Uppsatsen Àr först och frÀmst en komparativ studie av svensk och norsk rÀtt rörande vÄldtÀktsbrottet, med fokus pÄ det i Norge införda sÀnkta skuldkravet. Införandet av grov oaktsam vÄldtÀkt i norsk rÀtt ,var tÀmligen kontroversiellt och skapade debatt. I uppsatsen konstateras dock att motstÄndarna till det sÀnkta skuldkravet kan kÀnna sig lugna. Deras farhÄgor om bristande rÀttssÀkerhet, fokus pÄ offret m m, har hittills inte besannats.En mindre del av uppsatsen Àgnas ocksÄ Ät synen pÄ brottsoffer och förövare och de stereotypa bilder av dem som dominerar i samhÀllet. Vidare refereras och diskuteras ett par omdiskuterade svenska rÀttsfall tillsammans med tvÄ norska rÀttsfall.Slutligen diskuteras fördelarna och nackdelarna med att kriminalisera (grov) oaktsam vÄldtÀkt och vilka konsekvenser det kan fÄ för brottsoffer och förövare..

Tyskar reser mest i vÀrlden. I Sverige Àr Tyskland en av de största mÄlmarknaderna. Genom globaliseringen har sprÄk och kommunikation fÄtt en viktig roll i samhÀllet, vilket ökar kravet pÄ kommunikation. Inom turismbranschen anvÀnds engelska som det frÀmsta kommunikationssprÄket. DÄ inte alla behÀrskar engelska, kan sprÄk innebÀra kommunikationsproblem.

Uppsatsen behandlar begreppen barnets bÀsta och barnets rÀtt samt vilken processuell stÀllning barnet har rÀtt till, enligt barnkonventionen och svensk rÀtt. För att kunna möjliggöra att barnets bÀsta efterlevs krÀvs det att barnet ges en framtrÀdande roll i beslutsfattandet kring frÄgor rörande det. Barnkonventionen har transformerats in i svensk lagstiftning vilket innebÀr att lagstiftaren mÄste stifta de lagar som krÀvs för att barnkonventionen och dess intentioner skall implementeras i det svenska samhÀllet. Enligt barnkonventionen skall barn ha talerÀtt för att pÄ största möjliga sÀtt kunna pÄverka sin egen situation, enligt svensk lagstiftning tillerkÀnns barnet inte sÄdan rÀttighet, utan barnet har bara rÀtt att komma till tals. För att kunna ta beslut som Àr i enlighet med begreppet barnets bÀsta mÄste barnets instÀllning i det enskilda fallet utredas, vilken vikt som skall lÀggas vid det Àr dock beroende pÄ vilken mognadsgrad barnet uppnÄtt.

Bakgrund; I Sverige har patienten en laglig rÀtt att vara delaktig i sin egen vÄrd. Patienters upplevelse av delaktighet varierar dock mycket och forskning visar ocksÄ att kvaliteten vid patientdelaktighet Àr i fortsatt behov av förbÀttring. De senaste Är har det börjat vÀxa fram ett antal kvalitativa studier som belyser patientens perspektiv pÄ delaktighet inom en svensk vÄrdkontext. Detta skapar en möjlighet att syntetisera olika forskningsresultat om patienters upplevelse av delaktighet. Syfte; Studiens syfte var att syntetisera evidens frÄn publicerade studier angÄende patienters upplevelse av delaktighet i en svensk vÄrdkontext.

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

Umea? kommun har sedan 1995, med varierande intensitet, planerat fo?r en ny simhall som ska ersa?tta den gamla fra?n 1970. Det nu liggande fo?rslaget har mo?tts med skiftande a?sikter och de ma?nga kritiska handlar om ba?de fo?rslagets placering (mitt i centrala staden pa? en all- deles fo?r tra?ng tomt) och programmets omfattning (fo?r lite). Eftersom jag delar dessa kritiska a?sikter sa? har detta gett mig ett ypperligt tillfa?lle att som mitt examensarbete titta pa? hur jag anser att placeringen, omfattningen och gestaltningen av ett nytt badhus i Umea? ska se ut.Mina huvudsakliga fra?gesta?llningar har varit just placeringen, programmets omfattning samt naturligtvis a?ven gestaltningen av ett badhus fo?r Umea? kommun med sina 110 000 inva?nare.

