Hur ungdomar kan motiveras till att Äteruppta sina studier efter avhopp frÄn gymnasieskolan har legat till grund för denna undersökning som genomfördes i samarbete med LÀnsstyrelsen i Norrbotten. Syftet var att kartlÀgga attityder och intentioner vad det gÀller studier hos ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier. Den erhÄllna kunskapen kunde sedan anvÀndas som ett underlag för att lÀgga fram förslag om vad skolan kunde göra för att försöka förhindra avhopp och motivera unga till att Äteruppta sina studier. En undersökningsmetod utformades med hjÀlp av Theory of Reasoned Action (TRA) av Fishbein och Ajzen, samt olika utredningar. Tretton intervjuer genomfördes med ungdomar som hade valt att avbryta sina gymnasiestudier under Ären 2002 och 2003 i en mindre och en större kommun i Norrbotten.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga förkunskaperna i omrÄdena fotosyntes, biologisk mÄngfald, vÀxthusgaser, energi och hÄllbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som lÀser Àmnet Biologi 1 pÄ det naturvetenskapliga programmet pÄ en gymnasieskola i vÀstra Götaland. Syftet Àr ocksÄ att utvÀrdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lÀrare. Avsikten Àr Àven att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa de elever som har svÄrigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svÄrigheter i dessa kunskapsomrÄden i Biologi. Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lÀrare pÄ gymnasieskolan. Eleverna har Àven fÄtt tvÄ analysfrÄgor som berörde deras uppfattningar om anvÀndandet av denna test inom Àmnet Biologi. Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom omrÄdena fotosyntes och betydelse av vÀxthusgaser. BÄde elever och intervjuade lÀrare Àr positivt instÀllda till diagnostisk test i Biologi.

Studien avsÄg att undersöka hur ungdomar i gymnasieskolan med intellektuell funktionsnedsÀttning samt eventuella tillÀggsdiagnoser beskriver sina upplevelser av kamratrelationer. Tolv elever i Ärskurserna 2 ? 4 frÄn gymnasiesÀrskolans nationella program intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman: 1) Att kÀnna sig maktlös nÀr det gÀller att förandra, 2) Att vara pÄ sin vakt, samt 3) Att förhÄlla sig till andra.

Denna rapport undersöker hur yrkeslÀrare pÄ gymnasieskolor inom hantverk/finsnickeri ser pÄ maskinkörkort som frÄn 2012 Àr nytt i Sverige, och vad yrkeslÀrarna anser runt den webbaserade utbildningsformen.TrÀindustrin Àr hÄrt drabbad av olyckor som ger lÄng sjukfrÄnvaro och bestÄende men.Flera projekt har sedan 1980-talet genomförts för att undersöka arbetsmiljön inom trÀbranschen. Men dessa insatser har inte rÀckt för att minska arbetsskadorna tillrÀckligt.Det har visat sig att det Danska maskinkörkortet har haft positiv inverkan pÄ olycksstatistiken i Danmark.Genom enkÀter har information samlats in frÄn yrkeslÀrare som genomgÄtt testledarkurs för det Svenska maskinkörkortet..

Studien handlar om hur en rektor och tvÄ lÀrare arbetar med likabehandling i gymnasieskolan. Syftet Àr att se hur arbetet med likabehandling pÄ gymnasiet kan se ut och hur styrdokumenten implementeras i verksamheten. I studien anvÀnds kvalitativ metod och totalt tre kvalitativa intervjuer genomfördes. Analys av skolans lokala handlingsplaner för likabehandling och Skolverkets rÄd och riktlinjer för likabehandling inkluderas i studien. Till grund för det teoretiska perspektivet har forskningslitteratur om likabehandling i skolan anvÀnds.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna anvĂ€nder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i GĂ€vle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning Ă€r att utifrĂ„n nĂ„gra grundskollĂ€rare och gymnasielĂ€rares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks bĂ„de i grupp och pĂ„ individnivĂ„. LikasĂ„ avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsĂ€ttningar för att eleverna skall kĂ€nna motivation i skolarbetet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka idrottslÀrarstudenters attityd till Àmnet idrott och hÀlsa.1. Hur upplevde studenterna sin egen idrottsundervisning under grund- och gymnasieskolan?2. Varför har studenterna sökt sig till lÀrarprogrammet med inriktning idrott och hÀlsa?3.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna anvĂ€nder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i GĂ€vle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning Ă€r att utifrĂ„n nĂ„gra grundskollĂ€rare och gymnasielĂ€rares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks bĂ„de i grupp och pĂ„ individnivĂ„. LikasĂ„ avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsĂ€ttningar för att eleverna skall kĂ€nna motivation i skolarbetet.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

