Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn pÄ förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick frÄn kvalitativa intervjuer, insamlade berÀttelser frÄn pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lÀrande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhÄllningssÀtt och hur de arbetar för att förverkliga lÀroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna sÄg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och Àven ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. SvÄrighet att skilja pÄ lek och lÀrande belystes.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur konferensanlÀggningen, Finnhamns Arkipelag, skulle kunna arbeta med hÀlsoaktiviteter för sina gÀster med framförallt naturen som redskap.- Hur pÄverkar naturen konferensgÀsternas hÀlsa?- Hur arbetar redan hÀlsonischade konferensanlÀggningar?- Hur kan naturen anvÀndas inom hÀlsoarbetet pÄ konferensanlÀggningar?- Vad kan utvecklas pÄ Finnhamns konferensanlÀggning?Metod: Forskningen Àr avsedd att kartlÀgga behov, önskemÄl, erfarenhet och Äsikter kring Àmnet och slutsatsen drogs att den kvalitativa metoden, intervjuer, var mest lÀmpad för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Data har samlats in via fyra intervjuer, tvÄ ansikte mot ansikte och tvÄ via telefon utefter respondentens önskemÄl. Respondenterna har erfarenhet och kompetens inom omrÄdet samt arbetar med friskvÄrd eller Àr konferensansvariga pÄ anlÀggningarna De jobbar med aktiviteter och hÀlsa för deras konferensgÀster och har alla sett de positiva resultaten av vistelse i naturen.Resultat: Resultaten visar att naturen har Äteruppbyggande och en rad andra positiva effekter pÄ konferensgÀster som har aktiviteter utomhus. De nischade konferensanlÀggningarna har en mÀngd aktiviteter och Àr flexibla utefter önskemÄl.

Denna uppsats studerar naturens pÄverkan pÄ karaktÀrerna i Tove Janssons böcker Trollvinter och Pappan och havet. UtifrÄn ekokritik och begreppen pastoralen och den vilda naturen presenteras hur denna pÄverkan gestaltar sig samt vilka följder den fÄr. Uppsatsen understryker vikten av att ta naturens roll i beaktande vid analys av karaktÀrerna, vilka bland annat erfar en ökad sjÀlvstÀndighet samt fördjupad sjÀlvinsikt grundad i olika naturtyper..

Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken pedagoger frÄn fem olika förskolor, i en kommun i VÀstsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med miljö och natur i förskolan, sÄvÀl praktiska som teoretiska. Att arbeta med Ätervinning, kompostering och samtala om bevarandet av resurser, var nÄgra av de aktiviteter som undersökningens pedagoger brukade göra. Det framkom ocksÄ i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex.

Det vi med detta arbete vill belysa Àr hur den samiska traditionella kunskapen om naturen som funnits och finns bland samerna som folk kan lyftas in den i en institution som den samiska förskolan. Uppsatsen Àr vÄrt utvecklingsarbete kring traditionell kunskap i naturen som en del i forskningsprojektet ?Gal dat oahppa go stuorrola?. Teorierna som vi lutat oss mot Àr frÄn Mikkel Nils Saras (2004) lÀra om naturen frÄn ett samiskt perspektiv, Asta Baltos (1997) teori om samisk barnsuppfostran samt Linda Smiths (1999) och Rauna Kuokkanens (2000) skrivningar om kolonisering och dekolonisering. Sara har systematiserat och kategoriserat natur utifrÄn ett samiskt perspektiv.

Syfte med studien Àr att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes dÀr intervjufrÄgor stÀlldes till pedagoger. Likheter och skillnader jÀmfördes mellan pedagoger som arbetar efter FriluftsfrÀmjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sÀtt för utom- och inomhusundervisning dÀr inga tydliga grÀnser finns.

Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera naturskildringarna i Emil i Lönneberga och Alla vi barn i Bullerbyn utifrĂ„n ett ekokritiskt perspektiv för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt se hur natursynen i böckerna pĂ„verkar landbygdsidyllen. Det ekokritiska perspektivet innebĂ€r att man jĂ€mför relationerna mellan det mĂ€nskliga och det icke mĂ€nskliga i litterĂ€ra verk.En textanalys av texterna har gjorts för att fĂ„ fram de smĂ„ nyanserna i naturbeskrivningarna för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna. Trots att böckerna innehĂ„ller en hel del bilder har fokus legat pĂ„ sjĂ€lva texten.Analysen av texterna visar pĂ„ en uppmĂ„lad bild av en idyll som stĂ€ndigt hotas av vĂ€drets makter, den vilda naturen eller mĂ€nniskan sjĂ€lv. De vuxna personerna i böckerna har en antropocentrisk syn pĂ„ naturen dĂ€r den finns till för att tjĂ€na mĂ€nniskan, medan barnen oftast lever i symbios med naturen och likstĂ€ller djur och mĂ€nniskor.Även om det inte var författarens intentioner att skriva en naturessĂ€, lever bĂ„da böckerna Ă€ndĂ„ upp till mĂ„nga av kriterierna för att fĂ„ tillhöra den genren..

