Det ingår ett flertal projekt som ligger under arbetet med ?En Nationell Polis?, och vi har för avsikt att redogöra för två av dem. Det ena är framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Vi har för avsikt att redogöra för vad tanken bakom ?En Nationell Polis? är och vad dessa två ovan nämnda projekt innebär.

Bakgrund: Övervikt är ett av vårt samhälles största folkhälsoproblem. Med en ökande andel överviktiga personer följer en ökning av antalet komplikationer som framtida hjärt- och kärlsjukdom och onormal sockeromsättning. Övervikten påverkar människans sätt att uppleva livskvaliteten, med hänsyn till faktorer såsom lidande, hälsa samt välbefinnande. Syfte Studiens syfte är att beskriva vuxna människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma i vardagen. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på tio vetenskapliga artiklar.

Nyckelord: Förskola, Måltiden, Regler, Socialisation Måltiden på förskolan är en social situation, likaså måltider i samhället. Många individer deltar i en samling som präglas av interaktion. Men denna situation innehåller också specifika regler och normer, vad som är accepterat vid ett matbord finns det begränsningar för. Till skillnad från många andra sociala situationer i samhället och på förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. Många av samhällsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.

Utifrån Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hälften av 1900-talet påbörjades på skolområdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frågan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan åter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer många exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa är bäst för eleven. Dessa situationer är en följd av att skolan inte arbetar på organisationsnivå med inkluderingsfrågor.Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder.

Syftet med studien är att undersöka relationen mellan förskollärares inställning till matematik och deras användning av matematiska ord. Vi har genom en kvalitativ studie med observationer och intervjuer sökt svar på vilka matematiska ord förskollärare använder vid pedagogiska situationer såsom måltider, påklädning, samlingar och gruppaktiviteter samt hur förskollärarnas inställning till matematik i förskolan ser ut. De matematiska ord som används mest av förskollärarna är räkneord i form av tal, antal och räkneramsa, ordningstal och bråktal. Detta syns tydligast under måltidssituationerna men även under övriga pedagogiska situationer utgör räkning en stor del. Ord som har med mätning och lokalisering att göra används också i stor utsträckning av förskollärarna.

Bakgrund: Varje år dör cirka 95 000 personer i Sverige, de flesta dör efter en längre tids sjukdom och vårdas sin sista tid i livet på särskilt boende eller i det egna hemmet. Sjuksköterskan kommer att stöta på dödsfall i olika situationer under hela sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor tillhör en yrkesgrupp som löper stor risk att konfronteras med känsloladdade möten och extrema situationer Kunskap om vad som påverkar sjuksköterskor och hur de förhåller sig till döden och döendet kan främja en mer öppen och medveten attityd i vårdarbetet. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor förhåller sig till döden och döendet i vården, samt vad som påverkar dem i deras förhållningssätt. Metod: Allmän litteraturstudie genom databassökningar.

Studiens syfte var att undersöka om elever kan använda fysikkunskaper i vardagliga situationer och vilken inställning de har till fysikämnet i skolan. Vi har också tittat på om inställningen till fysik varierar mellan elever i år 9, elever vid gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program och elever vid gymnasieskolans naturvetenskapliga program. För att se om eleverna kunde använda fysik i samtal om vardagliga situationer visade vi bilder för eleverna med för oss vardagligt förekommande fysik, och genomförde intervjuer med samma elever för att få en bild av deras inställning till ämnet. En majoritet av eleverna på det naturvetenskapliga programmet visade sig ha en positiv inställning till naturvetenskap och fysik. Majoriteten av eleverna i år 9 och på det samhällsvetenskapliga programmet hade däremot en negativ inställning.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur individer med celiaki upplever sin livssituation. Intervjuer genomfördes med 14 individer med celiaki och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev människor med celiaki och deras syn på sin livssituation framkom: Oförstående omgivning, att övervinna hinder och begränsad tillgänglighet. Dessa utgör tillsammans två subteman: Anpassning till sjukdom och begränsande omgivning. De två subteman bildar i sin tur det övergripande huvudtemat: Tillvarons sociala betydelse i ett kontinuerligt samspel mellan individ och omgivning.

