Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om pedagoger i vÄra skolor anvÀnder sig av naturen som en resurs dÄ de ska undervisa i Àmnet matematik. Genom min enkÀtundersökning ville jag ta reda pÄ om det finns nÄgra pedagoger som gÄr ut och har matematik med sina elever. Hur ofta gÄr de i sÄ fall ut? Undersökningen visar att det Àr fÄ pedagoger som regelbundet undervisar i matematik utomhus. Samtidigt har de flesta pedagoger utmÀrkta förslag pÄ vilka matematikomrÄden man med fördel kan undervisa i utomhus, t ex geometriska begrepp som area och lÀngd.

Syftet med undersökningen Àr att försöka belysa lÀrares instÀllning till utomhuspedagogik. Ett subjektivt urval av lÀrare gjordes och intervjuer genomfördes och analyserades dÀrefter. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen Àr positivt instÀllda till utomhuspedagogik och ser mÄnga möjligheter med den. De Àr entusiastiska till att anvÀnda naturen i undervisningen. Naturen ses som en del i lÀrandeprocessen.

UtgĂ„ngspunkten för examensarbetet var att med ett arkitektoniskt förslag kommentera urbaniseringens effekter för smĂ„ orter pĂ„ landsbygden. Första fasen i projektet bestod av en bred analys av orten Arvidsjaur. Den andra fasen bestod i att forma förslaget. Förslaget blev en innovation baserad pĂ„ en sammansmĂ€ltning av följande kvaliteter i Arvidsjaur:- Försvarsmaktens vinterenhet och fjĂ€lljĂ€gare- Biltestningsindustrin- Ökande naturturism- Bra serviceutbud- Exotisk natur och klimat- God infrastrukturPĂ„ grund av att fler mĂ€nniskor numer bor i storstĂ€der har intresset för turistresor till den orörda naturen ökat. Den starkast vĂ€xande gruppen Ă€r personer som bĂ„de vill ut i naturen och samtidigt ha nĂ€rhet till god service och bekvĂ€mlighet.

I dagens samhÀlle sker en förtÀtning av staden och det Àr ofta pÄ bekostnad av grönytorna dÄ det anses att de inte blir tillrÀckligt anvÀnda (Grahn, 1991, s. 6). Men det Àr samtidigt bevisat att man mÄr bÀttre av att vistas i naturen Àn bland bebyggelsen i staden. Speciellt stor effekt har naturen för ÄterhÀmtning frÄn stress (Sahlin, 2010, s. 29).

Mina mönster rör sig kring naturen, skogen och dess invÄnare.Flamingon stÄr framför en blomma som slingrar sig uppÄt, bredvid ser hjorten pÄ oss med en bestÀmd blick och en snigel rör sig lÄngsamt fram över en yta av vÀxtlighet. Det hÀr Àr min egen vÀrld som jag skapar med tecknandet som grund, varje mönster Àr som att leka med ett dockhus, jag flyttar runt djuren och möblerar om med blommorna tills jag hittar en ordning och skapar smÄ vÀrldar dÀr djuren och naturen kan frodas. De har inte en kontinental tillhörighet, de hör inte till ett specifikt ekosystem eller en specifik del av jorden. De tillhör min egen vÀrld, de Àr inte enbart frÄn regnskogen eller norden. Det Àr en salig blandning av allt, det som finns pÄ riktigt och det som Àr fantasi..

Syftet med det hÀr arbetet Àr visa hur gestaltning kan synliggöra natur. Syft et Àr sÄledes ocksÄ att visa pÄ hur gestaltning kan öka vÀrdet pÄ natur genom att synliggöra det. Metoden har i detta arbete varit inventering pÄ plats med fotografering, analys med inventering som stöd och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhÀmtande av kunskap och inspiration frÄn olika skriftliga, muntliga och i bild vÀrdefulla kÀllor. Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré Àr och dess funktion. HÀr diskuteras ocksÄ vad naturen betyder för mÀnniskan och vÄr syn pÄ denna. Det vilda stÀlls ofta mot det ordnade bÄde i en allmÀn historisk kontext och i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar naturen undersöks ocksÄ, vilket Àven kan ses i gestaltandet av denna.

Syftet med detta projekt har varit att fĂ„ insyn i lĂ€mpliga arbetssĂ€tt och metoder för att designa mönster i allmĂ€nhet och mattor i synnerhet. Att fĂ„ kontakt med befintliga mattproducenter och designers och se hur de gĂ„r tillvĂ€ga. Även insikt i processen om hur man överför mönsterdesign till en produkt.Mitt mĂ„l var att ta fram en vĂ€lfungerande matta för privat bruk inomhus. Detta med tilltalande fĂ€rgkomposition.  UtifrĂ„n flera studiebesök, enkĂ€t, intervjuer, djupstudie, hela min designprocess och ett mycket givande samarbete med mattföretaget Kateha, sĂ„ har projektet utmynnat i en handtuftad matta ? ?GlĂ€nta?.

Ett syfte med denna uppsats Àr att belysa hur det Àr att vara same och troende i dagens samhÀlle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus pÄ deras natursyn samt deras synsÀtt pÄ miljöfrÄgor och den globala uppvÀrmningen. För att kunna göra detta har jag Àven fördjupat mig i deras traditionella religion och förhÄllandet till naturen. Jag ska försöka besvara frÄgestÀllningarna nedan.Hur sÄg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen?Vilken pÄverkan har kristendomen haft?Hur ser samerna pÄ de aktuella miljöfrÄgorna och den globala uppvÀrmningen?Hur framstÀlls samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag?.

