The purpose of this study is to analyze different aspects of a portraying of individuals from a time past. It is concentrated around questions about why it is important to show the people?s stories in, for example, exhibitions and under which conditions this would serve as a good use of history according to different theories about history and the portraying of it.I have chosen the theories of Freidrich Nietzsche and Georg Simmel as a tool to analyze different aspects of the portraying of people from the past. Nietzsche?s theory about the different ways in which we use the past and Simmels theory about the meeting between a viewer and a cultural experience.

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan där han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes..

Begreppet mästarlära förekommer sällan i den pedagogiska debatten. Med den stundande gymnasiereformen har begreppet åter aktualiserats. Danspedagogik är inte heller ett hett ämne men sedan lpf94 infördes har det funnit som ämne inom gymnasieskolan. Observation och imitation är begrepp som återkommer inom både ämnesområdena. Finns det fler kopplingar mellan mästarlära och dansundervisning? Mästarlära är stark förknippat med utbildning inom hantverksyrkena.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga och analysera åtgärder med hjälp av diskursanalys i åtgärdsprogram skrivna i gymnasieskolan. Studien handlade dels om att beskriva hur åt-gärderna är formulerade, dels om att diskutera vilka följder åtgärderna kan få för elevens lärande och huruvida de leder till inkludering av en elev i behov av särskilt stöd, samt vilka specialpedagogiska perspektiv man kan se i åtgärderna. Teori: Som teoretisk kunskapsansats användes det sociokulturella perspektivet på lärande. I detta perspektiv är lärande något som uppstår i samspel mellan individen och kollektivet. Språket blir betydelsefullt eftersom det är genom detta man kommunicerar med sin omgivning och det är individens viktigaste instrument för att förstå och interagera med sin omvärld.

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap  Arbetets art: Examensarbete, 15 hp                                     LärarprogrammetTitel: Skolk på gymnasienivå ? varför då?                                                                Författare: Annika Jörbrink-Svensson        Handledare: Yvonne Berneke                     ABSTRAKT Skolverket (2009) har de senaste åren uppmärksammat den stora ogiltiga frånvaron i skolan. Efter att ha arbetat som lärare i snart femton år inom yrkesförberedande program på gymnasieskolan har jag märkt att tendensen av skolk bland eleverna har ökat. Jag har länge ställt mig frågan vad orsakerna är till att eleverna stannar hemma från lektioner, eller bara driver omkring i korridorerna istället för att delta i undervisningen? Syftet med den här studien är att i kvalitativa intervjuer ta reda på varför elever skolkar från en frivillig skolform.

Denna uppsats ger en tillbakablick på skolämnet svenska som andraspråks något komplexa historia och karaktär. Här undersöks även hur det ser ut för elever med huvudämnet svenska som andraspråk i dagens skolverklighet, samt hur elevernas utbildning i sin tur ses på av lärare och skolledning: det vill säga vilken status ämnet har. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på IVIK (individuella programmet introduktionskurs för invandrare) på gymnasieskolan. Fyra lärare, en rektor samt en kurator har intervjuats, alla med koppling till IVIK. Resultatet visar att det råder stor okunskap om ämnet svenska som andraspråk inom skolvärlden, och många däri ser ämnet som ett stödämne.

I skolans värld är bedömning ett ämne som ständigt diskuteras och som blivande lärare är det av stor vikt att ha djupa kunskaper i och om bedömning eftersom det är en oerhört viktig och komplex del av läraryrket. Syftet med denna uppsats var att ge uttryck för hur lärare i matematik och svenska uppfattar användandet av matriser. Jag ville också få en bild av om svensklärares uppfattning skiljer sig ifrån matematiklärares eller om lärarnas uppfattningar om matriser är oberoende av vilket ämne de undervisar i. För att ta reda på ovanstående har en enkätundersökning genomförts i en norrländsk kustkommun bland lärare i svenska och matematik inom grundskolans senare år och gymnasieskolan. Undersökningens resultat visade att lärarnas undervisningsämne har väldigt liten betydelse när det gäller uppfattningen av bedömningsmatriser.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieungdomar associerar utdrag av fiktivt och lyriskt språk till manligt eller kvinnligt. Undersökningen bygger på kvantitativ forskning med enkät som metod och är utförd på en kommunal gymnasieskola i en liten kommun. Enkäten innehöll 30 utdrag av fiktivt språk som respondenterna fick associera till kvinnligt, könsneutralt eller manligt på en femgradig skala. Undersökningen består av besvarade enkäter från 80 elever från olika gymnasieprogram och olika år på gymnasiet. Resultaten visar att en betydligt mindre mängd av utdragen setts som kvinnliga än könsneutrala eller manliga, men också att elevernas svar i många avseenden stämmer överens med genusstereotyper för kvinnligt och manligt och bekräftar mycket av tidigare forskning inom genus och genuslingvistik..

