Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstå under idrottslektionerna på gymnasieskolan. Jag ville även undersöka hur idrottslärare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter på idrottslektionerna.För att få information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielärare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvämlighetsurval.De vanligaste konflikterna på idrottslektionerna var småbråk, ej deltagande i undervisningen samt brist på respekt för varandra. När det gäller förebyggande av konflikter ansåg lärarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, använda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lärare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lärarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll..

Det finns omfattande forskning, som behandlar olika sidor av de fristående skolornas verksamhet. I uppsatsen presenteras en del av denna forskning översiktligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunikation och beslutsprocess vid etablering av fristående gymnasieskolor. Malmö har valts som lägeskommun och författaren är verksam som lärare där. Genom såväl innehålls-som argumentationsanalyser av dokumenttexter i Skolverkets databas och i Utbildningsförvaltningens i Malmö arkiv skildras olika aktörers agerande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka betygsskillnader mellan flickor och pojkar och vilka faktorer som kan påverka utgången för betyg. Resultatet i denna litteraturstudie är baserat på nationella och internationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Det återfinns olika förklaringar och synsätt gällande vilka faktorer som påverkar betygsutgången; social bakgrund, kön, hjärnans funktion, elevens beteende och lärarens roll. Dessa faktorer har delats in i tre olika teman. Tre olika angreppssätt presenteras i teorikapitlet, dessa används sedan som analytiska verktyg.

I denna studie analyseras gymnasiekatalogers bilder som beskriver tre gymnasieprogram (Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet) ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida bilderna ger uttryck för den könsuppdelade gymnasieskolan genom att visa det kön som är i majoritet på programmet.Resultaten visar att representationen av det kön som är i minoritet är högre på bilderna än den faktiska representationen på programmen i stort. Dock syns en tydlig skillnad i hur tjejer respektive killar porträtteras och i vilken miljö de befinner sig. Budskapet katalogerna sänder ut är att tjejer och killar bör välja, om inte olika program så olika inriktningar. Ett exempel som visar detta är Barn- och fritidsprogrammet där det nästan uteslutande är tjejer som visas med barn medan killar oftare befinner sig i utemiljöer där sport och friskvård är inblandat..

The Individual Program (within the continuation school) in Sweden is the third largest. Its purpose is that the students, who for some reason haven?t been able to be admitted to a National Program, shall get the chance to improve their possibilities to attend one. The difficulties the students, who are admitted to the Individual Program are carriers of, have a wide range. The purpose of the Individual Program is that no one should be excluded from any continuation school.

Syftet med detta arbete är att bidra till en ökad kunskap om den ökande frånvaron hos eleverna i dagens gymnasieskola. Målet med detta arbete är att försöka förstå varför en grupp elever med dålig närvaro inte får sin skolgång att fungera. Eleven ska från sin synpunkt få berätta hur denne ser på sin situation i skolan och i hemmet. Resultatet tyder på att elever kan ha varit studiemotiverade och haft lätt för sig i grundskolan, men redan här har understimulans märkts av och i gymnasiets år 1 har sedan kärnämnena kommit som ytterligare repetition. Gymnasieskolan är inte lika snabb att ringa hem vid frånvaro som grundskolan och den dåliga vanan att skolka har blivit slentrian.

Syftet med studien vara att jämföra formuleringar från kursplanen i Dansträning (Lpf 94) med ämnesplanen i Dansteknik (Gy 11) ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har tidigare studerat Lpf 94:as kursplaner, och i och med införandet av den nya gymnasieskolan ville jag fördjupa mig även i de nya styrdokumenten. Inför studien har jag tagit del av litteratur och forskning som är relevanta för studiens syfte, bland annat i områden som; gymnasiereformen 2011, didaktik, läroplansteori, diskursanalys och hermeneutik. Jag har använt mig av diskursanalys som metod, då fyra styrdokument från gymnasieskolan har analyserats. Under analysens gång har jag tagit hänsyn till det hermeneutiska förhållningssättet som handlar om att varje person tolkar en text utifrån sina tidigare erfarenheter, samt vikten av att jag som forskare under analysen sätter mina tidigare antaganden eller hypoteser åt sidan för att öka studiens validitet.

Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet..