I föreliggande studie undersöks hur ett undervisningsupplÀgg baserat pÄ flipped classroom pÄverkar resultatet i en matematikklass pÄ det naturvetenskapliga programmet, samt hur eleverna förhÄller sig till ett sÄdant undervisningsupplÀgg.Klassen undervisades av samma lÀrare, men med olika undervisningsupplÀgg, i tre olika matematikkurser: Traditionell undervisning med klassrumsbaserade genomgÄngar i Ma 1c; inverterad undervisning i Ma 2c dÀr eleverna före lektionstillfÀllet tog del av en videogenomgÄng, för att frigöra tid för uppgiftslösning i klassrummet; inverterad undervisning i Ma 3c med tillÀgget att man i klassrummet anvÀnde sig av undervisnings­verktyget peer instruction.En enkÀt gjordes angÄende elevernas attityder till de olika undervisningsupplÀggen. Vidare gjordes en jÀmförelse av klassens resultat pÄ de nationella proven med resultaten i riket, samt med resultaten för en elevgrupp som undervisats traditionellt.EnkÀtsvaren visar att eleverna var mycket nöjda med flipped classroom, och att majoriteten ansÄg att de lÀrde sig mer med flipped-classroom-baserad undervisning Àn med traditionell undervisning. Detta gÀller elever pÄ alla betygs­nivÄer; elever med sÄvÀl som utan tillgÄng till matematik­hjÀlp hemma; pojkar sÄvÀl flickor. Elevernas instÀllning till peer instruction var mera splittrad.JÀmförelsen av resultat pÄ de nationella proven visar en tydlig nedgÄng i elevernas prestation mellan Ma 1c och Ma 3c. Den största delen av nedgÄngen skedde mellan Ma 1c och Ma 2c, dvs.

En av lÀrarens stora utmaningar som pedagog Àr att nÄ fram till eleverna. Speciellt i dagens samhÀlle dÀr klyftan mellan lÀrare och elever blir tydlig genom inaktuella arbetssÀtt inom skolan och anvÀndandet av modern teknik. Ett anvÀndande som sÀllan förmÄr att stimulera eleverna i en undervisning som ser till den utvecklade digitala verklighet som de lever i. Det Àr intressant att utreda hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan möta de förvÀntningar som stÀlls pÄ en undervisning som Àr anpassad till IKT i ett postmodernt samhÀlle. Studien avser dÀrför att utreda verksamma gymnasielÀrares IKT-anvÀndning i undervisningen genom att undersöka hur lÀrare arbetar med IKT avseende webb 1.0 eller webb 2.0.

Det sÀgs att gymnasieskolan i Sverige Àr en skola för alla, dÀr elever oavsett vilket gymnasieprogram de lÀser förvÀntas nÄ upp till samma mÄl i sin utbildning, via de mÄlrelaterade betygssystemen. Samtliga elever som lÀser kursen Naturkunskap A följer sÄledes samma kursplan, med samma mÄl och betygskriterier. Trots detta finns en uppdelning av lÀromedel för kursen, som Àr anpassade och avsedda för de tvÄ olika huvudtyperna av gymnasieprogram som finns.I den hÀr uppsatsen görs en analys och jÀmförelse av tvÄ anpassade lÀromedel för kursen Naturkunskap A. LÀromedlen Àr anpassade pÄ sÄ sÀtt att de Àr avsedda för de tvÄ olika huvudtyperna av gymnasieprogram ? de studieförberedande och yrkesförberedande programmen.

Syftet med arbetet var att beskriva vad som utmÀrker en bra lÀrare och tankarna bakom frÄgestÀllningen var att studier om bra lÀrare i förlÀngningen kan bidra till att definiera lÀrares professionalism. Undersökningen baserades pÄ en kvalitativ metod och kom att omfatta intervjuer med verksamma lÀrare inom gymnasieskolan. Resultatet visade pÄ likheter med tidigare forskning om bra lÀrare, dÀr nÄgra karaktÀrsdrag och egenskaper utkristalliserades. De intervjuade lÀrarna talade bland annat om en bra lÀrare som nÄgon som har gedigna Àmneskunskaper, Àr tydlig och strukturerad, respekterar eleverna och ?ser? varje elev.

This study examines in which way literature is presented in four schoolbooks for the Swedish senior high school of today, compared to descriptions and selections in Swedish universities. The study covers two basic schoolbook categories used in the teaching of Swedish and comparative literature: anthologies and textbooks.The four anthologies structures and their joined canon are presented, and the text canon of 12 common writers is studied and compared to the corresponding text canon in the universities selection of texts to main courses in comparative literature. The four textbooks are analysed by close reading of the presentations of four different writers and their works, where the textbooks for the Swedish senior high school are viewed through the glass of literary guides used in Swedish universities.The study also analyses what literary perspective is present in the Swedish school principles for education in literature and display, through earlier didactic studies, a sketch of the classroom reality of education in literature.The study finds that the examined schoolbooks for the Swedish senior high school tend to, not only shorten the text length and amount of texts but also, simplify the selection and presentation of the writers production. This leads to certain fixed and, in some cases, almost stereotyped ?roles? that are assigned to the writers and limits their production.

This essay shows how teachers adjust the literature studies in the mother tongue subject to their different classes in upper secondary school.The study is based on interviews with two teachers and an analysis of two different school-books. The conclusion is that the subject of literary education in the vocational programs is a pragmatic subject with focus on the pupils? needs and skills, and the subject in the theoretical programs has more focus on mediation of a literary heritage..