Syftet med detta examensarbete har varit att med hjÀlp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieÀmnet historia pÄverkats av det rÄdande samhÀllsklimatet. Fokus har legat pÄ 1900- talet, men det har Àven ingÄtt en historisk bakgrund, dÄ nuet ej uppstÄr utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjÀlp av den empiriska studien som bygger pÄ djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som anvÀnts med verksamma historielÀrare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhÀllets syn pÄ historia. GymnasieÀmnet historia har anvÀnts för att fostra lojala samhÀllsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vÄr tid demokratiska individer i ett globaliserat samhÀlle..

I Skolverkets författningssamling för Àmnet Företagsekonomi stÄr bland annat att syfte och mÄl med kursen Àr att stimulera intresset för entreprenörskap, utveckla förmÄgan att ta initiativ och ansvar samt att leda och samarbeta. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmÄgor som gör att de kan möta de krav ett snabbt förÀnderligt arbetsliv fordrar. I kursplanen för Àmnet framgÄr det emellertid inte tydligt hur eleverna ska förvÀrva dessa fÀrdigheter. I detta examensarbete har jag via en enkÀtundersökning baserad pÄ teorier om entreprenörskap, jÀmfört elevers upplevelser frÄn nÀmnda kurs med kursen Ung Företagsamhet. Dessa tvÄ kurser överensstÀmmer innehÄllsmÀssigt i stor utstrÀckning.

Storyline Àr en undervisningsmetod som ursprungligen kommer frÄn Skottland. Metoden anvÀnds i hela vÀrlden, men har blivit vÀldigt populÀr frÀmst i de nordiska lÀnderna, Danmark och Norge, men ocksÄ i Sverige. Storyline Àr Àmnesövergripande och anvÀnds oftast i grundskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur storyline lÀmpar sig som undervisningsmetod i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Undervisningsförsöket Àr baserat pÄ ett utgÄngsmaterial som heter CSI:Math.

Syftet med studien var att undersöka och jÀmföra i vilken utstrÀckning eleverna uppfattar att olika maktfenomen förekommer i olika relationer i skolan. Dessa maktfenomen Àr: Initiativ till maktutövandet, förmÄga att nÄ avsett resultat, benÀgenhet att göra maktmotstÄnd, utsatthet och utövande av tvÄngsmakt samt mottagandet och utövandet av samtyckesproducerad makt.  För att besvara detta syfte anvÀndes följande frÄgestÀllningar; I vilken utstrÀckning upplevs dessa maktfenomen i elev till lÀrarrelationen och i elev till elevrelationen samt hur förhÄller sig maktrelationen mellan elever till relationen mellan lÀrare och elev? För att undersöka detta har det genomförts en enkÀtstudie bland 111 elever. En avgrÀnsning gjordes genom att enbart undersöka detta pÄ gymnasiet.

Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen pÄ gymnasiet. NÀr Àmnet historia motiveras i historiedidaktiken Àr identitet och historiemedvetande nyckelord. DÄ individers lokala identitet Àr mycket viktiga bör ocksÄ det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgÄ frÄn en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria pÄ kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion pÄ teoretisk nivÄ om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men ocksÄ en praktisk kartlÀggning över lokalhistoriskt intressanta ingÄngar i en kommun som Olofström..

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka bilder som har valts ut att representera judendomen i de tre lÀroböckerna. Jag vill visa pÄ att lÀromedelsbilden bÀr pÄ vÀrderingar utan att vi kanske reflekterar över detta. Jag har Àven valt att analysera vilken funktion bilderna i lÀromedlen har. TvÄ av lÀroböckerna jag kommer att anvÀnda mig av omfattar gymnasiets A-kurs i religionskunskap. En Àr en lÀrobok som omfattar bÄde A- och B-kursen.HuvudfrÄgorVad förstÀller bilderna som finns i lÀromedlens kapitel om judendomen och vilken bild fÄr man av judendomen genom att titta pÄ dessa bilder?Vilken funktion har bilden i ett lÀromedel?.

