IT-prototype for programming education in the form of a web-site. IT-prototype for programming education in the form of a web-site..

I denna aktionsforskning utarbetas, anvÀnds och utvÀrderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frÄgor som vi har arbetat utifrÄn gÀller valet av uppgifter, hur sjÀlva genomförandet av ett muntligt prov ska gÄ till samt hur man bedömer det muntliga provet..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett antal svensklÀrares syn pÄ syftet med lÀsning av skönlitteratur, urval av texter, populÀrlitteratur och kvalitetslitteratur samt bedömningar inför betygsÀttning. Undersökningen berör den skönlitterÀra lÀsningen i Àmnet svenska i gymnasieskolan och Àr inriktad pÄ skillnader mellan yrkesförberedande respektive teoretiska program. Undersökningen bestÄr av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Resultatet har delats in i fyra kategorier, nÀmligen Syftet med att lÀsa skönlitteratur, Urval, PopulÀrlitteratur och kvalitetslitteratur samt Bedömning.DÄ avgrÀnsningen av materialet fÀrdigstÀllts, genomfördes en analys av materialet dÀr informanternas uttalanden jÀmfördes med tidigare forskning samt Kursplanen i svenska. GÀllande de flesta frÄgestÀllningar som diskuteras i undersökningen, mÀrks inga större skillnader mellan de informanter som representerar teoretiska program och de som representerar yrkesförberedande program.

Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning Àr lÄngt ifrÄn pedagogiskt fullÀndad. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola Àr upplagd och om lÀrarna upplever nÄgra problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielÀrare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. TvÄ lÀrare anvÀnder sig av genomgÄngsfas och dÀrefter uppgiftsfas, en lÀrare anvÀnder PBL som undervisningsmetod, en lÀrare vÀljer att slÄ ihop genomgÄngsfas och uppgiftsfas och slutligen vÀljer tvÄ lÀrare att undervisa med hjÀlp av ett interaktivt inlÀrningsprogram (I-point). NÀr det gÀller hjÀlpmedel i undervisningen anvÀnder samtliga lÀrare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgÄngar pÄ projektorduk.

- En granskning av Kairos Future. I SĂ€ffle sparar kommunen pengar genom att slĂ€cka var tredje gatlykta utanför centrum och tĂ€nker flytta delar av gymnasieskolan till ÅmĂ„l. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen pĂ„ ett pĂ„gĂ„ende visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

Denna rapport omfattar bÄde studier kring och konstruktion av sjÀlvinstruerande lÀromedel för gymnasieskolan. MÄlsÀttningen har varit att slutprodukten ska vara tidsenlig och anpassad för elever pÄ de yrkesförberedande programmen. Tyngdpunkten för undersökningen har varit litteraturstudier men intervjuer har ocksÄ genomförts som kvalitativ forskningsmetod. Konstruktionen av lÀromedel har skett med tvÄ olika angreppssÀtt och Àven utförandet har stora skillnader. Det ena som skapades genom en induktiv process och utgörs av instruktioner för ett helt kursmoment med CNC-programmering. För det andra lÀromedlet som genomfördes utifrÄn ett deduktivt förhÄllningssÀtt omfattar produkten mer av vÀgledande instruktioner för att kunna hitta rÀtt och uppdatera de befintliga, men omoderna och ofullstÀndiga, lÀromedel för kursen Lokala datanÀt. Resultatet visar att det Àr möjligt att göra ett tidsenligt sjÀlvinstruerande lÀromedel och att kvalitén inte behöver skilja sig nÀmnvÀrt Ät beroende pÄ vilken metod som anvÀnds vid konstruktionen.

Arbetet utgör en litteraturundersökning avseende utvÀrdering och styrning av dagens svenska gymnasieskola. Perspektivet Àr kritiskt granskande och intresset för frÄgorna har vÀckts genom egna erfarenhet som gymnasielÀrare.Centralt för sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering Àr förstÄelsen för tester och utvÀrdering, avseende testmetodik, tolkning av testresultat och pÄverkan pÄ den pedagogiska processen, samt förutsÀttningarna för att mÄlstyra den pedagogiska verksamheten i skolan.I syfte att erhÄlla ett brett perspektiv pÄ tester och utvÀrderingar, har tvÄ vitt skilda omrÄden nÀrmare studerats. Dessa har valts sÄ att det ena (testning av Àmneskompetens och betygssÀttning) utgör en relativt formaliserad testning av specifika Àmneskunskaper, som regelbundet utvÀrderas; medan det andra (utvÀrdering av den gemensamma vÀrdegrunden) utgör ett Àmnesövergripande omrÄde, vars testning inte Àr formaliserad och inte sker regelbundet.Genom att undersöka hur utvÀrdering sker inom tvÄ olika och vitt skilda omrÄden, har generella slutsatser dragits rörande de komplexa sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering.NÄgra slutsatser som dras Àr att det föreligger en samverkan mellan mÄlstyrning, utvÀrdering och konkurrens, samt att tolkningsutrymmet i betygskriterierna i kombination med en press för högre betyg, Àr en orsakskombination som kan förklara den rÄdande betygsinflationen..