Som en del av allmÀnt utbildningsomrÄde tre i lÀrarutbildningen ingÄr det att genomföra ett examensarbete. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att granska hur stort utrymmet Àr för utomhusundervisning inom förskola, förskoleklass och skolans tidigare Är, samt ta reda pÄ pedagogernas tanke och syfte med verksamheten utomhus. Olika undersökningar visar pÄ att barns kontakt med naturen minskar, vilket jag under mina verksamhetsförlagda utbildningsveckor inom lÀrarutbildningen mÀrkt tendenser av.För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag anvÀnt mig av kurs och referenslitteratur inom Àmnet utomhuspedagogik, samt tagit del av tidigare forskning och studier inom naturvetenskapsomrÄdet (se referenser i den löpande texten).Syftet med mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skolans tidiga Är arbetar med utomhuspedagogik. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning, dÀr jag intervjuat fem pedagoger vilka i sin tur arbetar i förskolan, förskoleklassen eller i skolans tidigare Är. I diskussionen lÀgger jag störst vikt vid och understryker betydelsen av pedagogens arbete utanför klassrummet.

Forskning visar att allt fler har dÄlig kunskap om naturen idag och att mÄnga kÀnner sig osÀkra att vistas i den. För att vÀnda trenden och hjÀlpa mÀnniskor tillbaka till naturen har verksamheten naturvÀgledning uppstÄtt. Den syftar till att förmedla kÀnsla för och kunskap om naturen eftersom allt fÀrre tillgodogör sig detta pÄ egen hand. En av flera naturvÀgledande metoder Àr naturstigar. De Àr sjÀlvguidande och hjÀlper besökaren att tolka naturen i sin egen takt.

VÄrt syfte var att undersöka lÀrares uppfattninar om utomhuspedagogik och hur de ser naturen som resurs för lÀrande. VÄr undersökning strÀcker sig mellan Ärskurserna 1-5. Metoden var kvalitativ och vi utförde semistrukturerade intervjuer med nio lÀrare i de olika Ärskurserna, i tre olika skolor. Resultatet visade att de flesta lÀrarna hade en positiv instÀllning till utomhuspedagogik. De sÄg naturen som ett hjÀlpmedel för lÀrande, och att det ger mÄnga möjligheter som Àr positiva för barns lÀrnade.

Syftet med studien Àr att undersöka tvÄ förskolor som arbetar med utomhusverksamhet och hur dessa anvÀnder utomhusmiljön samt nÀrmiljön. Studien Àr genomförd pÄ tvÄ förskolor med profil mot utomhusverksamhet.Studien Àr gjord med halvstrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tvÄ förskolor dÀr en förskolechef och tvÄ förskolepersonal intervjuades pÄ varje förskola. Resultatet visar att utomhuspedagogik ses som ett förhÄllningssÀtt som har sin utgÄngspunkt i glÀdjen att vara utomhus i naturen. Förskolepersonalen anser sig vara medforskare tillsammans med barn och utomhusverksamhet Àr ett bra sÀtt att fÄnga barns nyfikenhet för det som finns runt dem.

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hÀlsa. PÄ tvÄ förskolor har vi undersökt bÄde naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jÀmfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstÄ och tolkat de olika uppgifter vi fÄtt fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkÀter samt nÀrvarostatistik. Genom dessa har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgor om naturens koppling till barns hÀlsa och deras möjlighet till rekreation genom leken.

Syfte: Studiens syfte Àr att utifrÄn ett postkolonialt perspektiv undersöka Vagabonds researtiklar, för att se om det finns spÄr av koloniala och rasistiska diskurser i journalisternas och fotografernas portrÀttering av andra mÀnniskor och kulturer utanför Europa och VÀsterlandet.Metod: Som kunskapsteoretisk utgÄngspunkt anvÀnds ett kritisk hermeneutisk förhÄllningssÀtt. Kvalitativ metod har tillÀmpats i denna studie och i analysen av researtiklar anvÀnds kritisk diskursanalys.Slutsatser: Slutresultaten visar pÄ gemensamma drag i beskrivningar av lÀnder utanför Europa och VÀsterlandet. Naturen och den primitiva livsstilen verkar vara det som journalisterna verkar mest intresserad av att beskriva. Modernitet fÄr vÀldigt liten plats i Vagabonds artiklar om kulturer utanför Europa och VÀsterlandet. Resejournalistiken i Vagabond prÀglas av reporterjagets egna upplevelser och tolkningar av landet och mÀnniskorna i linje med den koloniala diskursen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare och elever upplever exkursioner i Àmnet biologi och frÄgestÀllningarna i denna studie Àr: Vilka mÄl har lÀrarna med exkursioner? Vilka möjligheter och begrÀnsningar upplever de att de har för att uppnÄ dessa mÄl? Hur upplever eleverna exkursioner? Vilka mÄl tror eleverna att lÀrarna har med exkursioner? Tycker eleverna att de lÀr sig nÄgot under exkursionerna? Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer av bÄde lÀrare och elever pÄ en medelstor högstadieskola i södra Sverige. LÀrarnas mÄl Àr att fÄ eleverna att kÀnna sig bekvÀma i naturen samt att de ska förstÄ hur naturen hÀnger ihop i ett sammanhang. Samtidigt som de vill att exkursioner ska vara ett roligt sÀtt att variera undervisningen pÄ. Eleverna upplever exkursioner som roliga och omvÀxlande samtidigt som de kÀnner en viss rÀdsla för skog och smÄkryp.