Det huvudsakliga syftet med min undersökning var att studera gymnasieelevers erfarenheter av mobbning samt studera deras attityder till denna företeelse. Genom att dela ut en enkÀt till fyra olika program pÄ en gymnasieskola kunde skillnader och likheter pÄvisas mellan dessa. Resultat som enkÀtundersökningen visar Àr till exempel att förekomsten av mobbning var som störst pÄ ett studieförberedande program och som minst pÄ ett yrkesförberedande program. Ett annat resultat Àr att elever pÄ ett kvinnligt dominerat program Àr mer benÀgna att ingripa vid mobbningssituationer jÀmfört med elever pÄ ett manligt dominerat program..

Med ny teknik förvĂ€ntas skolan utvecklas för rusta eleverna för den verklighet de möter. Den hĂ€r uppsatsen avser undersöka vad lĂ€rare har för instĂ€llning till anvĂ€ndandet av pedagogiska datorspel. Det empiriska materialet bestĂ„r av intervjudata med fem lĂ€rare i gymnasieskolan. UtifrĂ„n en genomgĂ„ng av tidigare forskning kring vanliga spel och pedagogiska spel har dessa intervjuer analyserats. Även om det finns en positiv instĂ€llning till att anvĂ€nda nya metoder i sin undervisning pĂ„pekas problem med spelens kvalitet.

Gymnasieskolan Àr för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna Àr skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler vÀljer dock att lÀsa pÄ andra skolors kommuner. Elever som vÀljer att lÀsa pÄ andra skolor har andra ersÀttningskostnader. Detta gör det svÄrt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för Äret.

Denna uppsats syftar till att beskriva olika idéer om demokratiskt deltagande som förekommer i lÀroböcker i samhÀllskunskap för gymnasiet. De tre lÀroböckerna som undersökts har varit gÀllande under tre olika lÀroplaner för svensk gymnasieskolan. Undersökningens teoretiska ramverk bygger pÄ Thomas Englunds utbildningskonceptioner. Med hjÀlp av idealtyper baserade pÄ dessa olika utbildningskonceptioner har en textanalys genomförts. Undersökningens resultat visar att de identifierade utbildningskonceptionerna skiljer sig Ät bland de tre undersöka böckerna.  .

VÄrt examensarbete Àr en undersökning av hur gymnasiesÀrskolans studie- och yrkesvÀgledning ser ut. Examensarbetet utgÄr ifrÄn studie- och yrkesvÀgledarnas perspektiv. Examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvÀgledare som arbetar med gymnasieelever som ingÄr i sÀrskola. Vi har avgrÀnsat oss till fem gymnasieskolor i SkÄne, en gymnasiesÀrskola och fyra allmÀnna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingÄr i sÀrskola. Teoriavsnittet bestÄr av fyra teorier och en vÀgledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likasÄ Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vÀgledningsmodell. Resultatet visar att studie- och yrkesvÀgledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vÀgledningssamtal och praktik.

Proven i dagens skola Àr ofta av klassisk karaktÀr, skrivna sÄ att de endast syftar till naturvetenskapen som en produkt. Hur skall vi fÄ proven mer motiverande för eleverna? Ett sÀtt kan vara att införa mer vardagsanknutna problem i proven. Arbetet syftar till att göra en jÀmförande studie bland ett antal naturvetenskapsstuderande gymnasieelever, dÀr vi jÀmför elevers prestation och motivation vid klassiska faktabetonade fysikproblem kontra vardagsanknutna frÄgor. Detta följs upp av elevintervjuer.

Uppsatsen Àr en intervjustudie som genom att analysera respondenternas svar med hjÀlp av diskursanalys som teori och metod svarar pÄ frÄgestÀllningarna "Hur ser diskurserna ut om internet bland lÀrare i samhÀllsorienterade Àmnen pÄ gymnasieskolan? Vilken Àr dominerande och varför? Vad kan antas att detta leder till för undervisningen?"I resultatdelen visas att diskurserna om internet ser olika ut beroende pÄ vilka diskursiva konstruktioner av eleven och lÀraren som anvÀnds. NÄgot entydigt svar pÄ vilken diskurs som Àr dominerande ges inte, det handlar snarare om olika aspekter av internetanvÀndande och vilka konsekvenser för undervisningen de diskurser som hittats kan tÀnkas fÄ. .