När eleverna väljer till gymnasiet genomför ett flertal av dem ett byte av program i nära anslutning till skolstart. Undersökningen tittar närmare på omvalet och kan komma att vara ett stöd för samtliga yrkeskategorier inom skolan som möter elever inför gymnasievalet. Studie- och yrkesvägledare inom skolan skall vara ett stöd i personalgruppens studie- och yrkesorienterande insatser vilket gör resultatet relevant för deras yrkesutövning. Syftet med undersökningen är att få veta vilka aktiviteter som kan ha haft betydelse för ungdomars val till gymnasieskolan samt vilka de viktigaste anledningarna till omval varit. Som metod har en kvantitativ enkät med semistrukturerade frågor använts.

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande.Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mån att det är uppfattningar den är intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever på ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige.Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet är indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lärandet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrån dem.Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra är goda relationer, både med lärarna och andra elever. Även att få vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer.Förhoppningen med studien är att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som påverkar elever i behov av stöds skolsituation beroende på hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö. .

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka marknadsföringsmetoder gymnasieskolan använder sig av, samt undersöka hur olika marknadsföringsmaterial påverkar elevernas val av gymnasieskola. Min undersökning går även ut på att ta reda på vilka andra faktorer som kan påverka eleverna vid valet av gymnasieskola. Jag gör en kvantitativ undersökning i form av en enkät till elever i årskurs 1 på gymnasiet. Jag gör även en kvalitativ undersökning i form av en intervju med marknadsföringsansvarig på skolan. Undersökningen visar att skolan i sin marknadsföring använder sig av tryckt material, hemsida på internet, öppet hus för föräldrar och elever samt en gymnasiemässa.

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om vad lärare uppfattar som kränkningar från elever. Jag vill även undersöka hur lärare bedriver förebyggande arbete mot kränkningar och hur kränkningar från elever påverkar lärare. För att få lärares uppfattningar genomfördes en fokusgrupp samt fem semistrukturerade intervjuer. Studien visar att lärare upplever att kränkningar från elever består av fysiska angrepp såväl som psykiska. Undersökningen visar att lärarna anser att det viktigaste verktyget för att motarbeta kränkningar är skapandet av goda relationer med eleverna. Lärarna påtalar hur viktigt det är att inse att kränkningar kan ske när eleverna är i obalans, har problem utanför skolan eller känner sig osäkra.  Sammanfattningsvis kan sägas att kränkningars påverkan på lärare kan leda till problem, då kränkningar i kombination med hög arbetsbörda kan leda till att lärare blir utmattade..

Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda på hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhåller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt några utvalda läromedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig på olika typer av historiebruk och har applicerats på den empiriska delen där materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det också tillför en annan dimension av de behandlade områdena..

Undersökningens syfte är att undersöka hur elevers texter förändras utifrån hur styrt valet av ämne för deras texter är. Skrivande i skolan är en viktig del av elevernas läroprocess, vilket synliggörs inom den aktuella forskningen och i kursplanen för ämnet svenska. Undersökningen bygger på analyser av texter som elever på gymnasiet producerat i samband med undervisningsmomentet kortskrivning där eleverna skrivit utifrån tre olika grader av ämnesstyrning; fritt, semi-styrt och styrt. I analysen läggs tonvikt på tre övergripande områden som gäller texternas framställningsform och stil, textkomplexitet och språkkvalitet, samt funktion. Resultatet av min undersökning visar att utformningen av skrivuppgiften kortskrivning inverkar på hur eleven väljer att skriva sin text.