Studiens syfte Àr att beskriva nÄgra klasslÀrares uppfattningar om hur stödet kan se ut till de elever som befaras inte nÄ mÄlen i svenska som andrasprÄk i skolÄr tre pÄ grund av bristande sprÄkkunskaper. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna:Vilket stöd upplever lÀrarna att de kan ge dessa elever i klassen? Vilket stöd upplever lÀrarna att dessa elever fÄr av speciallÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk? Hur beskriver klasslÀrarna att deras samarbete med andra lÀrare pÄ skolan ser ut kring dessa elever? Samt vilka stödÄtgÀrder beskriver lÀrarna att de kan formulera i dessa elevers ÄtgÀrdsprogram? Studien bygger pÄ intervjuer med fem klasslÀrare som arbetar pÄ tre olika skolor. Majoriteten av eleverna pÄ dessa skolor har ett annat modersmÄl Àn svenska. Intervjuerna har analyserats utifrÄn en sociokulturell ansats.Resultatet visar att: Stödet till dessa elever sÄg olika ut pÄ de tre olika skolorna dÀr lÀrarna arbetade.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Den formella lĂ€s- och skrivundervisningen i Sverige inleds i Ă„rskurs 1. Hur lĂ€s- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig Ă„t mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod dĂ€r inlĂ€rningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvĂ€rdera hur ett antal lĂ€s-, skriv- och sprĂ„kförmĂ„gor pĂ„verkas av Tragetons lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod via dator jĂ€mfört med traditionell lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I studien deltog totalt 26 elever i Ă„rskurs 1 pĂ„ en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med lĂ€s- och skrivinlĂ€rning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt lĂ€s- och skrivinlĂ€rningssĂ€tt.

Internationella studier som till exempel SAS-studien (Sjöberg, 2000) visar pÄ att det hos elever finns stora skillnader mellan attityden till naturvetenskap och andra skolÀmnen men ocksÄ att pojkars och flickors attityder skiljer sig Ät. Denna studies syfte var att kartlÀgga elevers attityder till de naturvetenskapliga Àmnena för att kunna göra en jÀmförelse med tidigare undersökningar. Elever i Ärskurs 5 och 6 fick besvara ett antal frÄgor i form av en enkÀt. KartlÀggningen visar pÄ att flertalet elever anser att naturvetenskap Àr viktigt och nyttigt och att de kommer att ha nytta av sin kunskap i framtiden. Samtidigt vill de flesta inte arbeta inom detta omrÄde nÀr de blir vuxna.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mÄr och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi anvÀnt oss utav en enkÀtundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolÄr 4 och 5, pÄ tvÄ skolor i SkÄne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna Àter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors Àtande.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur ett antal pedagoger uppfattar och hanterar elevers lÀs- och skrivssvÄrigheter. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fyra klasslÀrare och en specialpedagog. Resultatet visar att lÀs- och skrivsvÄrigheter inte definieras pÄ ett enhetligt sÀtt. Individinriktade ÄtgÀrder, sÄ som lÀstrÀning och kompensation, anses vara viktigast. Ett bra klassrumsklimat nÀmns Àven som en viktig faktor.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). HÀr visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet Àr utifrÄn sju pedagogers erfarenheter och synsÀtt pÄ inkluderingen av elever med autism. TvÄ av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i tvÄ andra verksamheter arbetar utifrÄn sÀrskilda undervisningsgrupper som Àr knutna till skolan. Undersökningen fokuserar pÄ pedagogernas erfarenheter av och synsÀtt pÄ tvÄ olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Syftet med den hÀr studien var att se vilka uppfattningar lÀrare har om att eleverna i en klass befinner sig pÄ olika kunskapsnivÄer kopplat till matematik. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar i Ärskurs 6. Litteraturen tydliggör vikten av att alla elever fÄr möjligheter att utvecklas utifrÄn sina egna förutsÀttningar och behov. Hur undervisningen lÀggs upp och hur grupperna ser ut varierar, men dialogen mellan lÀrare och elev samt en varierande pedagogik Àr tvÄ betydelsefulla inslag som lyfts fram. Resultatet visar att lÀrarna ser stora fördelar med att ha elever som Àr pÄ en jÀmn kunskapsnivÄ, men de vÀnder ocksÄ skillnaderna till nÄgot positivt och utnyttjar det i undervisningen.

Arbetet syftar till att belysa pÄ vilket eller vilka sÀtt tvÄ lÀroböcker i matematik för Ärskurs 6 svarar mot de behov som finns hos elever i matematiksvÄrigheter. Metoden som anvÀnds Àr huvudsakligen kvalitativ i form av intervjuer med lÀrare och elever. Dessutom har de tvÄ lÀromedlen Matematikboken och Formula analyserats och utvÀrderats till innehÄll och form samt arbetsÀtt. Den strukturella analysen visar att Formula har fler textuppgifter, medan Matematikboken har fler bilder och förklaringar. Den kvalitativa analysen visar pÄ en nÀrmare koppling till konkreta mÀnnisko- och miljöaspekter i Matematikboken, medan Formula har sin tyngdpunkt i att guida laborativt elevarbete pÄ egen hand. LÀrarintervjuerna visar att valet av lÀromedel pÄverkar hur lektionerna lÀggs upp och strukturen i desamma. Intervjuerna med elever visar att lÀroboksvalet pÄverkar deras syn pÄ vad matematik Àr och hur de arbetar med och förstÄr matematik. Arbetet har en relevans för arbetet med att stödja elever i matematiksvÄrigheter..

