Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur flersprÄkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation dÄ de har ett annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ inlÀrningen av ett för dem tredje sprÄk. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om sprÄkinlÀrning samt skolsituationen för och resultat hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av en serie intervjuer skapas en bild av nÄgra elevers upplevelse av sin skolsituation. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att synen pÄ flersprÄkiga elever ofta Àr nÄgot ensidig och fokuserad pÄ elever med problem och bortser frÄn en grupp mycket framgÄngsrika elever som lÀrt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom Àr det tydligt att trygghet och sjÀlvkÀnsla Àr av vikt för flersprÄkiga elever med annan kulturell bakgrund..

Syftet med denna studie har varit att undersöka relationen mellan elever och lÀrare samt lyfta fram eventuella meningsskillnader mellan pojkars och flickors relationer till sina lÀrare.Studien Àr uppbyggd av kvantitativ karaktÀr och har genomförts via en enkÀtundersökning pÄ en skola i södra Sverige, undersökningen besvarades av 133 elever frÄn Är 9. I enkÀtundersökningen har jag utgÄtt frÄn följande huvudfrÄgor; kÀnner eleven nÄgon uppmuntran av lÀraren? Har eleven och lÀraren en relation dÀr de förstÄr varandra? KÀnner eleven sig delaktig i sin utveckling? Upplever eleven tillrÀckligt med stöd och trygghet frÄn sin lÀrare? Och slutligen, finns det skillnader mellan pojkars och flickors relation till lÀraren?Resultatet visade pÄ att nÄgra större skillnader, pojkar respektive flickor emellan inte fanns i hur de upplever relationen till sin lÀrare. DÀremot framstod att pojkar i vissa fall upplever relationen till sin lÀrare som mer positiv jÀmförelsevis med flickor. Det finns tidigare undersökningar som delvis förklarar detta genom att pojkarna tar större utrymme i klassrummet och hörs mer.

Hur tillÀgnar sig gymnasieelever sin kunskap och Àr de medvetna om hur de tillÀgnar sig praktisk och teoretisk kunskap? Dessa frÄgor har Comenius och Dewey lÄngt före mig sökt svaret pÄ. Denna studie avser att bidra med kunskap om denna process. De elever som ingÄtt i denna studie berÀttar om hur de upplever skillnader och likheter mellan teoretisk och praktisk kunskap. Elevernas tolkningar om hur de uppfattar lÀrandet Àr en central del av arbetet dÀr elevens syn Àr viktig.

Studier visar att resultaten i matematik för flersprÄkiga elever Àr sÀmre Àn de för elever med svensk bakgrund. DÀrför syftar studien till att ge exempel pÄ hur nÄgra flersprÄkiga elever i Ärskurs 5 fullgör och upplever olika typer av matematikuppgifter. Tre fallstudier utförs ur barns perspektiv med 12 elever frÄn tre skolor. Genom att kombinera intervjuer, observationer och ett experimentellt inslag sÄ blir det möjligt att urskilja eventuella likheter och skillnader mellan de olika skolorna.I studien framkommer inga skillnader mellan skolorna. Eleverna arbetar till övervÀgande del i sin matematikbok under lektionerna.

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade.I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur processen ser ut pÄ skolor nÀr det gÀller hantering av elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Litteraturen visar att genom tidig upptÀckt av elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och genom att individanpassa undervisningen kan lÀs- och skrivsvÄrigheter ofta förhindras. I studien har en kvalitativ undersökningsmetod anvÀnts och genom intervjuer av rektorer, lÀrare och specialpedagoger har vi lyft fram likheter och skillnader i denna process men ocksÄ studerat hur ansvarsfördelning och samarbete mellan berörda fungerar. Undersökningen gick ocksÄ ut pÄ att se om elever fÄr det stöd de behöver och har rÀtt till men ocksÄ hur och vilket stöd som sÀtts in. Undersökningsresultaten visar att elever fÄr stöd och att detta sÀtts in efter att kartlÀggning av eleven blivit gjord.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever har för uppfattningar om förhÄllandena mellan jorden, mÄnen och solen. De omrÄden somhar undersökts har gÀllt storlek, avstÄnd och rörelse. Denna studie har ocksÄ undersökt hur elever uppfattar att mÄnens faser uppkommer. Försök har ocksÄ gjorts att utröna var deras uppfattningar hÀrrör frÄn. Undersökningen Àr baserad pÄ 20 intervjuer med elever dÀr deras egna teckningar av de undersökta fenomenen har utgjort grunden.

