Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn ett genusperspektiv visa hur pojkar och flickor beskrivs i bilderböcker för barn. För att fÄ syn pÄ detta har karaktÀrernas grad av aktivitet i handlande situationer analyserats. För att vidare fördjupa resonemanget och problematisera könsstereotyper sÄ har ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv anvÀnts som har applicerats pÄ hur bokens karaktÀrer presenteras. Metoden som anvÀnts Àr feministisk poststrukturalistisk textanalys dÀr fokus legat pÄ texternas samverkan med bilderna. Elva böcker har analyserats med hjÀlp av Maria Nikolajevas teorier rörande barnlitteratur och Hillevi Lenz Taguchis forskning om feministisk poststrukturalism. Resultatet visar att Àven om teman och historier vid första anblick verkar vara könsneutrala sÄ visar en noggrannare analys att mer dolda könsroller förekommer. Slutsatsen i detta arbete Àr att vissa könsroller ligger sÄ djupt rotade i vÄrt samhÀlle att de kan vara svÄra att se.

Freedom of religion or belief is indisputable in Human rights discourse, more discussed is exactly what it is that is included in the concept of freedom of religion or belief (in Swedish: religionsfrihet). This thesis focuses on the freedom of religion or belief in a European context, in particular on the European court of human rights and article 9 in the European convention for human rights. Some criticism has been directed against the Court to the effect that its practice and verdicts don't answer to the pronounced desire to develop a pluralistic and inclusive form of freedom of religion or belief.My aim is to examine, analyse and test three different theories, which all try to develop alternatives to the expression freedom of religion or belief, in relation to six verdicts from article 9 in Europe convention. My basic purpose is to try to find new ways of talking about freedom of religion or belief that might lead to a more inclusive, pluralistic and equal interpretation of that concept.The three theories wich I use are elaborated by Richard Amesbury (associate professor at Claremont school of Theology); Hugo Strandberg (TD at Åbo Akademi) and Eberhard Herrmann (professor in philosophy of religion at Uppsala University); and Martha Nussbaum (professor of law and ethics at the University of Chicago). The six cases from the European court are: X v.

In the autumn of 2012 the fictional character ?Lilla HjÀrtat? created by the Swedish authorand illustrator Stina Wirsén, became a much-discussed topic in Swedish media. Thisfollowing the premiere of the children?s film ?Liten SkÀr och alla smÄ brokiga?.Stina Wirsén is an established and well-acclaimed name in children?s literature. ?LillaHjÀrtat?, a jet-black doll, had become one of many popular characters in her books.

I takt med den ökade uppmÀrksamheten för vÀrdegrundsfrÄgor i samhÀllet har ocksÄ förskolan och skolan skyldighet att utveckla arbetsplaner och ÄtgÀrdsprogram för att motverka mobbning, utanförskap och diskriminering. I styrdokumenten för förskola och skola stÄr att det Àr en viktig uppgift att till barn/elever förmedla och förankra de grundlÀggande vÀrden som vÄrt samhÀllsliv vilar pÄ. UtifrÄn dessa aspekter har studiens syfte varit att försöka definiera specifika vÀrdegrundsfrÄgor som rör bemötande och fördomar. Genom observation och intervjuer har undersökningen genomförts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur barnen kunde relatera den egna verkligheten och sitt agerande till det som skedde i en berÀttelse, och hur barnen förstÄtt bokens budskap samt om de kunnat formulera vÀrdegrunden dÀri. Vidare beskrevs ett exempel pÄ en arbetsmodell om hur pedagoger i förskolan/skolan skulle kunna arbeta med dessa frÄgor utifrÄn barnlitteratur genom en estetisk praktisk metod.

Detta examensarbete belyser vikten av att barn kommer i kontakt med val av böcker inom förskolan. Syftet med studien Àr att studera hur barn reflekterar kring böcker, vilka faktorer som pÄverkar deras bokval samt belysa om och hur lÀsaren och hemmets lÀsvanor pÄverkar barns sÀtt i att uttrycka sig kring böcker. Idag innebÀr förskolan stora barngrupper för bÄde förskollÀrare, förÀldrar och barn. Detta medför att det blir allt svÄrare att tillgodose det enskilda barnet i en allt mer vÀxande verksamhet. Idag finns det liten möjlighet för förskollÀrare att tillgodose samtliga barns intressen Àven om kraven finns enligt nationella styrdokument.

In the essay, the balance between being an educator and a mother of a child with autism is explored in respect to how the roles might influence the actions of a pre-school teacher. Writing is used as a method of reflection, it gives the teacher a chance to take a step back and view her practical experiences from a novel perspective; conclusions are recounted throughout the teachers narrative. The essay is based on the following questions; which problems might arise in the meeting with parents such as Adams where there is a suspicion of autism for the child? Which advantages/disadvantages might the teacher?s personal experience of autism have for the role as educator? How would the dual roles as educator and mother of an autistic child best be balanced in the future?The essay highlights special educational and parent perspectives on the matter of autism. Professor of pedagogy Claes Nilholm, specializes in special needs education.

