Sök:

Sökresultat:

1055 Uppsatser om Jämbördiga parter - Sida 22 av 71

Roller och samverkan i en hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess : fem hÀlsoinspiratörers upplevelser av sin och chefens roll samt deras samarbete i hÀlsoarbetet pÄ arbetsplatsen

Syftet med uppsatsen Àr att se om och hur hÀlsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess samt vad det fÄr för konsekvenser för hÀlsoarbete pÄ arbetsplatsen. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem hÀlsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsomrÄdena vÄrd och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hÀlsoinispiratörerna sjÀlva upplever sin egen och chefens roll samt chefens pÄverkan i de hÀlsofrÀmjande insatserna pÄ arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgÄngspunkter pÄvisar att en lyckad hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess krÀver samarbete pÄ alla plan, dÀr chef och medarbetare samverkar för ökad hÀlsa pÄ arbetsplatsen. Teorierna visar ocksÄ att chefens roll i hÀlsofrÀmjande insatser pÄ arbetsplatsen Àr central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hÀlsoinspiratör Àr n god förutsÀttning gör att kunna bedriva en hÀlsofrÀmjande förÀndringsprocess,.

Vilka ekonomiska, ekologiska och socialaeffekter fĂ„s utav fordonsindustrins FDI? : Är det hĂ„llbart?

VÀrlden blir allt mer globaliserad vilket innebÀr att mÀnniskor, företag och marknader frÄn olika delar av vÀrlden förs samman. Ett sÀtt för företag att hantera globaliseringen och dess effekter Àr att strategiskt etablera sig pÄ nya marknader genom utlÀndska direktinvesteringar, förkortat FDI. Dessa direktinvesteringar resulterar i bÄde positiva och negativa effekter för vÀrdlandet. Syftet med detta arbete Àr att undersöka de ekonomiska, ekologiska och sociala effekterna av direktinvesteringar initierade av företag inom fordonsindustrin och pÄ sÄ sÀtt besvara frÄgan om dessa direktinvesteringar bidrar till en hÄllbar utveckling för vÀrdlandet. Till grund för slutsatsen har en djupgÄende teoretisk undersökning utförts samt en komparativ fallstudie dÀr tre olika parter intervjuats för att kunna fÄ ett opartiskt helhetsperspektiv.

Ingen hyllvÀrmare : Vikten av att levandegöra den individuella utvecklingsplanen

De lÀrare som Àr sjÀlvkritiska och kontinuerligt ifrÄgasÀtter sitt arbete samt Àr öppna för förÀndringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken Àr att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lÀra mÄste de uppleva att de har kontroll över sin situation. NÀr elevens mÄl Àr realistiska och tydliga, vet de vart de Àr pÄ vÀg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lÀra. Syftet med vÄrt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna nÀr de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen.

Fastighetens miljöstatus : Risker och möjligheter

Enligt naturvÄrdsverket var ca 80 000 omrÄden potentiellt förorenade i Sverige 2010. För att skydda naturen finns miljöbalken och riktlinjer frÄn miljömyndigheter. Det har dock i dessa identifierats vissa brister. Exempelvis avsaknaden av personligt ansvar vid konkurser eller ett ekonomiskt incitament till att löpande följa och ÄtgÀrda negativa förÀndringar som orsakats miljön till följd av verksamheten.Röster har pÄ senare tid börjat höjas för att hitta finansiella lösningar för att bidra till en hÄllbarare utveckling i miljöarbetet. Ett sÀtt att bidra till denna utveckling vore om miljön prissattes.En metod att genomföra sÄdan prissÀttning Àr att utgÄ ifrÄn marknadsvÀrdet pÄ en fastighet om den vore helt obeflÀckad av gifter och i Ärsredovisningen redovisa den berÀknade ÄterstÀllandekostnaden som uppkommit som följd av verksamheten.

En empirisk undersökning om leasing

Idag anvÀnds leasing som ett alternativt finansieringssÀtt vid anskaffning av olika tillgÄngar och innebÀr lÄngtidsuthyrning. Till exempel kan leasing vara ett alternativ till avbetalningsköp eller lÄn. Ett leasingavtal kan antingen vara operationellt eller finansiellt. Ett operationellt leasingavtal kan liknas vid en vanlig hyressituation medan ett finansiellt leasingavtal i sin renaste form kan liknas vid ett avbetalningsköp. För att bestÀmma vilken form av leasing som Àr aktuell undersöks hur de ekonomiska fördelarna och riskerna Àr fördelade mellan leasegivaren och leasetagaren.

Röjande av företagshemligheter : Vilka skador kan uppkomma och vem bÀr ansvaret?

