Det mÀnskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen Àr ett Äterkommande tema i mitt konstnÀrliga arbete. MÀnniskan Àr inbegripen i ett brÀckligt maktförhÄllande som hela tiden mÄste underhÄllas. VÄra grÀnser delar upp landskapet i olika delar genom vÀgar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trÀdgÄrdar, odlingar och industrier. Det mÀnskliga ingreppet kan ocksÄ vara smÄ subtila skillnader i det orörda landskapet som lÄter dig ana att nÄgon varit dÀr.Jag har inte för avsikt att framhÄlla en sÀrskild sorts natursyn. Det Àr en mÀngd nedslag pÄ kartan.

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att i Uppsala och Knivsta kommuns översiktsplaner undersöka natursyn, hÄllbar utveckling och uppfattning om klimatfrÄgan. Den valda metoden för att besvara frÄgestÀllningen Àr en kvalitativ textanalys i form av en diskursanalys. För att kunna analysera översiktsplanerna har tre olika huvudkategorier skapats utifrÄn en inlÀsning och en avkodning av materialet: natursyn, stark respektive svag hÄllbar utveckling och klimatfrÄgan. Dessa kategorier tenderar att integreras med varandra. En ekocentrisk syn pÄ naturen hÀnger till exempel ihop med en stark hÄllbar utveckling och möter klimatförÀndringarna med begrÀnsning av vÀxthusgaser som strategi.Synen pÄ naturen i översiktsplanerna Àr nÄgot varierad och domineras av en antropocentrisk syn pÄ naturen.

Undersökningens syfte har varit att studera pedagogers syn pÄ lÀrandet i naturen.FrÄgeformuleringarna som anvÀnts har syftat pÄ pedagogernas intresse för naturen, pedagogernas engagemang samt medupptÀckande tillsammans med barnen och barnens lÀrande i naturen.Som metod har anvÀnts enkÀter som delades ut till 53 pedagoger inom fem förskolor med olika profileringar varav 36 pedagoger svarade. Undersökningen har syftat pÄ ett didaktiskt perspektiv dÀr frÄgorna var, hur, nÀr och varför har stÀllts.Resultatet i undersökningen visar att alla utom en av pedagogerna har ett intresse för naturen bÄde privat och i yrket. Pedagogerna beskriver kÀnslor som hÀrligt, inga mÄsten, andrum och alltid nÄgot nytt att upptÀcka. Pedagogerna visar ett stort engagemang för att vara medupptÀckare tillsammans med barnen. Enligt Ericsson (2002) talar Dewey om att pedagogerna skall vara medupptÀckare, till exempel genom interaktion som innebÀr samspelet mellan barn och pedagog, mellan olika barn och mellan barn och omgivning.

Det mÀnskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen Àr ett Äterkommande tema i mitt konstnÀrliga arbete. MÀnniskan Àr inbegripen i ett brÀckligt maktförhÄllande som hela tiden mÄste underhÄllas. VÄra grÀnser delar upp landskapet i olika delar genom vÀgar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trÀdgÄrdar, odlingar och industrier. Det mÀnskliga ingreppet kan ocksÄ vara smÄ subtila skillnader i det orörda landskapet som lÄter dig ana att nÄgon varit dÀr.Jag har inte för avsikt att framhÄlla en sÀrskild sorts natursyn. Det Àr en mÀngd nedslag pÄ kartan.

Jag Àr uppvuxen pÄ landet och har tillbringat hela min barndom med en stÀndig nÀrhet till naturen. Jag har alltid kunnat frossa i vÀxters prakt och lovprisa dess skönhet. Min syn pÄ naturen Àr minst sagt romantisk. I mitt projekt har jag utgÄtt frÄn mitt förhÄllande till naturen men i stÀllet för att frossa i dess skönhet har jag velat arbeta mig bort frÄn allt det som jag avgudar ? en alternativ bild av naturen.

