolan i en svensk kommun.