Titel: Ishockeyagent som yrke! - Har Du vad som krÀvs, enligt spelarna?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag.Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller vÀljer att inte göra det?Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha?Metod: VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetoddÀr de primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey pÄ ennivÄ dÀr agenter förekommer (divison 1 och uppÄt i seriesystemen). Undersökningen har haften deduktiv ansats dÀr vi först utgÄtt frÄn forskning och teori för att sedan samla in studiensempiri.Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. DÀribland förhandlingskunskap, rÄdgivning,lyhördhet och förmÄgan att fungera i sociala sammanhang. Studien pÄvisar blandannat att spelarna idag inte ser förhandling som den primÀra kompetensen hos en agent.

ImmaterialrÀtten bestÄr av olika moment, bland annat upphovsrÀtt, patent samt varumÀrkesrÀtt, den hÀr uppsatsen utgör en komparation mellan svensk och amerikansk upphovsrÀtt. PÄ upphovsrÀttens omrÄde finns en rad olika internationella konventioner, bland annat, Bernkonventionen, TRIPS-avtalet samt WCT. I och med att lÀnder ansluter sig till konventionerna och ratificerar dem i deras lagstiftning blir de ocksÄ bundna av att följa dem och tillhandahÄlla de rÀttsmedel som föreskrivs för att kunna upprÀtthÄlla en fungerande upphovsrÀttslagstiftning. PÄ upphovsrÀttens omrÄde har Àven EU kommit upp med direktiv, bland annat infosoc-direktivet samt IPRED-direktivet, dessa bygger i huvudsak pÄ de internationella konventionerna.Konventionerna Àr gjorda av minimibestÀmmelser vilket innebÀr att lÀnderna kan ha en hÄrdare tillÀmpning Àn vad som föreskrivs i konventionerna. Minimiskydden Àr till för att de utvecklingslÀnder som inte har nÄgon fungerande lagstiftning sÄ att upphovsmannens rÀtt kan tillvaratas dÀr.Författaren har i en omfattande analys kommit fram till slutsatsen att svensk och amerikansk upphovsrÀtt Àr förenliga med de internationella konventioner som de Àr bundna av, frÀmst TRIPS-avtalet vad gÀller tillhandahÄllande av rÀttsmedel för att sÀkerstÀlla att upphovsrÀtten följs.

USA:s vara eller icke varaEn svensk tidningsstudie om instÀllningen till USA:s medverkan i vietnamkriget.Studien Àmnar att undersöka hur de tre tidningarna DN, Arbetet och Svd stÀllde sig till USA:s medverkan i vietnamkriget. Studien utgÄr frÄn tvÄ olika tidsperioder en frÄn 1965 och en frÄn 1972 för att utskönja i fall nÄgon förÀndring sker med instÀllningen över tid. Som teori anvÀndes Herman & Chomskys propagandamodell och som metod anvÀndes en kvalitativ komparativ textanalys.Analysen visar att DN och Arbetet var de tvÄ tidningar som var mest kritiska till USA:s nÀrvaro medan Svd intog en mer USA-vÀnlig hÄllning. Det sker ingen större förÀndring över tid. Kritiken Àr dock nÄgot hÄrdare och mer rÀtt fram under den andra perioden..

