Bakgrund: Skandaler vilka hÀrrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsomrÄdet vÀxt fram och som en följd av detta upprÀttades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvÀrdera att bolaget har god intern kontroll samt Ärligen avge rapporter över hur den interna kontrollen Àr organiserad. Med den knapphÀndiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansÄg vi det av vikt att ta reda pÄ hur bolag kan gÄ tillvÀga för att beskriva och utvÀrdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgÄ de krav som stÀlls inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende pÄ de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning.Genomförande: Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvÀgagÄngssÀtt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagslÀget tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter frÄn fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Arbetet har analyserat hur skadestÄnd kan tillföras utifrÄn argumentation kring avtal. DÀr avtalslagen inte kan reglera ansvar vid avtal tillÀmpas skadestÄndslagen och annan speciallagstiftning. Speciellt dÄ tredje part har intressen som ska tillgodoses av avtalet. Syftet med arbetet har varit att försöka besvara hur svensk kontraktsrÀtt har reglerat ansvaret mellan konsumenter och nÀringsidkare vid ren förmögenhetsskada nÀr en person inte har varit bunden till avtal utan har tolkats in genom konstruktion av ett avtal. Arbetet har dÀrför genomgÄtt dels en kort komparativ analys utifrÄn olika rÀttsstater och deras argumentation vid ren förmögenhetsskada samt en teoriutvecklingsanalys av svensk rÀtt för att kunna besvara syftet.

UtgÄngspunkt för uppsatsen Àr de nya krigen och deras strategiska karaktÀrsdrag. Syftet Àr att seom dessa ligger till utgÄngspunkt för svensk och brittisk militÀrstrategisk doktrin. FrÄgestÀllningarsom behandlas Àr vilka strategiska karaktÀrsdrag de nya krigen kan sÀgas ha, hur vÀl dessaöverensstÀmmer med svensk och brittisk doktrin, samt vilka likheter och skillnader som kanidentifieras.Undersökningen och jÀmförelsen genomförs med hjÀlp av ett verktyg som omfattar parametrarnaaktörer, moraliska resurser, medel, metoder, arena och stridskrafter. Med detta verktyg skapasutifrÄn litteratur om de nya krigen en typbild som visar den strategiska karaktÀren. KÀllmaterialet,svensk och brittisk doktrin, undersöks genom kvalitativ textanalys i ett komparativt upplÀgg.Studien visar att det finns en stor överensstÀmmelse mellan beskrivningen i doktrinerna ochtypbilden.

Uppsatsen syftar till att granska den svenska och EG-rÀttsliga lagstiftningen av relevans för dagvatten, för att utreda om det finns ett rÀttsligt system som garanterar en effektiv hantering av dagvattenfrÄgor. Granskningen har genomförts via att studera naturvetenskapligt material rörande dagvatten och dess miljöpÄverkan, relevant lagstiftning pÄ dagvattenomrÄdet samt övriga rÀttskÀllor, rapporter och examensarbeten. Resultat visade att det finns ett rÀttsligt system för att hantera dagvattenfrÄgor i svensk rÀtt. Specifika krav gÀllande dagvatten framkom, bÄde i EG-rÀttslig och i svensk lagstiftning. Positivt var Àven att samtliga verksamheter som ger upphov till dagvatten rÀknas som miljöfarliga och i mÄnga fall Àven omfattas av tillstÄnds- eller anmÀlningsplikt, samt att dagvattenfrÄgor faktiskt ofta regleras genom villkor vid prövning om tillstÄnd till miljöfarlig verksamhet.

"Forskning har funnit att smĂ„ barn fram till och med sex Ă„rs Ă„lder har sĂ€rskilt lĂ€tt att erövra sprĂ„k. Det finns svensk forskning som studerat hur barn frĂ„n andra lĂ€nder reagerar pĂ„ att undervisas i svenska dĂ€remot finns det fĂ„ svenska studier som visar hur undervisning i ett andrasprĂ„k pĂ„verkar svenska förskolebarn. Även internationellt sett Ă€r dessa typer av studier sĂ€llsynta. Syftet med denna studie Ă€r att vidga förstĂ„elsen för hur introduktion av engelska pĂ„verkar barn i en svensk förskolas verksamhet. Studien Ă€r av kvalitativ form.

Titel: Negative campaigning: En kartlÀggning av politiska annonser i Dagens NyheterFörfattare: Olle Berntson och Eric SÀweUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs UniversitetKurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap pÄ Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 31, inklusive bilagorSyfte: Att kartlÀgga omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress under andra hÀlften av 1900-talet.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Annonsmaterial i Dagens NyheterHuvudresultat: VÄra resultat visar att omfattningen av negative campaigning i svensk dagspress över tid har minskat. Andelen negative campaigning hade en tillfÀllig uppgÄng under 1970- och 1980-talen med en topp 1988, för att sedan slutet av 1990-talet försvinna helt. Under valrörelsen 1988 var andelen annonser klassade som negative campaigning som högst och lÄg pÄ 13 %, för att under efterföljande decennium försvinna helt..