I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterÀra bilderböcker. Analysen stödjer sig dels pÄ Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels pÄ Judith Butlers beskrivningar av samhÀllets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och pÄ vilka sÀtt heterosexualitet framstÀlls som given sexuell identitet i de mest lÄnade bilderböckerna pÄ Stockholms stadsbibliotek de senaste Ären och i ett urval böcker som skildrar hur familjer fÄr barn. Det innefattar granskning av sÄvÀl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder lÀsaren. Har lÀsaren möjlighet att identifiera sig med litterÀra figurer utan att först ta stÀllning till kön, undrar jag.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

AbstractElisabeth LarssonDen skenbara normbrytaren ? en studie av fyra svenska bilderböckerUV5002 Ht 2011I förskolans uppdrag ingĂ„r att motverka stereotypa genusnormer, vilket Ă€ven innefattar att oreflekteratpresentera sĂ„dana via litteratur skriven för barn. Genom att uppmĂ€rksamma barnlitteratur somskapare och upprĂ€tthĂ„llare av genusstereotyper och genusnormer kan detta medvetandegöras ochdĂ€rmed bemötas.Är bilderböcker för barn bĂ€rare av genusnormer eller Ă€r de objektiva och fria frĂ„n dylika vĂ€rderingar?Med den frĂ„gestĂ€llningen som utgĂ„ngspunkt tar föreliggande uppsats sig an Pija Lindenbaumsbilderböcker Gittan och grĂ„vargarna, Gittan och Ă€lgbrorsorna, Lill-Zlatan och morbror raringsamt Kenta och barbisarna för att undersöka huruvida dessa motverkar eller cementerar rĂ„dandesyn pĂ„ kön och genus.Studien tar avstamp i ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, dĂ„ man inom denna riktningfokuserar pĂ„ de normer och ramar som styr formandet av sociala genusstrukturer, vilket Ă€r engrundlĂ€ggande del i föreliggande studie.Studien bygger pĂ„ Maria Nikolajevas förslag till analysverktyg, vilka fokuserar pĂ„ hur genusframstĂ€lls i bilderböcker riktade till barn.Analysen visar att samtliga studerade verk Ă€r bĂ€rare av genusvĂ€rderingar som inte ligger i linjemed dem som förskolan förvĂ€ntas förmedla, trots att verken till ytan sett marknadsför sig som genusmedvetna.Studien har relevans för aktiva inom pedagogisk verksamhet för yngre barn dĂ„ den fokuserar pĂ„hur sagda verk inverkar pĂ„ en yngre publik. Studien kan Ă€ven med fördel lĂ€sas av litteratur- och genusvetaredĂ„ dessa Ă€mnen intar en framtrĂ€dande roll i tidigare nĂ€mnda undersökning..

The purpose for this Masters thesis is to describe childrens librarians work in supplying literature to children with emphasis on easy-reader materials. Our main questions are: · What do librarians believe characterizes an easy-reader book, and what do they base their decision on when classifying a book as easy-to-read? · How have the libraries in our study solved the hands-on difficulties associated with easy readers childrens literature? · Which factors do librarians consider to be important when supplying literature to children that are not used to reading or are not good readers? The theories we have used are Aidan Chambers Reading Circle and Karner Smidts view on the librarians professional roles when supplying literature. We have used a case study method, which means that we have gathered information through observation, objective papers and interviews. This has been done at six libraries.

Genus och jÀmstÀlldhet Àr centrala begrepp i vÄrt samhÀlle. Redan i förskolan kan barnen bli pÄverkade av genus. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) nÀmner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i nÄgra barns uppfattningar kring genus och jÀmstÀlldhet utifrÄn en barnbok vars syfte Àr att frÀmja jÀmstÀlldhet. Undersökningen har Àven utförts för att kunna uppmÀrksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jÀmstÀlldhet utifrÄn den valda barnboken.

Syftet med vÄr studie var att undersöka om, hur samt nÀr förskollÀrare och lÀrare i förskolan, förskoleklass och skolÄr ett anvÀnder sig av barnböcker och höglÀsning i det pedagogiska arbetet med barn, samt deras medvetna tanke bakom bokval. Vi var Àven nyfikna pÄ vilka yttre förutsÀttningar (miljön) det finns för att skapa lÀslust och lÀsro. Resultaten förvÀntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens stÀllning och dess anvÀndande sÄg ut. Resultaten visade att förskollÀrare och lÀrare vÀrderar barnbokens roll i verksamheten högt och mÄnga visade pÄ en medvetenhet om de förtjÀnster anvÀndandet av den för med sig. Detta Äterspeglades dock inte helt i den dagliga verksamheten, dÀr barnlitteraturen frÀmst erhöll en funktionell roll.

Det hÀr examensarbetet behandlar höglÀsning i förskolan. Syftet Àr att bidra till förstÄelsen av höglÀsningens funktion som pedagogiskt redskap. Detta har gjorts genom att undersöka vilket syfte pedagogerna har med höglÀsningen, hur den anvÀnds i förskolans verksamhet, samt hur de vÀljer litteratur.Examensarbetet har sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I ett sociokulturellt perspektiv Àr interaktionen med andra mÀnniskor avgörande för barns sprÄk och lÀrande. Tidigare forskning kring höglÀsningens betydelse har visat att höglÀsning Àr ett anvÀndbart pedagogiskt redskap och har mÄnga positiva effekter för barns sprÄk och lÀrande.

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur könsmönster och genus skildras i ett urval av Ätta böcker skrivna av de mest populÀra svenska barnbokförfattarna enligt Barnboksinstitutet i Stockholm. Jag har valt att avgrÀnsa mig till barnböcker skriva under 1970-talet samt 2000-talet. Jag ska Àven undersöka hur de utvalda barnböckerna frÄn respektive decennium Äterspeglar det rÄdande samhÀllet ur ett könsperspektiv. Materialet jag anvÀnder mig av Àr barnlitteraturen till den empiriska undersökningen, tidigare forskning inom samma Àmne samt böcker skriva av genusforskare till min teoretiska utgÄngspunkt. Jag har tre teorier som jag anvÀnder mig av i studien, Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet, Helena Josefsons teori om social konstruktion och Maria Nikolajevas teori om genusstereotyper.