I dag finns ett stort antal konsultföretag som bygger hela sin nÀringsverksamhet pÄ att sÀlja tjÀnster. Ett problem som kan uppstÄ Àr om en arbetstagare pÄ konsultföretaget röjer en kunds företagshemligheter.För att lösa problemet mÄste en utredning om vad ett anstÀllningsavtal ska innehÄlla, lojalitetspliktens betydelse, vad som Àr en företagshemlighet, vem som bÀr ansvaret för röjande av företagshemligheter och skadestÄndslagen med principalansvaret redas ut. I anstÀllningsavtalet kan en arbetsgivare skriva in klausuler om ytterligare lojalitet Àn den som uppstÄr dÄ tvÄ parter ingÄr avtal.En företagshemlighet Àr all information som en nÀringsidkare hÄller hemlig som kan orsaka skada för nÀringsidkaren om den röjs. Det Àr enbart den som röjer företagshemligheten som bÀr ansvaret och ska dömas för brott enligt lagen om företagshemligheter.NÀr en skada har skett uppkommer ett ersÀttningsansprÄk. Om en arbetstagare vÄllar en skada i tjÀnsten ska arbetsgivaren ersÀtta skadan enligt principalansvaret.

Energianalys av Romar fastigheter med metodutveckling för ökade incitament för   energieffektivisering hos hyresgÀster

Examensarbetets uppgift Àr att arbeta fram ett exempel pÄ incitament för att motivera hyresgÀster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartlÀggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebÀr. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgÀsterna inte har incitament till medinvestering. EnergikartlÀggningen innebar en nattvandring för att se vad som anvÀnde energi under natten nÀr verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrÄn UmeÄ Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna fÄ fram ungefÀrliga kostnader för effektiviseringarna.

Samverkan mellan byggherre och byggentreprenör - hur ökad samverkan pÄverkar byggprocessen

Titel: Samverkan mellan byggherre och byggentreprenör? hur ökad samverkan pÄverkar byggprocessenFörfattare: Hanna LjungqvistAnna WesslingHandledare: Civ.ing. Jerker Lessing, Industridoktorand Tyréns AB och avd. för Projekteringsmetodik LTH.Civ.ing. Christoffer Persson, Entreprenadingenjör Peab Sverige ABProblemformulering: Hur ter sig samverkan mellan en byggherre och byggentreprenör och hur kan ökad samverkan pÄverka byggprocessen? Hur arbetar Peab Sverige AB för att skapa ett förtroende och ett ökat mervÀrde idag och hur kan de förÀndra det arbetssÀttet pÄ lÄng och kort sikt?Syfte: Syftet med rapporten Àr att genom studier och analyser kartlÀgga arbetssÀttet mellan en byggentreprenör och en byggherre i ett samverkansprojekt.

Bostadssociala kontrakt - En studie om samarbetet mellan fem fastighetsÀgare och Malmö stad.- Hellre en tom lÀgenhet Àn en full hyresgÀst?

Hemlösheten i Malmö har blivit ett stort problem, antalet hemlösa har under Är 2011 ökat med 15 %. Fastighetskontorets LÀgenhetsenhet som förvaltar bostadssociala kontrakt, har inte möjlighet att klara av den ökade hemlösheten utan utomstÄende hjÀlp. Det krÀvs att fler fastighetsföretag Àr med och samarbetar. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur fem fastighetsföretag i Malmö arbetar med kommunens LÀgenhetsenhet. Studien undersöker vilka för- och nackdelar det finns i samarbetsprocessen.

FÄr alla vad de vill ha? : En studie om riskkapitalbolagens pÄverkan pÄ högteknologiskt nyföretagande.

Syfte: Riskkapital har vart av stor betydelse för högteknologiska nyföretagande dock har antalet riskkapitalbolag minskat vÀldigt mycket sedan IT-bubblan sprack Är 2000. Huvudsyftet i uppsatsen var dÀrför att undersöka hur IT- och kommunikationsbranschen hanterar den minskade riskkapitalmarknaden. Delsyftet i uppsatsen undersöker vilken betydelse riskkapitalbolagen har pÄ nystartade företag inom IT- och kommunikationsbranschen. ForskningsfrÄgorna i uppsatsen handlar om hur nyföretagande hanterar finansieringen, hur de vÀljer samt söker finansiering och hur de pÄverkas av konkurrenter och deras riskkapitalfinansieringar.Metod: Studien bygger pÄ metodtriangulering med insamling av kvalitativ data genom tolv intervjuer och kvantitativ data genom Ärsredovisningar. Resultat & slutsats: Av de tolv studerade företagen har fem företag fÄtt riskkapital. Företagen har valt olika finansieringskÀllor och kontrollaversionen har haft betydelse vid valet att endast anvÀnda intern finansiering.

Copingresurser och stress hos elever pÄ det Naturvetenskapliga programmet i LuleÄ

Stress bland ungdomar Àr nÄgot som gÄr allt lÀngre ner i Äldrarna. Prestationskrav och konkurrens ökar och mÄnga ungdomar Àr rÀdda att inte rÀcka till vilket kan leda till stress. Syftet med studien Àr att undersöka vad som stressar ungdomar pÄ det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan och hur elevernas copingresurser verkar i förhÄllande till stressen. Studien bygger pÄ ett flertal olika psykologiska teorier om stress och coping, dÀribland Krav-Kontroll-Stöd modellen, utvecklad av Robert Karasek och Thöres Theorell (1990), Lazarus och Folkmans teorier om coping (1984), Siegrist anstrÀngnings- och belöningsmodell (1996) samt Blumberg och Pringles (1982) prestationsteori. I studien deltog 64 elever pÄ det naturvetenskapliga programmet i LuleÄ.