Sambandet mellan personlighet och arbetssökande beteende har mestadels undersökts bland studenter tidigare. Denna studie undersökte om kÀnslomÀssig instabilitet pÄverkade sÀttet att söka arbete hos 123 arbetssökande icke-studenter mellan 20-65 Är. EnkÀten som anvÀndes bestod av Personality Questionnaire (BÀccman & Carlstedt, 2010), som mÀter personligheten utifrÄn femfaktorsmodellen, samt Job Search Behavior (Blau, 1994), som mÀter förberedande och aktiva arbetssökande beteenden. Det fanns ett samband mellan kÀnslomÀssig instabilitet och bÄda arbetssökande beteenden. KÀnslomÀssig instabilitet kunde dock inte ensam predicera vilket arbetssökande beteende individer vÀljer, men tillsammans med Älder kunde kÀnslomÀssig instabilitet predicera förberedande arbetssökande, och Älder kunde Àven ensamt predicera förberedande arbetssökande.

Medaljen har sitt ursprung i det medeltida Italien och kom till Sverige först pÄ 1500-talet. Den har som uppgift att förmedla ett budskap i form av att minna om en speciell person eller hÀndelse. PÄ medaljerna förekommer en hel del symboler och tecken. Dessa symboler Àr avsedda att stÄ för en speciell uppfattning, eller att förmedla en gÀrning, nÄgot den personen medaljen Àr slagen över gjorde sig kÀnd för under sin levnad.Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ klarhet i hur man skall kunna tolka en medalj och dess text.Kan symboliken pÄ medaljerna tydas pÄ nÄgot vis, och har olika medaljgravörer nÄgon speciell stil man kan kÀnna igen denne pÄ?Finns det varierande stilar frÄn olika epoker, eller Àr nÄgon stil mer gÄngbar eller mer banbrytande Àn andra?Finns det en koppling till Ätsida och frÄnsida, och kan man skönja ett mer dolt budskap vid tolkningen?.

Villkoren för krigföring befinner sig i stÀndig förÀndring och tempot med vilket de Àndras ökar. Det hÀr för med sig allt fler faktorer att ta hÀnsyn till nÀr de samtida förutsÀttningarna för krig och konflikter skall förstÄs och hanteras, och bland dessa finns medierna och deras sÀtt att rapportera frÄn konflikter. Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att ett lands mediers rapportering frÄn konflikter tenderar att spegla nationens utrikes- och sÀkerhetspolitiska orientering, vilket i sÄdana fall innebÀr att sÀttet pÄ vilket ett lands medier rapporterar frÄn en konflikt kan pÄverka omvÀrldens uppfattning om landet i sin helhet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om svensk medierapportering alltjÀmt speglar den svenska utrikes- och sÀkerhetspolitiska orienteringen, eller om den tenderar att uppvisa en mer sjÀlvstÀndig roll. Undersökningen sker genom en fallstudie av svensk nyhetsrapportering frÄn en konflikt i Sveriges nÀromrÄde i modern tid. Via metoden framinganalys jÀmförs Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters rapportering frÄn Krimkrisen 2014 med ett antal teman ur svensk utrikes- och sÀkerhetspolitisk orientering, i bÄde historisk och modern tappning.Resultatet visar att nyhetsrapporteringen frÄn den aktuella tidsperioden gÄr i linje med den svenska utrikes- och sÀkerhetspolitiska orienteringen och att det finns tydliga inslag av sÄvÀl historiska drag sÄsom neutralitet och alliansfrihet, som av moderna drag avseende internationalism med betoning pÄ multilateralt samarbete..

Traditionsprincipen, det vill sÀga ett krav pÄ besittningsförÀndring för uppnÄende av borgenÀrsskydd, har lÀnge varit en central del av svensk sakrÀtt. Denna princip har under lÄng tid varit flitigt diskuterad, bÄde försvarad och kritiserad. Genom avskaffandet av kravet pÄ tradition vid konsumentköp tappade principen en del av sin stÀllning vid köp av lösöre. I och med det förslag som kommer att lÀmnas genom en utredning senare i Är finns tecken pÄ att traditionsprincipen kan komma att tappa ytterligare mark. Utredningens uppdrag Àr nÀmligen att lÀgga fram ett förslag om huruvida traditionsprincipen ska ersÀttas med avtalsprincipen vid köp av lösöre Àven i kommersiella relationer.Huruvida det Àr önskvÀrt att traditionsprincipen avskaffas pÄ detta omrÄde eller inte Àr en frÄga som diskuterats i sÄdan utstrÀckning att nÄgon ytterligare ingÄende diskussion pÄ omrÄdet knappast Àr av intresse.

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.

Den hÀr studien Àr en undersökning av hur organisationskulturen i en svensk polismyndighet tar sig uttryck i personalens förvÀntningar pÄ handledning. Metoden som anvÀnts Àr enkel fallstudie. Sjutton intervjuer har genomförts, varav femton individuella och tvÄ i grupp. De totalt trettio deltagarna Àr indelade i fem grupper; ledning, yttre befÀl, ordningspoliser, projektledare och handledare.Resultaten visar pÄ tre kulturella fenomen som kommer till uttryck i gruppernas förvÀntningar pÄ handledning. Dessa bestÄr i vertikala och horisontella spÀnningar i myndigheten samt ett fenomen som vi valt att benÀmna "den enda chansen".