The aim of the study is to investigate what pupils in grade 1 think about reading aloud, reading alone, the selection of books, and the significance of reading. A subsidiary aimwas to examine the relation between the pupils? experiences of reading in the home andtheir ability to discuss a text they have read. A sidetrack in the study aimed to see whether the pupils? experiences of reading in the home affected their outlook on readingin general.

Studiens syfte Àr att undersöka hur ett urval pedagoger pÄ ett begrÀnsat antal förskolor arbetar med lÀsstunderna för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Studien tar sin utgÄngspunkt i Statens offentliga utredningar (SOU), Skolverket, forskare, teoretiker och författare som diskuterar pÄ vilket sÀtt pedagoger kan arbeta med lÀsstunderna i förskolan för att pÄverka barns spÄrkutveckling. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnder denna studie den sociokulturella teorin som Vygotskij föresprÄkar. Den empiriska delen bestÄr av fyra semistrukturerade intervjuer och den metodologiska utgÄngspunkten Àr kvalitativ. Resultatet visar pÄ att pedagogerna Àr nöjda i arbetet med barns sprÄkutveckling utifrÄn förskolans förutsÀttningar.

Sammanfattning: Vid min granskning av mottagandet av de sex böcker jag har behandlat i denna uppsats kan man se vissa likheter och skillnader hos recensenter och bloggare. Att gestalta könsöverskridande hos flickor verkar överlag vara lÀttare Àn nÀr det gÀller pojkar och inte alls lika uppmÀrksammande.  OcksÄ könsneutralitet verkar kunna passera som nÄgot positivt inom vissa grÀnser Men det Àr tydligt att flickpojkarna fÄr mest plats i recensionerna och bloggarna eftersom detta alltid Àr nÄgot som nÀmns.  Detta gÀller dock inte Kivi och monsterhund, som ju introducerade ett nytt begrepp inom barnlitteraturen, hen. Kanske Àr det sÄ att flickpojken och böcker som anvÀnder ordet hen Ànnu Àr ett sÄ ovanlig perspektiv att man reagerar mest pÄ det?Stina Nylén som skrev en recension om Kivi och monsterhund i Göteborgs-Posten slÄr nog huvudet pÄ spiken nÀr hon skriver att författarna aldrig kan göra rÀtt nÀr de skapar könsöverskridande barnbokskaraktÀrer. Böckerna fick nÀmligen kritik frÄn alla hÄll som jag har visat hÀr ovanför, Àven om de ocksÄ hyllades i mÄnga fall.

The aim of this study has been to investigate how the death of a close relative is described in pictures and texts through the eyes of a child character in three picture books. The analysis has also considered how the child character copes with the tragedy and how he or she finds support in the grief process. The books analysed here are Resan till Ugri-La-Brek (1987), FarvÀl, Rune (1986), and JÀttebra Olga! (2010). Since these are works of fiction, this study does not assume that they are an accurate reflection of reality, but the way the child characters act and cope with their grief has been compared with the findings of empirical research on how children react in real situations.The material has been examined by means of a qualitative literary analysis comparing the books according to the research questions. The study finds that the child characters receive evasive explanations from people around them concerning what death means, for instance that the person is sleeping.

This study is conducted from qualitative research with interviews as a basis, where I have interviewed four teachers from elementary school?s early ages (year 1-3). The aim is to highlight the teacher?s perspectives and experiences of reading aloud, and how they connect the activity to gender.The questions at issue that have been answered in this paper are how the teacher?s reflect to gender and reading aloud in a school environment; do the teacher?s reflect over the gender perspective when choosing reading aloud literature? When reading aloud, which attributes are important to highlight for girls and boys according to the teachers? Which books do the teachers consider "good" gender literature?The paper is based on the theoretical grounds of social constructivism, gender as construction, gender conscious pedagogy and reading aloud. In previous research the focal point has been KĂ„reland?s study on gender in literature in pre-school, and on how children are being portrayed in children?s literature today, from a gender perspective.The teacher?s that have been interviewed in this study all agreed on the fact that reading aloud is a very important part of education and are used by most teachers on a daily basis.

Sedan 70-talet och o?kningen av kvinnornas deltagande pa? arbetsmarknaden har hemarbetets fo?rdelning diskuterats som en viktig ja?msta?lldhetsfra?ga i Sverige. Det anses inte la?ngre givet att kvinnor ska sta? fo?r matlagning medan ma?n ska sta? fo?r fo?rso?rjning, da? ma?nga av de tidigare ko?nsbaserade skyldigheterna inte la?ngre har samma legitimitet. Ma?nga tidigare studier har utfo?rts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfo?rdelning i familjer med barn.

