Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad pedagoger har för attityder till högpresterande elever och hur de upplever att ha högpresterande elever i skolan bÄde ur ett pedagogiskt perspektiv samt ett socialt perspektiv. Hur de anpassar sin undervisning för dessa elevers behov och vilka metoder de anvÀnder sig av i sin undervisning. Vidare har uppsatsen som mÄl Àr att göra en jÀmförelse mellan detta och hur högpresterande elever sjÀlva, i Ärskurserna fyra till sex, upplever sin situation i skolan idag. Att hitta likheter och skillnader mellan forskning och aktörer i skolans verksamhet. För att fÄ reda pÄ detta har vi valt att genomföra djupintervjuer med pedagoger och en enkÀtundersökning med högpresterande elever.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om eleverna som har ett godkÀnt betyg i idrott och hÀlsa frÄn grundskolan kan simma nÀr de kommer upp pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningarna har varit följande: Hur mÄnga elever upplever att de kan simma? Hur mÄnga av dem kan simma? Finns det nÄgot samband mellan kön, bakgrund och etnicitet och elever som inte Àr simkunniga?MetodUndersökningen gjordes pÄ 213 elever pÄ en gymnasieskola. Elevernas betyg frÄn grundskolan togs fram frÄn gymnasieantagningen. Eleverna fick besvara en enkÀt huruvida de kunde simma eller inte.

Syftet Àr att se om det finns nÄgot samband mellan elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematik i Ärskurs 4-6 samt att se i vilket sammanhang de eventuella problemen synliggörs. Arbetets resultat grundar sig i matematiktester som Àr konstruerade utifrÄn frÄgestÀllningen ?Vad Àr det inom matematikÀmnet elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter kan fÄ svÄrigheter med??. Resultatet visar att lÀs- och skrivsvaga elever i vissa fall kan ha brister inom matematikens problemlösningsomrÄden och Àven inom algoritmomrÄdet. Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter brister i dessa matematikdelar pÄ grund av brister i lÀsflytet, svÄrigheter med begreppsförstÄelse, komprimerat sprÄk och brister i korttidsminnet..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att undersöka samt jÀmföra förekomsten av ortorexi och ortorektiska tendenser hos Ärkurs 3-elever pÄ idrotts/hÀlsoinriktade och samhÀllsvetenskapliga gymnasieprogram. Dessutom ska skillnader mellan könen kartlÀggas.Hur stor Àr förekomsten av kostfixering och trÀningsberoende hos eleverna?Hur stor Àr förekomsten och könsskillnaden av Ortorexi samt ortorektiska tendenser hos eleverna?Hur skiljer sig förekomsten av Ortorexi och ortorektiska tendenser mellan de tvÄ gymnasieprogrammen?MetodDetta Àr en kvantitativ studie dÀr enkÀtundersökning tillÀmpades vid insamling av data. Urvalet bestod av totalt 100 elever fördelat pÄ fyra st klasser och tvÄ olika gymnasieskolor inom Stockholms lÀn. EnkÀten bestod av bakgrundsfrÄgor, frÄgor om fysisk aktivitet och tvÄ olika mÀtinstrument.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i Ärskurs nio har för uppfattning om begreppet hÀlsa. Ambitionen Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur elever tÀnker och resonerar kring begreppet hÀlsa.FrÄgestÀllning:Vad har elever i Ärskurs nio för uppfattning kring begreppet hÀlsa?MetodDenna studie bygger pÄ ostrukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, tvÄ killar och tvÄ tjejer i Ärskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfÀllen med samma deltagare alla gÄnger.ResultatFrÄn resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstÀmmiga i uppfattningen om vad begreppet hÀlsa innebÀr.

Uppsatsens syfte Ă€r att belysa L2-elevers ordförstĂ„else av Ă€mnesspecifika och Ă€mnesneutrala ord i Ă€mnet samhĂ€llskunskap i förhĂ„llande till L1-elevers ordförstĂ„else.  Uppsatsen baseras pĂ„ genomförda ordförstĂ„elsetest med 48 elever som studerar pĂ„ SamhĂ€llsvetenskapsprogrammet samt pĂ„ intervjuer med Ă€mneslĂ€rare i samhĂ€llskunskap. Resultatet visar inga tydliga skillnader mellan L2- och L1-elevers ordförstĂ„else vad gĂ€ller Ă€mnesspecifika och Ă€mnesneutrala ord, men det finns en tendens att L2-elever samt L1-elever med utlĂ€ndsk bakgrund har svĂ„rare med ordförstĂ„else generellt och sĂ„ledes Ă€ven med Ă€mnesneutrala ord Ă€n övriga L1-elever. ÄmneslĂ€rarna Ă€r övertygade om att ovan nĂ€mnda elevers bristande ordförstĂ„else pĂ„verkar deras studieresultat och inte bara hindrar deras förmĂ„ga att tillĂ€gna sig undervisningen utan Ă€ven att redovisa sina kunskaper. Detta stĂ€mmer delvis överens med tidigare forskning som menar att L2-elever ofta har svĂ„rare att förstĂ„ de Ă€mnesneutrala orden i skolsprĂ„ket. Det som avviker i studien Ă€r att Ă€ven L1-elever med utlandsfödda förĂ€ldrar har svĂ„rt med ordförstĂ„elsen och deras resultat pĂ„ testerna liknar mer L2-elevernas trots att de levt hela sina liv i Sverige och genomfört hela sin skolgĂ„ng i Sverige..