RuinkvarteretTyresö gymnasium har gjort sitt som funktion av en skola. Byggnaden har gjort sitt för att stÄ pall för mÀnniskan och naturen. Nu har den börjat förfalla. Fuktskador, otÀta fönster och allmÀnt slitage har gjort att Tyresö kommun har besÀtmt sig för att renovera eller bygga om skolan till bostÀder.Ett nytt bostadskvarter i ett naturlandskap dÀr bebygelsen ligger som öar utan att förhÄlla sig till varandra med endast naturen som sammanbinder dem. DÀr det byggda Àr symbol för mÀnniskas exelllence Àr det förfallna en symbol för mÀnniskans misslyckande.

Den hÀr uppsatsen behandlar TV-serien Planet Earth ur ett ideologikritiskt perspektiv. I uppsatsen utgÄr jag frÄn att Àven en naturdokumentÀr som Planet Earth Àr en subjektiv text vilken prÀglas av kulturella vÀrderingar och ideologiska intressen. Jag granskar hur man valt att presentera naturen och djurlivet, i syfte att klarlÀgga de vÀrderingar som serien speglar. Planet Earth följer vissa konventioner som finns för denna typ av produktion. Man anvÀnder sig av en berÀttande struktur som innebÀr fokus pÄ individuella karaktÀrer, tydliga hÀndelseförlopp och en applicering av gott och ont pÄ djuren.

VÄrt sÀtt att se pÄ och uppfatta naturen har stor betydelse för hur vi kommer att vÀrdera och anvÀnda den. Vilken naturuppfattning vi utvecklar beror pÄ kulturella och samhÀlleliga ideal som Äterspeglas och formas genom media. En av de medieformer som bidrar till detta Àr reklamfilm. I den hÀr studien utförde vi en semiotisk filmanalys dÀr vi med hjÀlp av natursyner och ekofeminism synliggjorde och diskuterade hur naturen gestaltas i fem reklamfilmer. Vad som framkom var de tecken och symboler som fanns i reklamfilmerna, vilka ledde oss vidare mot natursyn och ekofeminism.

De övergripande syftena med denna undersökning var dels att lyfta fram vilka olika typer av aktiviteter förskolor anvÀnder sig av för att utveckla barnens kunskap om kompostering, djur, bÀr/svampar och vÀxter, dels att undersöka pedagogernas uppfattning om förutsÀttningar för detta arbete. Dessutom var syftet att undersöka om det Àr skillnader i hur förskolorna arbetar och ser pÄ förutsÀttningar beroende pÄ om de ligger i en stad eller by. Undersökningen gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades ut till, totalt tretton förskolor, olika förskolor i en större stad, mellanstor stad samt olika byar. Resultaten i denna undersökning visar att det geografiska lÀget pÄ förskolorna inte behöver ha sÄdan stor inverkan pÄ hur mycket de arbetar med att utveckla barnens kunskap om naturen. Resultaten visar dock att stÀder arbetar mer med kompostering Àn de förskolor som ligger i en by eller i en mellanstor stad.

Det hÀr examensarbetet tittar nÀrmare pÄ hur det fungerar att gestalta i natur och föratt visa natur. Gestaltning handlar om att ge struktur och organisation Ät ett omrÄde,skapa platser, ge identitet, lÀra ut och skapa tillgÀnglighet. Med visa natur menar jag attfÄ folk att upptÀcka och uppleva naturen. Landskapsarkitekter kan genom sin kunskapom natur, landskap och gestaltning spela en viktig roll för att synliggöra naturen ochge folk möjlighet att uppleva den. Inom det hÀr examensarbetet försöker jag besvarafrÄgestÀllningarna: Hur visar och tillgÀngliggör man natur genom gestaltning? Hur kanarkitektur medverka till att skapa ett intresse hos allmÀnheten att ta sig ut i naturen?Hur kan man genom gestaltning visa pÄ en gemensam identitet? Metoden har varit attbesöka referensprojekt, lÀsa litteratur och genomföra ett gestaltningsförslag för entréomrÄdettill Billuddens naturreservat.Arbetet Àr uppdelat i en bakgrundsstudie och i en gestaltningsdel.