Titel: Ishockeyagent som yrke! - Har Du vad som krÀvs, enligt spelarna?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag.Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller vÀljer att inte göra det?Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha?Metod: VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetoddÀr de primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey pÄ ennivÄ dÀr agenter förekommer (divison 1 och uppÄt i seriesystemen). Undersökningen har haften deduktiv ansats dÀr vi först utgÄtt frÄn forskning och teori för att sedan samla in studiensempiri.Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. DÀribland förhandlingskunskap, rÄdgivning,lyhördhet och förmÄgan att fungera i sociala sammanhang. Studien pÄvisar blandannat att spelarna idag inte ser förhandling som den primÀra kompetensen hos en agent.

I takt med att Försvarsmakten ökar sitt internationella engagemang ökar ocksÄ riskerna för att svensk personal ska bli isolerad, tillfÄngatagen eller kidnappad. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om svensk undsÀttningsförmÄga Àr tillrÀcklig för de insatser som Försvarsmakten genomför internationellt.Det kan konstateras att flera faktorer bidrar till ett behov av en undsÀttningsförmÄga. Försvarsmakten har en moralisk skyldighet mot sin personal att göra allt för att se till att de kommer hem ifall nÄgot skulle hÀnda dem. Försvarsmakten har heller inte rÄd att fÄ personal kidnappad dÄ det genom media och hemmaopinion kan ge ett högt tryck pÄ politiker vilket i sin tur kan leda till att Försvarsmakten tvingas dra sig ur en insats. Förvarsmakten mÄste Àven kunna ansvara för sig sjÀlv och inte förlita sig pÄ att en annan nation ska lösa problemet nÀr situationen inte kan hanteras.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur den svenska statsmakten styr Försvarsmakten. Uppsatsenundersöker om det finns nÄgon faststÀlld nomenklatur eller strategiska imperativ och i sÄ fall vilkade Àr. Svensk militÀrstrategisk doktrin stÀlls i relation till den franske generalen André Beaufresstrategiska tangentbord.Uppsatsen bestÄr huvudsakligen av tre fallstudier dÀr Sveriges riksdag och regering beslutat attsvenska militÀra förband skall deltaga i internationella operationer för ökad sÀkerhet i berördregion.Studien visar att det inte sker nÄgon styrning frÄn statsmakterna med hjÀlp av strategiska imperativutan att denna styrning endast Àr av administrativ karaktÀr. Det visar sig dock att undergynnsamma förutsÀttningar kan beslutprocessen om insats med svensk militÀr trupp genomförasmed relativt kort förvarningstid..

Detta Àr en uppsats baserad pÄ en kvalitativ metod som behandlar dictogloss som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan nÄgra grupper pÄ en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i norra Sverige och en svensk kommunal gymnasieskola i norra Sverige. Samarbete visar sig bero pÄ vilka sociala roller informanterna fÄr/tar och för att processen ska vara gynnsam Àr det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i gruppen som fÄr vilken roll har mÄnga komponenter, men makt spelar stor roll för vem som Àr dominant i gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan vÀxla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvÀndigtvis behöver tilldelas den mest dominanta..

SammanfattningEfter ett riksdagsbeslut 1968 omvandlades den svenska militĂ€rmusiken till den civila organisationen Regionmusiken. Det innebar bland annat att alla militĂ€rmusiker fick civil status, men ocksĂ„ Ă€ndrade arbetsuppgifter. MilitĂ€rmusikerna förvĂ€ntades spela i bĂ„de den militĂ€ra kontext de kom ifrĂ„n, och i en civil kontext som innebar allt ifrĂ„n kammarmusikkonserter till instrumentvisning i grundskolan. Med tiden mĂ€rkte man att det trots allt fanns ett behov av ceremoniell musik och utbildning av musiker i en militĂ€r kontext, varför man 1982 bildade den vĂ€rnpliktiga musikkĂ„ren ArmĂ©ns Musikpluton (numera ArmĂ©ns MusikkĂ„r). År 2006 anstĂ€lldes 15 professionella musiker i kĂ„ren, vilket betyder att Sverige Ă„ter har en militĂ€rmusik under Försvarsmaktens styre.