Frågeställning: Hur profileras ett företags corporate branding identity i reklamkampanjer till utlandet och hur stort utrymme får nationstillhörigheten i denna kontext? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur, varför och i vilken utsträckning företag använder sig av corporate branding i sin marknadsföring till utlandet, samt värdet av och i vilken utsträckning nationstillhörigheten används i det avseendet. Genomförande: Uppsatsen utgår ifrån teori omfattande traditionell marknadsföring, varumärken och reklam, nationsvarumärken och nationers image vilket relateras till corporate branding och modellen the corporate branding toolkit. Med hjälp av en semiotisk näranalys, av en av respektive företags kampanjer, försöker författarna skönja hur företagens corporate branding identity och nationstillhörighet speglas i marknadsföringen. Summering: Även om det bör råda balans mellan komponenterna i ett företags corporate branding identity kan tyngdpunkten variera beroende på företag.

The purpose of this thesis is to study how Malaysia Airlines communicated during the two largest crises of 2014. Key questions to be answered are: Did organizational hypocrisy occur? If yes, in what way? Which communication strategies were used? Did the company mediate an unequivocal message and how was the information framed? Did any aggravating factors, which worsened the organization?s reputation, appear? How did Malaysia Airlines manage possible rumours? Was the word contact used as a keyword? The method of choice is a quantitative content analysis and the material consists of 20 different analysis units. These analysis units were collected from social media and Malaysia Airlines website. The quantitative content analysis is based on the theory Situational Crisis Communication Theory, taken from PR, Strategy and Application, Managing Influence, by W.

Titel Ny marknad, nya villkor. En kvalitativ studie omFörsvarsmaktens kommunikation efteravskaffandet av den allmänna värnplikten.Författare Julia Carlsson & Kimberly ÅkerströmKurs Examensarbete i medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2013Handledare Marie GrusellUppdragsgivare Forskning för militär & försvar, Karl YdénSidantal 43 (inklusive bilaga)Antal ord 14 373Syfte Att undersöka mottagarnas uppfattningar omFörsvarsmakten och en av deras reklamkampanjer.Metod och material Tio kvalitativa respondentintervjuer, under vilka vi har visat tre olika reklamer från kampanjen Det är mycket nu.Huvudresultat Respondenternas har liten kunskap omFörsvarsmakten. De har inte så storkänslomässig uppfattning om dem heller. Derasattityd är därför inte särskilt djupt förankrad. Över hälften av intervjupersonerna blir intresserade av Försvarsmakten utifrån de reklamer som vi har visat för dem.

Titel: Kärt barn har många namn ? en studie om mikrokommunikation med kundpinnen ifokusFörfattare: Anna Friman & Sofie NilssonUppdragsgivare: Invision Media Group ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikationTermin: Vårterminen 2011Handledare: Marie GrusellSidantal: 55Antal ord: 18164Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur människor uppfattar och förhåller sig tillmikrokommunikation.Metod: Deltagande observationer, fokusgrupp och experiment.Material: Anteckningar från deltagande observationer vid fyra tillfällen, enfokusgruppssession och 500 enkäter.Huvudresultat: Våra resultat visar på att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar hurmänniskor uppfattar och förhåller sig till mikrokommunikation. Våra resultat visar attmänniskor har en förhållandevis negativ inställning till reklam generellt och ?stör? sig påreklamen i matvarubutiker. Observationerna visar att det finns ett flertal föremål vid kassansom ?stjäl? uppmärksamhet från kundpinnen.

Syftet med uppsatsen är att utifrån kvalitativa intervjuer och teori förstå hur reklambyråer kan skapa långvariga kundrelationer. Studien har gjorts genom personliga intervjuer med elva personer som arbetar på fyra olika reklambyråer. På samtliga byråer har intervjuer gjorts med en person i ledande position, en produktionsledare samt en kreatör (Art Director eller Copywriter). Intervjumaterialet har analyserats genom kodning med en kvalitativ ansats. Resultatet av intervjuerna har knutits till relevant litteratur inom ämnet kundrelationer.

Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.

This paper quantitatively examines the effects of marketing brands within the same product category and the same brand portfolio jointly. We have chosen to call this type of marketing category advertising. The results of the study show that category advertising leads to increased brand awareness within the category, which is particularly important for brands within less salient subcategories. For strong brands however, category advertising leads to lower purchase intentions, an effect which could potentially be moderated by focusing the advertisement on the complementary nature of the products combined with promotional elements. The study also shows that there is no difference between advertising products jointly and separately when it comes to brand attitude, category attitude, typicality, brand purchase intention for weak brands and category purchase intention.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Varje dag utsätts vi för reklam från företag som försöker nå ut med sina budskap. Det kan vara på bussen, i pauserna under favoritprogrammet på TV, i tidningen eller på biografen. Konkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet växer ständigt (Mårtenson, 2009; Parente, 2000). Vad ska då företagare ta sig till för att ligga steget före sina konkurrenter? Gerillamarknadsföring är en relativt ny marknadsföringsmetod som ämnar nå sina konsumenter genom okonventionella metoder.

När landskap beskrivs som 'ett område sådant som det uppfattas av människor' blir tolkaren en viktig part i formulerandet av vad ett land- skap är. Landskap kan då förstås som en representation av ett område. Då landskap även utgör den scen där livet utspelas, där relationen mellan människan och den värld hon lever i utvecklas, så kan landskap också förstås som en representation för vad denna relation kan vara och hur den kan te sig. I dagens globala samhälle har de områden som människan vardagligen vistas i blivit allt mer separerade från de produktionsområden som denna vistelse kräver. Tillskrivandet av värden och föreställningar på jorden sker idag snarast genom ett distanserat brukande, genom konsumtion - att handla (shoppa) har blivit att handla (agera).

Inom IT pågår ett paradigmskifte i form av att företagens egenproducerade IT?miljöer håller på att bytas ut till förmån för köpta tjänster som populärt kallas "molntjänster", vilket förenklat kan översättas till elföretagens reklam "2 hål i väggen". Hur vet jag som köpare att en leverantör med bra prissättning klarar av de kvalitativa krav som ställs på tillgänglighet, kvalitet och utveckling?Det finns samtidigt en ny kvalitetsstandard, ISO/IEC 20000 som är inriktad på styrning av tjänsteleveranser inom IT, är standarden svaret på kundernas behov av mätning och uppföljning?Som leverantör ställer man sig frågan, är det värt mödan att certifiera sig enlig ISO20000?Arbetshypotesen är "Ger certifiering enligt ISO20000 kvalitetshöjande effekter?". Arbetet påvisar att ISO 20000 är väl uppbyggd enligt gällande kvalitetsteorier och att kvalitetscertifiering enligt ISO20000 ger goda förutsättningar för kvalitetshöjande effekt på IT­-företagens tjänsteleveranser..

Inspired by the current debate over the effectiveness of Public Relations (PR), the authors of the following thesis have sought to analyze how PR and advertising differ in terms of how they affect consumers. The subject of the thesis was chosen due to the lacking knowledge of how PR shapes consumer attitudes and intentions. The authors wish to upset the institutionalized myths which dominate in the PR-business. One example of such a myth is that the effectiveness of PR can be measured by the number of press releases an activity produces and that PR?s superiority over advertising is due to its higher trustworthiness.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer i organisationer arbetar för att utveckla samt tillvarata sin egen och de anställdas kreativitet i organisationerna. Fyra intervjuer genomfördes med chefer i fyra organisationer. Två av organisationerna var företag inom reklam och marknadsföringsbranschen som tjänar pengar på att vara just kreativa. De andra organisationerna var en hotellkedja samt en idéburen organisation som man vid första anblicken inte förknippar med kreativitet. Resultatet som kom fram var att samtliga chefer ansåg att kreativitet var något viktigt som de försökte utveckla inom sin organisation.