HÄllbar utveckling delas upp i tre omrÄden, ekologisk hÄllbarhet, social hÄllbarhet och ekonomisk hÄllbarhet. Dessa tre kompletterar och stödjer varandra. Grön Flagg Àr ett verktyg som Àr till stor hjÀlp för pedagoger pÄ olika nivÄer inom förskolan och skolan för att öka barnens förstÄelse för sambandet mellan naturen och ett hÄllbart samhÀlle i framtiden. MÄlet med min undersökning var att ta reda pÄ hur förskolorna arbetar med Grön Flagg.Rapporten handlar om hur erfarna pedagoger hjÀlper barn i förskoleÄldern förstÄ naturens möjligheter genom lek och övningar, samt förstÄ sambandet mellan naturen och ett hÄllbart samhÀlle..

Det mÀnskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen Àr ett Äterkommande tema i mitt konstnÀrliga arbete. MÀnniskan Àr inbegripen i ett brÀckligt maktförhÄllande som hela tiden mÄste underhÄllas. VÄra grÀnser delar upp landskapet i olika delar genom vÀgar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trÀdgÄrdar, odlingar och industrier. Det mÀnskliga ingreppet kan ocksÄ vara smÄ subtila skillnader i det orörda landskapet som lÄter dig ana att nÄgon varit dÀr.Jag har inte för avsikt att framhÄlla en sÀrskild sorts natursyn. Det Àr en mÀngd nedslag pÄ kartan.

AbstractThis project discusses various aspects of children's way to explore nature with their senses. Therefore I conducted a study in two preschools, one nature-oriented and another preschool. This study was carriedout usien the three metods, interviews, observations and surveys. Interview four children from each preschool, observations of each group outdoors during four different occasions and question forms to teachers. The result of the study showed that both teachers and children have a great interest in being outdoors in nature, but it is not always possible to take out all children's groups. The reason is large groups and inadequate staff.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarStudiens övergripande syftet var att undersöka elevers uppfattning om och erfarenhet av friluftsliv. De mer preciserade frÄgestÀllningarna Àr:Vilka upplevda erfarenheter av friluftsliv framtrÀder hos elever i skolor som ligger nÀra respektive lÀngre bort frÄn naturen?Hur definierar unga friluftsliv och hur beskriver de sin relation till friluftsliv?Vilken typ av friluftsliv utövar elever i Ärskurs 9?I studiens avslutande del diskuteras studiens resultat utifrÄn ett skolperspektiv. MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Sex elever i Ärskurs 9 har intervjuats pÄ tvÄ olika skolor, tre elever pÄ en förortsskola och tre elever pÄ en innerstadsskola. Skolorna valdes strategiskt utifrÄn skolornas geografiska lÀge samt den socioekonomiska statusen i omrÄdet.

Att gestalta med hÄllbarhet i Ätanke Àr en uppgift som blivit alltmer efterfrÄgad inom landskapsarkitektur. Enligt kalkyler frÄn FN berÀknas andelen mÀnniskor som lever i stÀder att kraftigt öka under kommande Ärtionden, vilket med förestÄende miljö- och klimatproblematik gör hÄllbarhetsfrÄgan mycket aktuell. Biomimik Àr en ny vetenskap dÀr naturen studeras som modell, mÄtt och mentor och vars lösningar pÄ hÄllbarhetsproblem översÀtts till den mÀnskliga kontexten. Genom 3,6 miljarder Är av evolution har naturen utvecklat en i det nÀrmaste idealbild av hur hÄllbarhet kan gestaltas, och bör sÄledes vÀrderas som en viktig inspirations- och kunskapskÀlla för samtliga aktörer inom den samhÀllsbyggande kÄren, inte minst bland landskapsarkitekter. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka biomimikens tillÀmpningsmöjligheter inom landskapsarkitektur, med mÄlet att frÀmja en hÄllbar samhÀllsutveckling. MÄlgruppen Àr i första hand landskapsarkitekter, men arbetet riktar sig Àven till andra med ett intresse för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Till grund för arbetet ligger en litteratursökning, varefter ett stort antal vetenskapliga artiklar studerats.