Denna uppsats syftar till att kartlÀgga och beskriva de ideal som rÄtt inom svensktrÀdgÄrdskonst under 300 Är i Sverige. Arbetet behandlar relationen mellan mÀnniskan,naturen och trÀdgÄrdskonsten, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsens huvuddel bestÄr i enkartlÀggning av den svenska idéhistoriska utvecklingen vad gÀller natursyn samt en parallellbeskrivning av ledande trender och rÄdande ideal inom svensk landskapsarkitektur under 300Är. Beskrivningen sker i kronologisk ordning och Àr uppdelad efter Ärhundraden med börjanpÄ 1700-talet.Under 1700-talets skedde en stor förÀndring i mÀnniskans syn pÄ natur, vilken gav avtryckÀven inom trÀdgÄrdskonsten. IstÀllet för 1600-talets tuktade barocktrÀdgÄrdar började denengelska landskapsparken fÄ fÀste Àven i Sverige och det nya, naturförskönande idealet blevbörjan pÄ en lÄng stiltradition inom trÀdgÄrdskonst, dÀr naturen stod förebild för trÀdgÄrdensutformning.

I mitt arbete har jag genom observationer och intervjuer undersökt om skolskogen och den vanliga skogen Àr bra komplement nÀr det handlar om utomhuspedagik. De flesta av förskolorna i kommunen har en skolskog att tillgÄ och har man inte det vÀxer skogen nÀstan inpÄ knutarna. De pedagoger som blivit intervjuade anser att det Àr viktigt att lÀra barnen tidigtvad man fÄr och inte fÄr göra i naturen och att skolskogen dÄ Àr ett bÀttre alternativ. En skolskog skiljer sig frÄn en vanlig skog genom att det finns fÀrdiga vindskydd, eldstÀder och hinderbanor. Genom avtal med markÀgaren har förskolan eller skolan fÄtt tillstÄnd att tÀnja lite pÄ allemansrÀttens grÀnser Dessutom Àr det bra för bÄde barn och pedagoger att spendera mycket tid ute i naturen dÀrför att den friska luften gör att det blir fÀrre sjukdomar.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vad elever pĂ„ mellanstadiet och högstadiet har för uppfattning om friluftsliv pĂ„ olika skolor i Sverige. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Vad Ă€r friluftsliv för eleverna? Vad gör eleverna pĂ„ friluftsdagarna i skolan? Hur uppfattas kunskapskraven för eleverna om friluftsliv inom Ă€mnet idrott och hĂ€lsa idrotten? Är eleverna med i nĂ„gon friluftsförening? Har eleverna som Ă€r med i nĂ„gon friluftsförening en annan syn pĂ„ vad friluftsliv Ă€r i jĂ€mförelse med dem som inte Ă€r med i en friluftslivsförening? I studien anvĂ€nds tvĂ„ olika teorier. Den första teorin som anvĂ€nds Ă€r Bourdieus sociologiska begrepp habitus. Habitus Ă€r en teori som handlar om vad vi vanligen benĂ€mner som inlĂ€rning eller socialisation. VĂ„ra rörelser, vĂ„rt tal, val av klĂ€der, mat samt partners och vad vi gör pĂ„ vĂ„r fritid hĂ€nder omedvetet om det vi kan uppleva som möjligt och passande.

Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Denna studie handlar om att beskriva, diskutera och jÀmföra de olika argumenten som de tvÄ teocentriska filosoferna Michael Northcott och James Gustafson har om miljöfrÄgan. Studien fokuserar pÄ vad de har för tankar om ursprunget till miljökrisen, vilken position mannen har i skapelsen, vad naturen har för vÀrde och vilka konsekvenser deras stÀllningstagande har för lösningen till miljökrisen. Till sist undersöker studien vad de har för kritik mot samhÀllet, vilken lösning de har för en fortsatt utveckling av samhÀllet utan att ytterligare skada naturen..

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur lÀrare som undervisar elever i klasserna F ? 6 anvÀnder sig av den nÀrliggande naturen i sin undervisning. Vi vill ocksÄ fÄ fram dessa lÀrares syn pÄ utomhusundervisning och fÄ ta del av deras erfarenheter inom Àmnet. Ett subjektivt urval av lÀrare gjordes och intervjuer genomfördes samt analyserades dÀrefter. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen anvÀnder sig av den nÀrliggande naturen i undervisningen pÄ olika sÀtt och i varierande omfattning.

Grön rehabilitering innebÀr att naturen anvÀnds som ett lÀkande element tillsammans med den traditionella vita vÄrden. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med bÄde personal och deltagare inom tre utvalda verksamheter dÀr grön rehabilitering bedrivs. MÄlgruppen Àr lÄngtidssjukskrivna och fokus ligger pÄ deras upplevelser av rehabiliteringen. Resultatet tyder pÄ att naturen har en positiv inverkan pÄ deltagarnas psykiska och fysiska lÀkeprocess; de fÄr möjlighet att stanna upp och reflektera över sin situation. Resultatet har analyserats utifrÄn teorierna empowerment och kÀnsla av sammanhang - KASAM.

Denna uppsats studerar naturens pÄverkan pÄ karaktÀrerna i Tove Janssons böcker Trollvinter och Pappan och havet. UtifrÄn ekokritik och begreppen pastoralen och den vilda naturen presenteras hur denna pÄverkan gestaltar sig samt vilka följder den fÄr. Uppsatsen understryker vikten av att ta naturens roll i beaktande vid analys av karaktÀrerna, vilka bland annat erfar en ökad sjÀlvstÀndighet samt fördjupad sjÀlvinsikt grundad i olika naturtyper..