Inriktningen pĂ„ uppsatsen kommer att vara vilken nyttja och vilket behov svensk militĂ€r kan ha med helikoptern som verktyg i en militĂ€r operation.Ämnet belyses genom en analys av ett historiskt skeende dĂ€r helikoptern för första gĂ„ngen fick pĂ„visa sina styrkor och svagheter som verktyg i ett konfliktomrĂ„de.Uppsatsen behandlar den delen av Vietnamkriget, dĂ„ fokus frĂ„n mĂ„nga nationer och inte minst nĂ€rvaro av amerikansk militĂ€r var som störst (1965-75). Fokus pĂ„ uppsatsen kommer att vara vilken effekt helikoptern bidrog med under operationerna i Vietnam kopplat mot krigets grundlĂ€ggande förmĂ„gor. [1]Ämnet Ă€r intressant i förhĂ„llande till de planerade förĂ€ndringarna i Försvarsmakten idag, dĂ„ den luftburna förmĂ„gan kan komma att försvinna. DĂ€rför Ă€r det viktigt att belysa vad helikopterunderstöd kan göra för skillnad i en militĂ€r operation.Anledning till att uppsatsen kommer behandla Vietnamkriget Ă€r att striderna i Vietnam var de första striderna i betydande omfattning dĂ€r en armĂ©kĂ„r nyttjade helikoptrar. Vietnamkriget Ă€r Ă€ven vĂ€ldokumenterat och ger ett bra underlag för denna typ av arbete.

Organisationen Svensk Travsport driver ett omfattande arbete för att öka hÀstvÀlfÀrden i Sverige. Som en del av det stora vÀlfÀrdsarbetet har Àven problematik kring hÀstar som dör under tÀvling lyfts fram. För att kunna förstÄ orsakerna till dödsfallen och förebygga dem, Àr det av största vikt att göra en uppföljning, kartlÀggning och analys av fallen. Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse för varför dessa plötsliga dödsfall intrÀffar, samt att undersöka om det Àr möjligt att förebygga dem. Studien har omfattat de 64 hÀstar som omkommit under travtÀvlingar Ären 2000-2014 i Sverige. Svensk Travsport har samlat in information om dödsfallen under en lÄng period, och har ett avtal med Statens VeterinÀrmedicinska Anstalt, SVA, om obduktion av varje enskilt fall. HÀstar som dödsstörtat under en travdag i Sverige har obducerats och rapporterna har sedan funnits sparade pÄ Svensk Travsport.

Syftet Àr att urskilja faktorer som pÄverkar en svensk konsuments uppfattning om vad som Àr en underhÄllande respektive icke-underhÄllande shoppingupplevelse. Genom att vara explorativa kan vi generera de faktorer som visar pÄ vad det Àr i shoppingen som kunder uppfattar som underhÄllande respektive icke-underhÄllande bestÄndsdelar i shoppingupplevelsen. Vidare vill vi fÄ en förstÄelse för hur en underhÄllande och rolig shoppingupplevelse kan skapas för svenska konsumenter och hur denna kunskap kan anvÀndas rent praktiskt ur ett konsumentperspektiv. Den ökade förstÄelsen medverkar till att vi ska kunna beskriva konsumentens upplevelse. Resultatet av undersökningen blev tolv faktorer som pÄverkade den underhÄllande respektive icke-underhÄllande shoppingupplevelsen.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Denna undersökning handlade om lĂ€rares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lĂ€rare att en eurocentrisk undervisning kan pĂ„verka elever med annan kulturell bakgrund Ă€n svensk? Vilka faktorer styr lĂ€rares innehĂ„ll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lĂ€rare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa Ă€r nĂ„gra frĂ„gor som diskuterades i denna undersökning. MetodmĂ€ssigt utgick undersökningen frĂ„n intervjuer med sex yrkesverksamma lĂ€rare. Dessa lĂ€rare intervjuades med hjĂ€lp av nĂ„gra intervjufrĂ„gor och intervjuerna Ă€mnade att se till deras tankar och attityder om Ă€mnet i frĂ„ga. Det framgĂ„r av undersökningen att de intervjuade lĂ€rarna till stor del sĂ„g sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lĂ€rare menade att undervisningen till övervĂ€gande del var eurocentrisk medan nĂ„gra menade att det rĂ„dde en ganska jĂ€mn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.