Delgivning av information kring företagshÀlsovÄrd inom en offentlig arbetsplats.

Flera studier, utredningar och vetenskapliga artiklar pekar pÄ att hÀlsoinsatser pÄ företag kan ha betydelse för att exempelvis förebygga lÄngtidssjukskrivningar. FöretagshÀlsovÄrden, vars huvuduppgift Àr att agera utifrÄn vetenskap och beprövad erfarenhet, har en stor roll i detta arbete. Dock behöver flera olika delar samverka för att brukandet av företagshÀlsovÄrdens tjÀnster ska ha effekt pÄ arbetstagarna. HÀr spelar information, motivation och kommunikation en viktig roll.Syftet med denna undersökning Àr att se hur informationen angÄende företagshÀlsovÄrdens tjÀnster nÄr berörda parter inom en offentlig arbetsplats. det vi vill ta reda pÄ Àr hur personalen upplever den information de har fÄtt om företagshÀlsovÄrden.En begrÀnsad fallstudie gjordes pÄ en offentlig arbetsplats dÀr en intervju genomfördes med personalansvarig. Utöver intervjun gjordes en enkÀtundersökning pÄ 100 personer pÄ arbetsplatsen.

Samverkan mellan Polis och kommun

Landets tjugoen polismyndigheter arbetade tidigare vÀldigt mycket pÄ egen hand nÀr det gÀllde brottsförebyggande arbete. Men nÀr den dÄvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg lÀmnade direktiv om att ett samverkansavtal skulle framtas mellan Polis och kommun öppnades nya möjligheter, men Àven krav pÄ Polismyndigheterna att utveckla samarbetet med kommunerna för att gemensamt kunna se över deras problemomrÄden och pÄ sÄ sÀtt fÄ ett effektivare brottsförebyggande arbete samt en bra dialog med alla berörda parter i samverkansavtalet, och Àven med samhÀllet i stort. Denna rapport analyserar hur samarbetet fungerar rent praktiskt i Haparanda kommun med deras brottsförebyggande arbete gÀllande ungdomar som Àr i en sÄ kallad riskzon för framtida narkotikamissbruk, och hur berörda personer inom olika myndigheter och samhÀllsorgan gemensamt arbetar mot ett och samma mÄl för ett tryggare samhÀlle. Samtliga personer som medverkat i rapporten har bara goda ord om samarbetet, men det finns trots detta farhÄgor om att arbetet med tiden kommer att rinna ut i sanden och att vissa kommuner kommer att dela pÄ resurserna och inte arbeta gemensamt. Samverkansavtal mellan Polis och kommun Àr dock ett steg i helt rÀtt riktning för att tillsammans kunna arbeta brottsförebyggande i ett samhÀlle som stÀndigt utvecklas och förÀndras..

Warrantemissioner : PÄverkar de kursen pÄ den underliggande aktien

Syftet med denna undersökning har varit att belysa och ta del av respondenternas tankar kring arrangerade Àktenskap. Metoden inkluderar en kvalitativ studie, dÀr det valts att utgÄ ifrÄn en hermeneutisk ansats. Undersökningen innefattas i form av intervjuer med fyra unga tjejer med muslimsk bakgrund, som inte Àr ?svenskfödda?. Respondenterna fick svara pÄ ett antal frÄgor kring deras tankar om arrangerade Àktenskap, dÀr intervjumanualen har delats in i olika kategorier.

Genom personkretsens nÄlsöga : en rÀttssociologisk studie om handlÀggningen av bistÄnd enligt LSS och SoL till personer med psykiska funktionshinder

Syftet med denna c-uppsats Àr att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur bistÄndshandlÀggare i Stockholm praktiskt tillÀmpar bistÄndslagarna i handlÀggningen gÀllande personer med psykiska funktionshinder. Studien Àr genomförd i Stockholm Stads arton stadsdelar och i Ätta av Stockholms nordvÀstkommuner med hjÀlp av en mixad design som bestÄr av en enkÀt med uppföljande frÄgor. FrÄgestÀllningarna Àr: -Vilken lagstiftning tillÀmpas i Stockholms Stads stadsdelar samt i Stockholms nordvÀstkommuner nÀr insatser ges till personer med psykiska funktionshinder, LSS eller SoL, och i vilken omfattning? -Hur motiverar handlÀggarna valet av lagstiftning dÄ de beslutar om bistÄnd till personer med psykiska funktionshinder? -Vilka kan konsekvenserna bli för personer med psykiska funktionshinder avseende hur handlÀggningen genomförs, hur nordvÀstkommunerna och stadsdelarna organiserar sig samt samarbetar med relevanta parter?Studiens resultat bekrÀftar mycket av den tidigare forskningen pÄ omrÄdet. Denna c-uppsats visar att LSS anvÀnds i mycket mindre utstrÀckning Àn SoL för personer med psykiska funktionshinder.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->