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

Teckning Àr ett arbetsomrÄde som har hÀngt med frÄn den allra tidigaste bildundervisningen, dÀr den Ànnu utgör en grundbult i en alltmer svÄrdefinierad sammansÀttning. PÄ förtjÀnstfulla sÀtt kan man idag kombinera enkla material med modern teknologi, t ex för att skapa uttryck, lösa uppgifter eller underlÀtta estetisk kommunikation..

Mentorskapet Àr en stor del av lÀraryrket för mÄnga gymnasielÀrare. VÄr uppfattning Àr att mentorskapet mellan lÀrare och elev tenderar att fÄ otydliga grÀnser, Àven pÄ skolor dÀr det finns riktlinjer för mentorskapet, vilket gör det svÄrt för lÀraren att avgrÀnsa mentorsrollen. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut pÄ en skola dÀr det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frÄgor om vad lÀrare i gymnasieskolan anser syftet med mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av mentorer, vad de anser bör ingÄ i mentorskapet samt hur detta förhÄller sig till de riktlinjer om mentorskapet som finns pÄ ett utvalt rektorsomrÄde. Studien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur specialpedagoger pÄ grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan Àr mer inriktad mot att eleverna ska nÄ mÄlen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jÀmföra metoder och arbetssÀtt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en enkÀtundersökning som vi genomförde pÄ 25 specialpedagoger inom respektive skolform. EnkÀten som vi anvÀnt i undersökningen bestod av tvÄ delar, dÀr den första delen handlade om kompensatoriska hjÀlpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frÄgorna i enkÀten var slutna med fasta svarsalternativ.Undersökningen visar att vÄr uppfattning att man pÄ grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssÀtt medan man pÄ gymnasieskolan arbetade mer mot mÄlen i kurserna stÀmmer.

HöglÀsning Àr en handling nÀr en vuxen lÀser en text högt för ett eller flera barn och Àr en viktig del av barns sprÄkutveckling. Att besitta ett rikt sprÄk Àr av stor vikt för att leva och verka i dagens samhÀlle som prÀglas av text och samtal. Sett frÄn det senaste decenniet har barns lÀsförmÄga och intresse till lÀsning försÀmrats. DÀrför Àr det betydelsefullt att lÀrare tillÀmpar arbetssÀttet höglÀsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa höglÀsningens betydelse i de tidiga skolÄren.

SAMMANFATTNINGSkolverket beskriver att religionsÀmnet idag spelar en allt viktigare roll i vÄrt internationella samt mÄngkulturella samhÀlle, trots detta har Àmnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan Àr religionsÀmnet ett kÀrnÀmne och har dÀr en mer tydlig identitet.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar övergÄngen frÄn grundskolan till gymnasieskolan. För att göra omrÄdet mindre studeras denna övergÄng endast inom Àmnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur Àmnet Àr uppbyggt i teorin med de rÄdande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ÀmnesmÄl som skolan ska arbeta mot, till hur lÀrare och elever uppfattar och arbetar med Àmnet i praktiken.Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts pÄ en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lÀrare inom religionsÀmnet, samtliga var mÀn och de arbetade alla pÄ den aktuella gymnasieskolan.

Detta arbete behandlar problematiken med att bedöma projektarbeten i gymnasieskolan. Statistiska CentralbyrÄns framtagna statistik visar att det finns stora skillnader i betygssÀttningen i kursen Projektarbete PA 1201 mellan den undersökta skolan, en gymnasieskola i SkÄne, och övriga riket. Eftersom kursen Àr relativt ny i verksamheten Àr det troligt att det finns brister i praktiserandet av kursplanerna för kursen. Samordnaren av projektarbeten pÄ skolan X ville dÀrför undersöka varför skolan ligger lÀgre i betygssÀttning, vad det gÀller antalet satta MVG, Àn andra gymnasieskolor i Sverige. Syftet med studien Àr dÀrför att belysa vilka kvaliteter som premieras i bedömningen av projektarbeten pÄ skola X och sÀtta dessa i relation till kursens betygskriterier och mÄl samt den allmÀnna kunskapssynen.

SammanfattningI detta examensarbete har jag undersökt hur medielÀrare bedömer enskilda elever vid grupparbete. Detta har jag gjort för att fÄ mer kunskap om bedömning, eftersom det Àr sÄ komplext. Jag har utgÄtt ifrÄn en fenomenografisk ansats, dÄ jag har undersökt hur bÄde lÀrare och elever upplever bedömningen. Fenomenografi kommer frÄn ordet fenomen i betydelsen ?som det visar sig? och undersöker hur mÀnniskor erfar aspekter av verkligheten.