Sammanfattning I detta examensarbete undersöktes vardagsförestÀllningar i vÀrme och temperatur som existerar bland gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet pÄ en skola i södra Sverige. Syftet var ocksÄ att undersöka eventuella skillnader i dessa vardagsförestÀllningar mellan de tre Ärskurserna. Undersökningen har skett med hjÀlp av en enkÀt i vilken nio fysikproblem med svarsalternativ besvarades av eleverna. Svarsalternativen bestod av det korrekta vetenskapliga svaret samt vanliga vardagsförestÀllningar frÄn tidigare forskning. Analysen visar att det till största delen Àr samma vardagsförestÀllningar som existerar i de tre Ärskurserna, men att vardagsförestÀllningarna förekommer i olika hög grad..

Vi har gjort en undersökning genom att anvÀnda oss av litteraturstudier och sexton intervjuer. Vi har intervjuat personal pÄ fyra olika gymnasieskolor. Studiens respondenter arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. I studien har vi undersökt om elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi gÄr pÄ individuellt program eller om dessa elever Àr integrerade pÄ nationella program och om elever fÄr de kompensatoriska hjÀlpmedel de behöver i undervisningen. Resultatet av vÄr kvalitativa undersökning visar att de flesta gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi Àr integrerade pÄ nationella program.

Vi Àr tvÄ yrkesmÀn som har arbetat i över 20 Är inom vÄra respektive yrkesomrÄden, d.v.s murare och fordonsmekaniker. Det hÀr Àr vÄrt examensarbete dÀr vi valt att undersöka samarbetet mellan skola och yrkesliv. För att i framtiden kunna anvÀnda oss av denna studie till att kvalitetsförbÀttra utbildningen för eleverna.EnkÀten har vi sammanstÀllt för att vi ska fÄ ut sÄ mycket som möjligt av frÄgorna samt att den skall ligga till grund för vÄrt fortsatta samarbete med branschen.Enligt de svar vi fÄtt av respondenterna kan vi se att det rÄder delade meningar om byggutbildningens kvalitet. Men att branschen i huvudsak Àr nöjd.EnkÀterna delades ut till 20 byggföretag i Falkenbergs kommun som gymnasieskolan redan har ett samarbete med i nÄgon form..

Uppsatsen Àmnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som Àr en kurs i den nya gymnasieskolan. Den Àmnar ocksÄ att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör vÀlja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera pÄ att anvÀnda vissa metoder framför andra. Denna undersökning Àr gjord med hjÀlp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör anvÀnda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det Àr av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

Minnets tematiska och berÀttartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman StrÀndernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jÀmför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berÀttare och synvinkel. DÀrefter följer en genomgÄng av minnena och berÀttelserna, frÀmst Odyssevs?, men Àven Nestors och Menelaos?.

Sammanfattning Skolan har enligt lÀroplanen skyldighet att hjÀlpa alla elever. Enligt skollagen skall dagens skola ge sÀrskilt stöd till elever med sÀrskilda behov. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ mer kunskap och insikt i hur de högpresterande elevernas behov kan tillgodoses i gymnasieskolan. I bakgrunden och i litteraturöversikten beskrivs de högpresterande elevernas skolsituation. Vidare redogörs för begrepp som begÄvning, sÀrbegÄvning och högpresterande. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer.

Forskning har visat att den psykiska ohÀlsan bland unga i Sverige har ökat och det Àr viktigt att problematik uppmÀrksammas tidigt sÄ att rÀtt hjÀlp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme nÀr det gÀller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har Ätta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som Àr verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.

Sedan 70-talet och o?kningen av kvinnornas deltagande pa? arbetsmarknaden har hemarbetets fo?rdelning diskuterats som en viktig ja?msta?lldhetsfra?ga i Sverige. Det anses inte la?ngre givet att kvinnor ska sta? fo?r matlagning medan ma?n ska sta? fo?r fo?rso?rjning, da? ma?nga av de tidigare ko?nsbaserade skyldigheterna inte la?ngre har samma legitimitet. Ma?nga tidigare studier har utfo?rts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfo?rdelning i familjer med barn.

Vi har under vÄra praktikperioder i gymnasieskolan uppmÀrksammat att intresset för matematik i mÄnga fall Àr lÄgt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar ocksÄ den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor pÄ Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i LuleÄ Kommun. De mÀtinstrument vi anvÀnt oss av Àr skriftliga enkÀter samt observationer.