Syftet var att undersöka huruvida den litteraturpedagogik man bedriver i klassrummet kan pÄverka elevernas attityd till skönlitteratur. Jag har jÀmfört tvÄ klasser för att se om det kan finnas skillnader i attityden till skönlitteratur mellan elever med svenska som modersmÄl och de elever som inte har det. De metoder jag har anvÀnt mig av Àr enkÀter, intervjuer med elever och lÀrare och observationer i de bÄda klassrummen. Undersökningen har skett i tvÄ olika klasser pÄ tvÄ olika skolor med olika förutsÀttningar i elevgrupperna. Materialet bestÄr av 83 stycken enkÀter frÄn fyra klasser i Är 5, Ätta elevintervjuer, tvÄ lÀrarintervjuer samt tvÄ observationer.

I dagens skolor Àr det mÄnga elever som lÀmnar bÄde grund- och gymnasieskolan utan fullstÀndiga betyg. Orsakerna till detta lÀggs ofta pÄ de enskilda eleverna och inte pÄ skolverksamheten trots att studier visar att det ofta beror pÄ faktorer som rör bÄde skolverksamheten och elevens totala livssituation. Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka orsakerna bakom elevernas ofullstÀndiga betyg. Studien har nÀrmat sig dessa förklaringar ur bÄde ett lÀrar- och elevperspektiv. Resultat visar att elevernas mÄluppfyllelse beror mycket pÄ den psykosociala - och den socioekonomiska situation de lever i och bÄde lÀrare och elever anser att det elevernas livssituation Àr avgörande för deras inlÀrning och för hur de uppnÄr mÄlen.

Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielÀrare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord pÄ livsvÀrldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare, varav tre undervisade pÄ studieförberedande/yrkesinriktade program och tre pÄ individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lÀrarna Àr dock att de strÀvar efter att skapa en skola för alla, och Àven om skolans resurser idag Àr knappa sÄ försöker lÀrarna göra sitt bÀsta för att nÄ det mÄlet.

Studiens syfte var att utifrÄn ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnaster, i förhÄllande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning. Syftet var ocksÄ att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa enligt idrottslÀrare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslÀrare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehÄllsmÀssigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslÀrarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning, om respektive profession uppdrag/förvÀntningar samt om samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnast.

En femtedel av de elever som har utlĂ€ndsk bakgrund nĂ„dde inte mĂ„len i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte nĂ„r mĂ„len, vad man kan göra Ă„t det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i tvĂ„ skolor i en kranskommun till Stockholm. SprĂ„k och kultur Ă€r faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var tvĂ„ av de faktorer som eleverna trodde pĂ„verkade eleverna med utlĂ€ndsk bakgrunds mĂ„luppfyllelse i matematik..

Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra ett elevperspektiv pÄ förÀldrasamverkan. Vi anser att detta perspektiv bör lyftas fram för att skapa reflektion och förstÄelse för elever. FörÀldrars samverkan ser olika ut men har eleven i fokus, dÀrför bör elevers synpunkter synliggöras. I denna uppsats besvaras vÄra frÄgestÀllningar; hur uppfattar elever förÀldrasamverkan? och hur ser elever pÄ sin möjlighet att pÄverka förÀldrasamverkan?Vi försöker till en början i vÄr litteraturgenomgÄng göra en teoretisk förankring, detta för att förstÄ problematiken kring eleven i förÀldrasamverkan.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ lÀrares och specialpedagogers förhÄllningssÀtt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett ÄtgÀrdsprogram. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har bÄde kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger pÄ frÄgestÀllningarnas tre teman: ÄtgÀrdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvÀrdering och revidering.Resultatet visar att dessa frÄgor Àr komplexa dilemman bestÄende av flera bestÄndsdelar, dels pÄ grund av spÀnningen mellan mÄlstyrning och enskilda skolors specifika omstÀndigheter och dels utifrÄn pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

ABSTRACT This study is an exam work at the Department of Ecology at the Swedish Agricultural University, Ultuna, Uppsala. The field work was performed in the counties of Uppsala and VĂ€stmanland. Grassland areas, exposed to annual mowing, are known to host a variety of rare and red-listed vascular species. The area of these grassland are, however, decreasing in the landscape due to modern farming. The fact that roadside verges maintain regular mowing has proven to be a successful concept for many rare vascular plant species in this habitat. Vascular plants along roadside verges at the State road network were inventoried due to a government mandate during 1995 and 1996. As a result ?Species rich roadsides? were pointed out.