I detta arbete rapporteras hur vanligt det Àr att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs Àven den hjÀlp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lÀrare bemöter dessa elever. För formulering och utvÀrdering av enkÀterna har den inom psykiatrin anvÀnda definitionen av social fobi, DSM-IV, anvÀnts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi kÀnner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnÄ kriteriet för social fobi.

SyfteSom matematiklÀrare Àr det viktigt att vara uppmÀrksam pÄ bland annat olika motivationsgrad inför matematikÀmnet bland eleverna och hur pedagogerna kan pÄverka detta. Syftet med denna studie var att undersöka motivationen till matematik bland elever i Ärskurs 6 och Ärskurs 9. Jag ville ocksÄ undersöka hur eleverna uppfattade matematiklÀrarnas undervisningsmetoder och hur dessa eventuellt pÄverkade elevernas motivation. FrÄgestÀllningar? Hur motiverade Àr de tillfrÄgade eleverna i Ärskurs 6 och Ärskurs 9 inför Àmnet matematik?? Finns det skillnader i motivation till Àmnet matematik bland de tillfrÄgade eleverna i Ärskurs 6 respektive 9?? Hur uppfattar de tillfrÄgade eleverna i Ärskurs 6 och Ärskurs 9 att deras lÀrare undervisar i matematik?? Hur ser sambandet ut mellan de tillfrÄgade elevernas motivation och deras uppfattning av lÀrarens arbetssÀtt i Àmnet matematik? MetodJag ville undersöka om det förelÄg nÄgra skillnader mellan elevers motivation i Ärskurs 6 och Ärskurs 9.

Syftet med studien var att belysa hur alternativa verktyg anvÀnds i undervisningen för att frÀmja lÀrandet för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att svara pÄ detta har frÄgestÀllningar formulerats som Àr anpassade efter lÀrar- och elev perspektiv. FrÄgestÀllningarna belyser hur klasslÀrare och specialpedagoger arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, hur elever och lÀrare upplever att de alternativa verktygen pÄverkar undervisningen nÀr det kommer till ökad mÄluppfyllelse, pÄ vilket sÀtt elever anvÀnder de alternativa verktygen som finns tillgÀngliga i undervisningen och slutligen hur de alternativa verktygen implementeras i undervisningen. För att samla in datamaterial har kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer anvÀnts. Resultaten i denna studie visar pÄ att alternativa verktyg underlÀttar och skapar tillgÀnglighet i undervisningen samt motiverar elever till ett fortsatt lÀrande..

Leandersson, A. & Magnuson, E. (2011). FörutsÀttningar för inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. FörstÄr pedagogerna, kan pedagogerna och vill pedagogerna? Halmstad: Högskolan i Halmstad, sektionen för lÀrarutbildningen.VÄrt syfte var att undersöka förutsÀttningar för inkludering av elever i behov av sÀrkilt stöd.

Mot bakgrund av svenska elevers försÀmrade lÀsresultat och att det finns fÄ studier inriktade pÄ skolans mellanÄr, valde vi att undersöka vilka strategier lÀrare och specialpedagoger i Ärskurs 4-6 har i sin lÀsundervisning för att möta elever i lÀssvÄrigheter. För att nÄ syftet har vi undersökt vilka verktyg som anvÀnds för bedömning av lÀsförmÄgan samt hur lÀrare respektive specialpedagoger möter elever i lÀssvÄrigheter utifrÄn aspekterna innehÄll i undervisningen och lÀromedel. Det empiriska materialet bestÄr av insamlade dokument och nio intervjuer.Resultatet visar att en specialpedagogisk verksamhet, integrerad i skolans ordinarie undervisning, med ett tÀtt samarbete mellan specialpedagog och klasslÀrare ökar utvecklingsmöjligheterna för elever i lÀssvÄrigheter. Gemensam kompetensutveckling ger lÀrare kunskap för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Tiden i klassrummet utnyttjas effektivt med tydliga inslag av lÀrarledd undervisning.

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förÀndras vid grupparbete i matematik. Detta beroende pÄ vilket arbetssÀtt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna pÄ datorer, dÀrefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt lÀromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förÀndras. För att kunna fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning, sÄ anvÀnde vi oss av observationsmetoden nÀr vi samlade in material.

För att integreras i samhÀllet och för att kunna ta del av medborgerliga rÀttigheter krÀvs goda sprÄkkunskaper. Goda sprÄkkunskaper Àr ocksÄ ett mÄste för att invandrarelever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka sprÄkförstÄelsen hos grundskoleelever med invandrarbakgrund. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi gjort dels en litteraturstudie, dels en undersökning av sprÄkförstÄelse hos elever i nionde klass. Av litteraturstudien framgÄr att mÄnga elever med invandrarbakgrund har brister i det svenska sprÄket.