Styrdokumenten ger tydliga direktiv om att undervisningen i skolan ska bedrivas genom demokratiska arbetsformer. Syftet med studien är att undersöka förekomsten av demokratiska inslag i en förskoleklass för att se om och hur pedagogerna där arbetar med demokrati i form av medbestämmande och elevinflytande. Den tidigare forskningen inom området visar att barnens rätt till inflytande ofta begränsas kraftigt av pedagogerna genom att pedagogerna själva bestämmer väldigt mycket och sällan låter barnen komma till tals i sådan utsträckning att de får möjlighet att påverka särskilt mycket. Vidare betonar flera forskare vikten av att pedagogerna har ett ansvar när det gäller att portionera ut inflytande och valfrihet till barnen i den utsträckning de anser att barnen klarar av att hantera. Denna studie visar genom intervjuer och observationer hur barnen i vissa situationer har mycket inflytande och stor valfrihet, medan de i andra situationer är väldigt begränsade och får tydliga ramar att hålla sig inom. Uppsatsen konstaterar att grunden till hur stort inflytande och hur mycket valfrihet barnen får ofta ligger i vilken barnsyn pedagogerna har. Detta innebär att i de fall pedagogerna anser att barnen är kompetenta och kan fatta egna beslut får barnen större valfrihet och inflytande än i de fall pedagogerna är övertygade om att starkt vuxet ledarskap med fasta rutiner och regler är en nödvändighet..

Denna studie har som syfte att undersöka pedagogers syn på matematik i förskolan medfokus på barns lärande. Studien innehåller intervjuer med pedagoger i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Dessa metodval har använts för att kunna svara påstudiens syfte samt frågeställningar. Barnen blev observerade för att undersöka hurderas matematiska kunskaper kom till uttryck. Intervjuerna syftade till att synliggöravad pedagogerna anser om matematiken i förskolan.

Syftet var att genom sexuellt utnyttjade kvinnors erfarenheter av sin kontakt med formella stödinstanser skapa förståelse för vilka behov de upplever sig ha och huruvida dessa behov kan tillgodoses genom transformativ medling.Upplever respondenterna att de behov respektive begränsningar de har fått i samband med de sexuella övergreppen på ett adekvat sätt kunnat tillgodoses i kontakten med det formella stödet?Hur ser relationen hos våra respondenter ut mellan den maktlöshet som sexuella övergrepp innebär och den maktlöshet som kan uppstå i stödsökandet i form av sekundär viktimisering?Kan den transformativa medlingen appliceras på de resultat som de första två frågeställningarna bringar och hur ställer sig respondenterna till användandet av denna metod?Metod och material: Kvalitativa intervjuer, främst via e-post vilka delvis analyserats med kvalitativ innehållsanalys främst utifrån syftet och valda teorier.Huvudresultat: Kvinnorna har i sin kontakt med det formella stödet försatts i maktlösa situationer kan detta leda till sekundär viktimisering och därigenom förstärka deras begränsningar. Empatiskt bemötande är en viktig del i att förhindradetta. Vidare visar studien att transformativ medling vid sexualbrott kan tillfredsställa flera av de behov som kvinnorna upplevt..

Syfte och frågeställningar: Syftet med min studie är att undersöka hur biståndshandläggare inom socialtjänstens äldreomsorg tolkar sekretesslagstiftningen utifrån sitt arbete, om de upplever problem i förhållande till sekretessen och hur de i så fall hanterar dessa. Detta undersöker jag med hjälp av följande frågeställningar:?Hur tolkar biståndshandläggare inom socialtjänstens äldreomsorg sekretesslagstiftningen utifrån sitt arbete??I vilka situationer uppkommer eventuella problem??Hur upplever och hanterar man problemen?Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har intervjuat sju biståndshandläggare i lika många stadsdelar i Göteborg.Resultat och slutsatser: Jag har i min studie kunna urskilja vissa centrala områden i handläggarnas tolkning av sekretesslagstiftningen. Biståndshandläggarna i studien talar samtliga om den enskildes samtycke till hävd sekretess som en viktig aspekt.

Sammanfattning I Lgr11 står det att elever i sin undervisning ska få förståelse för mode och trender och vilka signaler de uttrycker. Syftet är att få en förståelse för elevers uppfattningar om vad de uttrycker med sina kläder, vilket intryck de får av andra elevers klädsel och om eleverna anpassar sina kläder efter varandra. Frågeställningarna är: på vilka sätt uppfattar och beskriver elever andra elever utifrån deras kläder, anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter varandra och anpassar eleverna i undersökningen sina kläder efter situationer? Elever i årskurs nio på två olika skolor har besvarat ett frågeformulär och några elever har deltagit i intervjuer. Resultatet tolkas med habitus, doxa, genus och normer.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken evidens det fanns för att användandet av hund vid arbete med klienter i olika situationer har någon fysiologisk effekt. Frågor vi ställde oss var i vilka situationer hunden används som medel, vilka mätmetoder som har använts, vilka fysiologiska effekter som uppmätts, vilka ytterligare effekter som uppmätts samt hur hunden kan användas som medel i en arbetsterapeutisk kontext. En systematisk sökning efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter att studierna granskats utifrån kvalitet, samt inklusions- och exklusionskriterier, återstod 11 artiklar av kvantitativ karaktär som analyserades utifrån syfte och frågeställningar. Genom kritisk granskning och sammanställning av litteraturen skapades en syntes från tidigare genomförda empiriska studier.