GY11 uttalar vikten av att arbeta med entreprenörskap pĂ„ gymnasiet. PĂ„ Ekonomiprogrammet ligger det uttryckt i examensmĂ„len att det ska vara ett obligatorium. Ämnet ?entreprenörskap? har en teoretisk, politisk och en praktisk bakgrund. SyfteSyftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur lĂ€rare som undervisar i Ă€mnet entreprenörskap förstĂ„r begreppet och hur de gĂ„r tillvĂ€ga i sin undervisning.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Under fyra decennier hinner det hÀnda en hel del och har ocksÄ gjort med historieÀmnet under denna tid. Denna uppsats behandlar hur historieÀmnet har förÀndrats under de tre lÀroplaner som funnits för den gemensamma gymnasieskolan. I arbetet har jag kommit fram till att lÀroplanernas förÀndringar i stort följer de förÀndringar som skett i samhÀllet i övrigt. Bland de största och viktigaste förÀndringar som skett Àr att undervisningstiden har minskat kraftigt och att detaljstyrningen har minskat till förmÄn för lÀrarnas valfrihet. Utöver nÀmnda Àndringar har Àven ytterligare större förÀndringar skett.

AbstractBachelor essay in Pedagogy by Johan Lidén &Kristian Sagfors, 2011."Genus i gymnasieskolan: En oengagerande frÄga?".Supervisor: Zeki YalcinGender and gender equality in our school system has throughout the years become a well researched subject, however most of that research has focused on the lower levels of compulsory school. The upper secondary school has not gotten the same attention.We have chosen to explore how social science teachers in upper secondary school treat the subject of gender and gender equality, what strategies they apply in the classroom and how their pupils respond to the subject.We wanted to get access to their classrooms so we could do an ethnographical study to find the answers to how their lessons were planned and executed, if different teachers made different didactic choices depending on the orientation of the class. As our work progressed we ran in to an interesting problem which ultimately made us rethink the purpose of this paper.In our pursuit of respondents we contacted many schools by e-mail and later visited the schools to find participants. This proved difficult as we were met with a wall of silence and lack of interest.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

Detta Àr ett examensarbete frÄn Bild och visuellt lÀrande pÄ Malmö Högskolas lÀrarutbildning. Arbetet Àr en sammanstÀllning av diskursanalyser av nio olika texter frÄn den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt Àmne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande tvÄ frÄgor stÀlldes: Vilka diskursordningar rÄder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer gÄr att uttyda ur texterna om vilken typ av samhÀllsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 dÀr Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rÄdde huvudsakligen tvÄ diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

Föreliggande uppsats Àr en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i lÀroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod frÄn 1950 talet fram till början pÄ 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framstÀller och integrerar kvinnan i lÀroböcker i Àmnet historia för gymnasieskolanmellan Är 1957-2004. De frÄgor som stÀllts Àr hur kvinnan framstÀlls och integreras i lÀroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i lÀroplaner och pÄ vilket sÀtt dessa intentioner i sÄ fall appliceras och realiseras i lÀroböckerna? Tanken har varit att fÄnga in det tidsbundna i skolans vÀrderingar rörande detta tema. GenomgÄng av lÀroböckerna har följt tvÄ teman vilka Àr genusperspektiv och lÀroplaner.

Syftet med min undersökning var att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om elevinflytande. Undersökningen gjordes med hjÀlp av fem kvalitativa djupintervjuer, dÀr jag stÀllde frÄgor om elevinflytande till lÀrare verksamma inom gymnasieskolan under vintern 2009. En slutsats jag kunde dra var att det rÄder en divergens i uppfattningen om elevinflytande mellan informanternas praktiska verklighet och deras intentioner, förutsÀttningar och förvÀntningar. En annan slutsats jag dragit Àr att gymnasielÀrarnas uppfattning bottnar i att det finns en inbyggd förvÀntan pÄ att eleverna redan skall kunna det som de förvÀntas lÀra sig, demokrati i praktiken..