Fysikundervisningen i gymnasieskolan anses av mÄnga som trÄkig och svÄr. Ett sÀtt att försöka göra fysiken bÄde roligare och mer begripbar Àr att anvÀnda en av fysikens fundamentala arbetssÀtt, laborationer. Ett modernt sÀtt att laborera kan vara att anvÀnda dataloggers, en mÀtvÀrdesbehandlare som via en dator presenterar laborationsresultaten i form av vÀrdetabeller och grafer. Med hjÀlp av elevenkÀter och lÀrarintervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor, skall denna undersökning försöka ta reda pÄ vad lÀrare och elever som jobbat med denna utrustning i gymnasieskolan anser. Resultatet visar att dataloggers kan vara ett bra komplement till vanliga laborationer om ekonomin tillÄter och om man som lÀrare Àr beredd att lÀgga ned den tid som krÀvs för att behÀrska utrustningen.

Studiens syfte Àr att genom nÄgra speciallÀrares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förstÄelsen för vad stöd och sÀrskilt stöd pÄ gymnasieskolan kan innebÀra. Det som studien behandlar Àr hur stödet realiseras pÄ gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallÀrare uppfattar och definierar det sÀrskilda stödet. Studien Àr kvalitativ. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med sex specialpedagoger och speciallÀrare pÄ sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att det erbjuds mÄnga former av stöd pÄ gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förlÀggs ofta pÄ eleven.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka spelfilmens och musikens roll i svenskundervisningen i gymnasieskolan och fokuserar pÄ vilken hÀnsyn lÀrare tar till elevers förkunskaper och intressen för spelfilm och musik. Den största delen av den litteratur som arbetet grundar sig pÄ hÀvdar att audiovisuella medier Àr uttrycksmedel som borde fÄ större plats i skolan Àn vad de fÄr idag. Arbetet utgÄr frÄn kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare, som valts ut genom svar pÄ enkÀter gÀllande spelfilm och musik i svenskundervisningen. Samtliga intervjuade lÀrare anvÀnder sig av spelfilm och musik i svenskundervisningen, med koncentration kring litteraturstudier och för att belysa epoker. Slutsatsen vi drar av vÄrt arbete Àr att spelfilmen och musiken har en tydlig men sekundÀr roll i svenskundervisningen och att dessa medier i skolan har en betydligt svagare stÀllning Àn vad de har i samhÀllet utanför skolan..

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lÀrare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks Àven elevers instÀllning till observerad kommunikation. För att uppnÄ syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrÄn deliberativ kommunikationsteori och element som Àr betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet Äterfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktÀristika som utmÀrker det deliberativa samtalet.

Arbetet beskriver i sin första del latinÀmnets historia i den svenska gymnasieskolan med tyngdpunkt pÄ 1900-talets senare del. Det Àr en utveckling som gÄtt frÄn att ha latin som bÀrande sprÄk bÄde som skolÀmne och som undervisningssprÄk under 1500-talet till att vara ett smÄÀmne som inte alla skolor erbjuder idag. Den andra delen av arbetet undersöker vilka förÀndringar som pÄverkat latinÀmnet i gymnasieskolan och vad det har fÄtt för följder. NÄgra kurs- och timplaner frÄn 1900-talet har granskats och personer med anknytning till latinundervisning intervjuats. Ur detta framkommer det att den nya gymnasieskolan som infördes 1965 har pÄverkat Àmnets stÀllning i skolan stort genom att det inte lÀngre var obligatoriskt att lÀsa latin pÄ den dÄ s.k.

JÀmstÀlldhet Àr ett mÄl som efterstrÀvas i bÄde gymnasieskolan och samhÀllet i stort. Tidigare forskning har studerat jÀmstÀlldhet i gymnasieskolan, könsskillnaderna i klassrummet och lÀrares interaktion med eleverna i förhÄllande till genus/kön och jÀmstÀlldhet. Dock saknas det en större förstÄelse för hur just gymnasielÀrare uppfattar detta Àmne. DÀrför Àr syftet med denna undersökning inom ramen för sÄ kallade gymnasiegemensamma Àmnen beskriva hur lÀrarna upplever jÀmstÀlldhet i relation till eleverna. För att kunna besvara syftet har en teoretisk ram anvÀnts som visar pÄ hur man kan arbeta jÀmstÀllt.

3 % av befolkningen har sÄ stora koncentrationssvÄrigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benÀmns som en funktionsnedsÀttning ? ADHD. I dagens skola Àr det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev pÄ grund av t.ex. ADHD har svÄrigheter förvÀntas samhÀllet stÀlla upp med extra insatser.

Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva och analysera studie- och yrkesvÀgledarens arbete med könsstereotypa studieval till gymnasieskolan. Metoden för att samla in data har varit halvstrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan. Som teoretisk utgÄngspunkt har vÀgledningsteorier framtagna av Gerald Egan och Kerstin HÀgg/Svea Maria Kuoppa anvÀnts tillsammans med Yvonne Hirdmans genusteori. Resultatet har visat att vÀgledarnas jobb med elevernas val till gymnasieskolan prÀglas av generell information till alla elever och samtal med enskilda elever. I samtalen anvÀnds utmaningar som ett av sÀtten att fÄ eleverna att se alternativ till sina tankar och idéer om framtidens studie- och yrkesval.

Jag har valt att skriva en didaktisk uppsats med inriktning mot religion och elever pĂ„ fordonsprogrammet. Ämnet lĂ„g nĂ€ra till hands eftersom jag arbetar i skolan med företrĂ€desvis elever pĂ„ fordonsprogrammet. Majoriteten av dessa elever Ă€r pojkar. Jag saknar religionsdidaktiskt material, speciellt sĂ„dant som rör de yrkesförberedande programmen pĂ„ gymnasieskolan. Att undervisa elever i ett Ă€mne som de sjĂ€lva har svĂ„rt att förstĂ„ ?nyttan av?.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan frÀmja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att trÀna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har fÀrre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhÀllet samtidigt som sociala fÀrdigheter trÀnas mindre. DÀrav blir ungdomars brister i social kompetens mer pÄtaglig för samhÀllet. Gymnasielever befinner sig i en kÀnslig utvecklingsfas dÀr social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För nÀrvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och trÀning av social kompetens pÄ gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda pÄ om och hur utomhuspedagogik kan anvÀndas för att frÀmja social kompetens. Respondenterna Àr verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

Studien syftar till att undersöka hur lÀrare idag ser pÄ lÀromedel samt att identifiera och avgöra betydelsen av de faktorer som styr valet av lÀromedel samt eventuella implikationer pÄ undervisningen i gymnasieskolan inom Àmnet naturkunskap. För att empiriskt undersöka dessa förhÄllanden har kvalitativa intervjuer genomförts med Ätta lÀrare och resultatet analyserats med en diskursanalytisk ansats och kvalitativ textanalys. Vi fann att lÀroboken fortfarande har en stark stÀllning som det ledande lÀromedlet. Dessutom fann vi att faktorer som ekonomiska resurser, kollegial kompromiss, lÀromedlens innehÄll, individuella förestÀllningar samt elevens behov och förutsÀttningar har betydelse för lÀrarens val av lÀromedel. LÀromedelsvalets konsekvenser för undervisningen kan vara negativa utifrÄn de styrdokument som föreligger.

Syftet med studien Àr att undersöka teaterlÀrares didaktiska syn pÄ Àmnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som pÄverkar lÀrarnas arbete i deras strÀvan att nÄ sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlÀrarna för sin undervisning i Àmnet teater pÄ gymnasieskolan? Vilka faktorer pÄverkar lÀrarna i deras strÀvan att nÄ sina pedagogiska visioner? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielÀrare i teater. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen Àr sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna stÀlls resultaten mot tidigare forskning med fokus pÄ perspektiv pÄ teater och drama.

Uppsatsen behandlar Àmnet arkitektur pÄ gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjÀlp av etnografisk metod undersöks hur lÀrare förhÄller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhÀllsbyggande och miljö/arkitektur, respektive pÄ Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. AvgÄngselever vÄren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började pÄ gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir dÀrmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturÀmnet.Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lÀrarna om Àmnet och pÄ sÄ sÀtt diskutera och nÀrma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar pÄ att lÀrarna arbetat varierat och med stor anvÀndning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med Àmnesintegrering dÀr det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturÀmnet..

Skolan Àr ett ÀmnesomrÄde som har debatterats under en lÀngre period i samhÀllet, inte minst har detta kunnat betraktas ske i media. Det har skett en livlig diskussion kring gymnasieskolan och dess teoretiska program och yrkesprogram, dÀr exempelvis programmens utformning och uppdrag har debatterats. NÄgonting som Àven har berörts i diskussionerna kring gymnasieskolan och dess program Àr dess relation till arbetsmarknaden och till högre utbildningsformer, sÄ som universitet och högskola. Inte minst har detta skett den nya gymnasieförordningen, SFS 2010:2039, trÀdde i kraft under 2011. Detta arbete stÀvar efter att synliggöra hur media i form av tre tidningar, SkolvÀrlden, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under perioden frÄn 2011-01-01 till 2012-12-31 har valt att presentera debatten kring de teoretiska och de praktiska yrkesprogrammen i gymnasieskolan i sina artiklar. .

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.