Syftet med detta examensarbete Àr ta reda pÄ vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mÄn den gÄr att pÄverka. Resultatet visade att matematiklÀrarna som ingÄr i denna undersökning ansÄg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansÄg sig arbeta med att frÀmja denna förmÄga hos sina elever. Ett undersökningsformulÀr med fem sk rika matematiska problem gavs dÀrför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lÀmplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formulÀret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat pÄ problemlösning i en grupp om 12 elever som fÄr sin skolundervisning pÄ Ungdomsalternativet.

JÀmstÀlldhetsfrÄgan Àr ett aktuellt Àmne i skolan och samhÀllet. Barn och ungdomar pÄverkas och influeras av familj, kamrater, media och skolans förhÄllningssÀtt till jÀmstÀlldhet. Med de tankarna i bakhuvudet har vi valt att fördjupa oss inom genusvetenskapen. Vi har observerat lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot sina elever ur ett genusperspektiv pÄ skolor i södra Sverige. Resultaten vi har kommit fram till skiljer sig, i vissa fall, frÄn litteraturen.

Sammanfattning Skolverket har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste Ären har mÄnga elever tappat intresset för Àmnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjlighet till kÀnslor av upptÀckarglÀdje och engagemang. Med laborativa arbetsformer kan rutinmÀssiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istÀllet diskussion, reflektion och kommunikation i Àmnet (PISA, 2003). Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare förklarar och ger skÀl till att de vÀljer laborativtarbetsÀtt i sin undervisning i matematik. Och vidare vill jag veta vad elever tycker om det laborativa arbetssÀttet i matematik.

Detta examensarbete berör omrÄdet dyslexi och syftet vi bygger arbetet kring Àr att skapa en djupare förstÄelse för vilka hjÀlpmedel som finns för att underlÀtta för elever med dyslexi, men Àven att skapa en förstÄelse för vad dyslexi innebÀr. Detta gör vi för att öka förstÄelsen för hur en lÀrare lÀttare kan inkludera elever med dyslexi i klassrummet I detta examensarbete undersöker vi samarbetet mellan lÀrare och logopeder. De frÄgestÀllningar vi baserar undersökningen pÄ Àr: ? Hur samarbetar lÀrare och logoped för att underlÀtta för elever med dyslexi? ? Vilka svÄrigheter möter lÀrarna i arbetet med barn som har dyslexi och hur försöker de angripa dessa problem? ? Hur kan man, enligt de intervjuade personerna, anpassa undervisningen sÄ att elever med dyslexi blir inkluderade i klassrummet och vilka hjÀlpmedel finns? I teorikapitlet anvÀnder vi oss av underrubriker som ger bakgrund till vad dyslexi Àr samt vilka tecken som kan tyda pÄ dyslexi och vilka hjÀlpmedel som kan anvÀndas i klassrumsundervisningen. I kapitlet presenterar vi Àven de forskare som vi funnit intressanta för vÄr undersökning. Metoden vi anvÀnder oss av i studien Àr intervjuer och de personer vi intervjuat Àr fyra logopeder, en lÀrare och tvÄ specialpedagoger. I analyskapitlet presenterar vi resultatet av undersökningen.

Studien skall belysa vad elever i Ärskurs tre och lÀrare har för instÀllning till utomhusundervisningen och pÄ vilket sÀtt utomhusundervisningen kan öka elevernas motivation till lÀrande. Jag har skickat ut enkÀter till lÀrare och elever samt intervjuat 6 barn frÄn en skola i SkÄne för att ta reda pÄ min undersökning. Undersökningen ledde fram till rÀtt lika svar bÄde frÄn lÀrare och elever. Det positiva med utomhusundervisningen Àr att det Àr spÀnnande och nytt för eleverna. LÀrare har Àven talat om varför man inte bedriver utomhusundervisning och det kan bero pÄ att lÀrarna kÀnner sig otrygga i undervisningssÀttet och vÀdret kan Àven vara ett hinder för utomhusundervisning..

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssÀtt vad gÀller den specialpedagogiska undervisningen Àr med om att konstruera, och möjligtvis upprÀtthÄlla, ett ?vi och dom? bland eleverna. Betoning har lagts pÄ hur de elever som gÄr i sÀrskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ? Hur beskriver skolans elever den sÀrskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga eleverna pÄ de elever som undervisas i sÀrskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs dÀr kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.