Med hjÀlp av denna uppsats avser författarna att visa hur en internationalisering och etableringsprocess kan se ut för ett svenskt företag i Brasilien. Författarna har Àven undersökt rÄdgivarnas syn pÄ internationalisering samt etableringsprocess och hur den bör gÄ till. Med rÄdgivare menar författarna den Svensk-brasilianska handelskammaren, ExportrÄdet och SouthPartner konsultföretag..

Arbetet Àr en energianalys av gravstenstillverkning dÀr energiförbrukningen för hela livscykeln redovisas. Analysen gÀller en sÄ kallad funktionell enhet som bestÄr av gravsten och sockel av vÄngagranit som levereras till en kyrkogÄrd i Malmö. Ett svenskt stenhuggeri har hjÀlpt till med att ta fram data för de olika tillverkningsmomenten. Förutom uppgifter om sjÀlva tillverkningen har Àven kompletterande uppgifter inhÀmtats som gÀller till exempel transporter och inköpt material. JÀmförelse görs mellan fyra olika bearbetningar av den funktionella enheten.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskomrÄden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsÀtta verksamheten och dÀrmed dess aktieÀgare för risk. NÀr Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frÄgor som ett led i att Ästadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förÀndrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förÀndringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieÀgarna.Agentteorin utgör en grundlÀggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieÀgarna och styrelsen. En tÀckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har dÀrför utformat en sÄdan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll pÄ svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Under flera decennier har svensk media fascinerats av politiska skandaler. VÄra svenska politiker har blivit hÄrt kritiserade och varje steg de tagit har blivit granskat. Jag har studerat fyra stycken svenska politiker som har skapat skandaler enligt svensk media. Den hÀr uppsatsens syfte var att undersöka vilka strategier dessa fyra politiker anvÀnt sig av för att försvara sig sjÀlva eller sin politik. Detta Àr intressant ur ett retoriskt perspektiv dÄ jag studerat hur dessa politiker agerat för att Äteruppta förtroendet hos svenska folket.

Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försÀmrade allmÀnhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia pÄverkades Àven de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stÀrka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka ÄtgÀrder som kunde vara lÀmpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram.Koden utgör sjÀlvreglering inom det svenska nÀringslivet och bygger pÄ principen följ eller förklara. Det innebÀr att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker frÄn enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker frÄn regeln.

Denna studies fokus Àr att ge insyn i bilden av den svenska vapenexporten sÄ som den framstÀlls i press. Detta innebÀr hur vapenexporten diskuteras och presenteras i svensk nyhetspress. Finns det exempelvis nÄgon skillnad hur i tidskrifter, lokala tidningar eller rikstÀckande tidningar beskriver den svenska vapenexporten? Finns det skillnader i Äsikter hos nyhetspress med borgerliga eller socialistiska Äsikter i jÀmförelse med de politiskt obundna tidningarna och tidskrifterna. Varför skrivs det om svensk vapenexport och vilka Àmnen samt aspekter tas upp? Samt i fallen nÀr det protesteras mot vapenexporten, vem Àr det som det egentligen protesteras emot? Dessa Àr nÄgra av frÄgorna som denna studie strÀvar efter att besvara.I resultatet i denna studie ses en negativ bild av den svenska vapenexporten som rÄder i alla former av nyhetspress.

NÀr en sakskada har uppstÄtt i form av totalskada och det föreligger grund för skadestÄndsansvar, aktualiseras frÄgan om skadestÄndets storlek i form av egendomens vÀrde enligt 5 kap. 7 § 1 st. skadestÄndslagen. VÀrdeberÀkningen grundas i tre olika vÀrderingsmetoder; dagsvÀrdeprincipen, försÀljningsvÀrdeprincipen och bruksvÀrdeprincipen. Vid tillÀmpningen av dessa metoder Àr det av betydelse att beakta de bakomliggande syftena med skadestÄnd.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter pÄ arbetsmarkna-den. FrÄgorna jag har valt för att uppnÄ syftet Àr: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering pÄ arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande? Vilka förestÀllningar om etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemstÀllningen. Min slutsats av denna studie Àr att förestÀllningar om den andra gruppen, har hÀmmat, bÄde den större gruppen och den lilla individen.

This paper is a study of a translation into Swedish of the poems of Catullus edited by the poet Gunnar Harding och the latinist Tore Janson (2007)..