Syftet med examensarbetet är att hitta elevers svårigheter med ekvationslösning i kursen Matematik B på gymnasieskolan samt att granska elevers lösningsmetod i syfte att se om eleverna använder den effektiva lösningsmetoden vid ekvationslöningen. För att belysa problem omkring ekvationslösning och elevernaslösningsmetod utförs ett test med uppgifter av gymnasieelever. Undersökningen har genomförts i fyra gymnasieskolor. Resultatet av testundersökning visar att elever har ett betydligt antal svårigheter vid ekvationslösningen, bland annat tillämpning av räkneregler och räknelagar. Svårigheterna beror på att elevers uppfattning och tolkning av algebraiska uttryck är begränsad eller bristande.

Då skolan, sedan Lpf -94 introducerades, fått uppdraget att skola elever i källkritiskt tänkande för att de ska fungera som demokratiska och reflekterande samhällsmedborgare, har syftet med denna uppsats varit att undersöka hur läromedel, för gymnasieskolans kurs i Historia A, förmedlar ett källkritiskt tänkande till elever. Vi har genomfört en läromedelsanalys, av valda delar, av böckerna Alla tiders historia (1996), Epos (2002) samt Perspektiv på historien A (2001) för att se hur dessa hanterar källkritiska problem, som kvarlevor, tendenser och tolkningar, i sin framställning av historiska händelser. Vi har även genomfört en strukturerad intervju med fyra pedagoger i Skåne för att på så sätt få insyn i huruvida de anser att just dessa läroböcker kan användas i undervisningen med syfte att eleverna ska ha en möjlighet att nå betygen Väl Godkänt samt Mycket Väl Godkänt..

Syftet med studien är att undersöka hur mycket av problemet med bristande likvärdighet i betygsättningen som finns på lärar- respektive skolnivå. Avvikelsen mellan slutbetyg i grundskolan och kursbetyg i gymnasieskolan används som mått på bristande likvärdighet. Studien bygger på betygen från runt 1300 elever i åtta skolor under sex år i en mindre svensk kommun. Flernivåanalys används för att ta fram inomklass-korrelationskoefficienter. Resultaten är att lärarnivån dominerar skolnivån stort i de studerade ämnena som är svenska, engelska, matematik, no-ämnen samt idrott och hälsa.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad läroboken betyder för lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år och på gymnasieskolan. Används läroboken fortfarande i stor utsträckning eller har andra läromedel tagit över dess roll? Vilka läromedel används förutom läroboken?Numera sker ingen granskning av läroböcker. Det är dock viktigt att läroböckerna uppfyller de mål och resultat som Skolverket vill uppnå med sin skolplan. Jag vill ta reda på om lärarna uppfattar att läroböckerna de använder uppfyller de målen.Mina frågeställningar är:Använder läraren religionsläroboken i undervisningen och i så fall hur mycket?Finns det någon skillnad på religionslärobokens användande beroende på hur länge man har undervisat i ämnet?Uppfyller innehållet i den religionsläroboken som läraren använder Skolverkets mål i kursplanen?.

Jag har i flera år känt mig missnöjd med resultaten av min undervisning på gymnasiets A-kurs i matematik. Mötet med bedömningsmatriser blev den impuls som på allvar fick mig att försöka, tillsammans med mina elever, skapa ett didaktiskt kontrakt med inslag av formativ bedömning. I ett aktionsforskningsprojekt har jag minskat andelen färdighetsträning och i stället låtit eleverna under lektionstid arbeta med lite större och öppnare inlämningsuppgifter med hjälp av bedömningsmatriser och kamratbedömning. Enkäter, observationer och samtal visr att eleverna anser att de har nytta av matriser både för att tolka uppgifterna och för att bedöma redovisningarnas kvalitet. Inställningen till kamratbedömning är mer varierande.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i läroböcker för Matematik A. Centralt i studien är de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser är: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nå syftet genomfördes en analys av uppgifter i två läroböcker för Matematik A.Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i läroböckernas uppgifter.

I detta examensarbete undersöker jag hur det går att arbeta tematiskt i samhällskunskap i gymnasieskolan, vilken lärarroll som förknippas med tematiskt arbete och vilken kunskapssyn som präglar arbetssättet. För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på intervjuer med pedagoger vid skolor som arbetar tematiskt. I teoridelen redogör jag för bakgrunden till det tematiska arbetssättet och hur det kan användas i skolan. Vidare redogör jag för olika kunskapssyner och den förändrade lärarrollen vid ett tematiskt arbetssätt. Slutligen sammanfattar jag innehållet i våra styrdokument och redogör för den tidigare forskningen.