Som medmÀnniskor och i lÀrarprofessionen anser jag att vi mÄste ha en bra förstÄelse för genus, dÄ det pÄverkar vÄr pedagogiska grundsyn och hur vi Àr som mÀnniskor. För att kunna utmana könsnormer pÄ ett konstruktivt sÀtt menar jag att vi mÄste förstÄ vad barnen har för syn pÄ genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jÀmstÀlldhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrÄn höglÀsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus SnÀll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snÀlla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i SnÀll (2008) representerar den snÀlla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den pÄverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva genusordningen i Martin Widmarks böcker om Lasse-Majas detektivbyrÄ samt undersöka hur detta, pÄ en teoretisk nivÄ, kan pÄverka barns uppfattning av genus. UtgÄngspunkten i textanalysen har varit Kritisk ideologianalys som syftar till att först beskriva och förklara texterna för att sedan sÀtta dem i relation till dess mottagare. Jag har anvÀnt mig av genusteorier som beskriver hur genusordningen Àr uppbyggd samt hur genus konstrueras och rekonstrueras. Dessa teorier har sedan kopplats till de böcker som jag har undersökt. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av forskning som beskriver barnlitteraturen och hur den kan pÄverka lÀsarens bild av genus och genusordningen.Min studie visade att karaktÀrerna i böckerna skildras pÄ ett relativt könsstereotypt sÀtt, frÀmst de vuxna karaktÀrerna.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur huvudkaraktÀrerna i tio barnböcker rent sprÄkligt gestaltas ur ett genusperspektiv i en jÀmförelse med de traditionella stereotyperna för vad som anses manligt respektive kvinnligt. I studien undersöktes Àven likheter och skillnader mellan positivt och negativt laddade ord ur ett genusperspektiv. Metoderna för undersökningen gick ut pÄ att först dela in de personbeskrivande orden i barnböckerna i tre olika semantiska kategorier: kÀnslor, psykiska egenskaper och fysiska egenskaper. Sedan gavs orden en positiv eller negativ laddning.Baserat pÄ de vanligast förekommande orden finns ingen skillnad mellan beskrivningar av manliga och kvinnliga huvudpersoner. Baserat pÄ alla förekommande personbeskrivande ord finns dock en skillnad mellan ord som beskriver manliga och kvinnliga huvudpersoner.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur allmÀnheten fick sin första bild avHIV/AIDS frÄn massmedia. Jag valde dÀrför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhÀllet en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina lÀsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jÀmföra resultatet mellan de tvÄ tidningarna. Jagvalde Àven att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nÀmnda omrÄdena skiljde sig mellanÄren 1986 och 1988.

The purpose of this Master?s thesis is to examine if there is any gender role stereotyping conveyed in recent children?s picture books. The picture books examined are the ten most popular which are selected by a combination of Bokjuryn in Sweden, 2005, and children voting. Furthermore there is a winner each year. The investigation concerns how protagonists, girls and boys, are portrayed and, moreover, if there are any breaches of traditional gender patterns.

Efter att FN:s konferens om hÄllbar utveckling genomfördes i Rio 1992, stod det klart att utbildningsvÀsendet har en viktig roll i att skapa nya traditioner kring utbildning för hÄllbar utveckling, dÄ det i nulÀget inte existerar nÄgon sÄdan. Problematiken bottnar i att Àmnet hÄllbar utveckling anses vara relativt komplext och brett, vilket medför svÄrigheter för lÀrare och förskollÀrare att hitta en allmÀn och övergripande balans. Att det dessutom finns lite forsking kring utbildning för hÄllbar utveckling för de yngre barnen visar pÄ problematiken ytterligare.De resultat som har framkommit i analysen Àr att den miljömÀssiga dimensionen med Ätervinning som tema, Àr det innehÄll som Àr mest framtrÀdande och synlig i fyra av fem barnböcker. DÄ de tre dimensionerna inte uttalas i barnböckerna har dessa fÄtt lÀsas fram mellan raderna och resultatet blev att den sociala dimensionen Àr stÀndigt nÀrvarande och har en övergripande roll i samtliga barnböcker. Den sociala dimensionen gestaltas i barnböckerna via solidaritet, tillit, samarbete, ansvar och uppfostran mfl.Denna studie Àmnar att undersöka hur de tre dimensionerna inom hÄllbar utveckling förhÄller sig till fem utvalda barnböcker.

Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ en ökad förstĂ„else för barns tankar, kĂ€nslor och uppfattningar om Pippi LĂ„ngstrump som karaktĂ€r. Vi vill ta reda pĂ„ vad det Ă€r för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrĂ„n andra utgĂ„ngspunkter Ă€n barnens perspektiv. Det Ă€r oftast de som lĂ€ser böckerna eller fĂ„r dem lĂ€sta för sig. Att vi tar in barns perspektiv Ă€r just det som gör vĂ„r studie unik. I vĂ„r studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrĂ„n barnens perspektiv har vi sedan utgĂ„tt frĂ„n olika sekvenser i böckerna och gjort en nĂ€rlĂ€sning för att hitta kopplingar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan populÀrlitteratur och den litteratur som anses vara exklusiv. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes en sprÄklig analys av fyra böcker. Tre av böckerna anses vara populÀrlitterÀra medan den fjÀrde anses vara exklusiv.Den sprÄkliga analysen innehöll tre huvuddelar: en textuell analys, en ideationell analys samt en stilanalys, detta för att fÄ en sÄ bra översikt samt bred infallsvinkel som möjligt. Efter den sprÄkliga analysen jÀmförde jag böckerna som anses vara populÀrlitterÀra med den som anses vara exklusiv, för att se om det fanns nÄgon skillnad de olika litterÀra klassificeringarna emellan.Den sprÄkliga analysen visade att det inte fanns nÄgon direkt sprÄklig skillnad mellan de böcker som anses vara populÀrlitterÀra och den som anses vara exklusiv. Inte heller mellan de populÀrlitterÀra böckerna fanns det nÄgon direkt skillnad.