Vi hoppas att vÄrt examensarbete ska bidra till att elever i koncentrationssvÄrigheter ska uppmÀrksammas mer, och fÄ ett bÀttre stöd i skolan. Syftet med arbetet Àr att pedagoger skall kunna fÄ en bredare inblick i hur de kan stödja denna elevgrupp. DÀrmed hoppas vi att dessa elever kommer att fÄ en bÀttre möjlighet att uppnÄ mÄlen i Lpo-94 (LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Vi har intervjuat psykologer, skolledare, specialpedagoger, specialidrottslÀrare, resurser/elevassistenter samt grundskolelÀrare. Det vi kommit fram till nÀr vi tolkat och analyserat resultaten av intervjuerna Àr att elever i koncentrationssvÄrigheter behöver en stark struktur omkring sig.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka uppfattningar elever med hög frÄnvaro i Àmnet idrott och hÀlsa har om detsamma. Vi som blivande lÀrare i idrott och hÀlsa vill fÄ en ökad kunskap om hur vi som lÀrare ska kunna motivera de elever som har hög frÄnvaro i idrott och hÀlsa pÄ gymnasieskolan. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med elever frÄn tvÄ gymnasieskolor. Skolorna Àr av olika storlek men bÄda ligger i södra Sverige. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat Ätta elever, fyra flickor och fyra pojkar.

Syftet med studien Àr att se varför sÄ mÄnga elever blir underkÀnda i Matematik A pÄ gymnasiet. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ elevers och lÀrares syn pÄ vad detta problem kan bero pÄ.Studien gjordes genom en enkÀtundersökning med elever och lÀrare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram.Resultatet i studien visar att ca 20 % av eleverna fÄr IG i Matematik A pÄ gymnasiet. Enligt eleverna beror det pÄ flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dÄliga lÀrare medan lÀrarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och fÄr för bra betyg frÄn grundskolan.En viktig slutsats Àr att det inte finns en entydig förklaring till varför eleverna misslyckas. För att komma tillrÀtta med problemet föreslÄs ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet..

Syftet med förevarande uppsats Àr att utröna hur elever och lÀrare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto Äterspeglas i undervisningen samt om det Àr möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjÀlp av fyra separata kvalitativa enkÀtundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat pÄ tvÄ klasser) och fjorton lÀrare pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och frÀmst pÄ att bÄde lÀrare och elever ser pÄ inflytande som nÄgot positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom gÄr det, enligt de tillfrÄgade lÀrarna och eleverna, dels att konstatera att sÄvÀl formellt som informellt inflytande Àr bestÄndsdelar i elevinflytandebegreppet, men Àven att bÄde lÀrare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller dÀrutöver primÀrt ske genom utvÀrderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lÀrare och elever.

Syftet Àr att se om det finns nÄgot samband mellan elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematik i Ärskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som Àr konstruerade utifrÄn frÄgestÀllningen ?Vad Àr det inom matematikÀmnet elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter kan fÄ svÄrigheter med??. Resultatet visar att lÀs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsomrÄden och Àven inom algoritmomrÄdet. Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter brister i dessa matematikdelar pÄ grund av brister i lÀsflytet, svÄrigheter med begreppsförstÄelse, komprimerat sprÄk och brister i korttidsminnet..

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Vi vill med vÄr uppsats ta reda pÄ om vad mobbning egentligen Àr, hur den uppkommer, vad som kÀnnetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning Àr vi vill fÄ ökad kunskap om detta inför vÄr kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 3 och 7. Det vi fÄr ta del av kopplar vi till vÄrt resultat.

Syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lÀrare i Ärskurs 1-6 kan stÄ inför nÀr det gÀller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta nÄgra pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslÀrare och speciallÀrare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd att nÄ de nationella mÄlen? I studien har intervjuer anvÀnts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslÀrare, speciallÀrare och specialpedagog.