Studien berör undervisningen i moderna sprÄk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna sprÄkundervisningen och hur lÀraren ska förhÄlla sig till eleverna för att motivera dem pÄ bÀsta sÀtt. Det Àr de uppfattningar som elever pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet har om sprÄkundervisningen som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet bestÄr av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring lÀraren som reflekterande praktiker. DÀrtill har tjugo elever intervjuats.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Uppsatsens syfte handlar om att undersöka högstadieelevers attityder i tvÄ klasser till att besöka skolkuratorn och vad de anser att andra elever har för attityder till detta. Kvantitativ metod anvÀndes i form av en enkÀtundersökning som sammanlagt 37 elever svarade pÄ. För att se om elevernas uppfattning stÀmde med skolkuratorns uppfattning om verkligheten skedde en informantintervju med skolkuratorn pÄ den skolan enkÀterna delades ut. Fyra frÄgestÀllningar baserades pÄ syftet med följande resultat: Eleverna tror att den vanligaste anledningen till att elever besöker skolkuratorn Àr mobbning. Flest elever anger att de kan prata om ?pluggproblem? och mobbning.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av det sociala nÀtverket och dess betydelse för elever med svÄrigheter att klara matematikÀmnet pÄ grundskolan. I det sociala nÀtverket inbegrips konsekvenser av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat tvÄ manliga matematiklÀrare pÄ grundskolans högstadium. De har lÀmnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och förÀldrarnas utbildningsnivÄ samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolÄr Ätta inte uppnÄdde betyget godkÀnd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvÀrrat elevernas förmÄga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka elevers lÀsutveckling i skolans tidiga Är. Kan det, exempelvis, vara bristande intresse och motivation till lÀsning, dÄlig stimulans eller avsaknad av syfte med lÀsning? För att försöka fÄ ett svar pÄ detta har jag undersökt vad nÄgra elever i Ärskurs 3 har för syn pÄ lÀsning. Detta har jag gjort med hjÀlp av en enkÀt, dÀr 50 elever svarade, och sju elevintervjuer. NÀstan alla elever som svarat pÄ enkÀten tycker att det Àr roligt att lÀsa och att det Àr viktigt för deras kommande liv.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en helhetssyn om hur undervisningen anpassas för högpresterande elever samt hur pedagoger bemöter och stimulerar högpresterande elever för att de skall kunna fortsÀtta att utvecklas gynnsamt. Enligt skollagen skall dagens skola ge sÀrskilt stöd till elever med sÀrskilda behov, men sÄ Àr inte fallet dÄ de högpresterande eleverna ofta beskrivs som sjÀlvgÄende, som klarar mycket pÄ eget hand och deras karaktÀriska drag Àr intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmÄgor Wahlström (1995).MÄnga lÀrare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta högpresterande elever i matematik, vilket leder till att lÄngt ifrÄn alla elever fÄr en undervisning som anpassas till deras förutsÀttningar och behov. I boken Matematikundervisningens dilemma tar Madeleine Löwing (2006) upp hur den ekonomiska krisen drabbat skolan i allmÀnhet men matematikundervisningen i synnerhet.För att högpresterande elever skall utvecklas behöver de enligt Wahlström (1995) tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att trÀffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik samt reflekterar över sina egna och andras tankar. I litteraturstudien behandlas olika inlÀrningsmetoder samt Howard Gardners sju intelligenser. Vidare tar jag upp saker som Àr bra för pedagoger att veta för att fÄnga de högpresterande elever.

Delaktighet anser vi Àr ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsÀttningar för jÀmlikhetoch inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas fördessa elever pÄverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktigÀr att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja sjÀlvkÀnslan. Detta kan i sin turskapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det Àr de som individer och intefunktionshindret i sig som Àr det huvudsakliga.Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att dekan skapa förutsÀttningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrÄn vadLÀroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever ijÀmförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har anvÀnt Àr intervju ochobservation, dÀr observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna.

Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ofta normalbegÄvade, men pga. sina svÄrigheter har de problem att anpassa sig inom ramen för den vanliga grundskolans verksamhet. Det som utmÀrker dem Àr, att de har svÄrt att finna sig tillrÀtta i den vanliga klassrumssituationen och dÀrför Àr de i behov av extra stöd, menar Kullberg (1995). Syftet med denna undersökning har varit att se hur tvÄ olika skolor arbetar för att sÀkra en god utvecklingsmiljö, för de elever som lider av lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Detta har vi tagit reda pÄ genom kvalitativa intervjuer och observationer med rektorer, specialpedagoger, klasslÀrare och elever ute pÄ skolorna.