Sökresultat:
620 Uppsatser om Isolering och bemötande - Sida 32 av 42
EnergisystemÄtgÀrder i fastigheter : en stadsdelsförnyelse
Detta arbete beskriver möjligheten att renovera och energieffektivisera fyra fastigheter i stadsdelen SĂ€tra i GĂ€vle. Den totala ytan pĂ„ alla fyra huskroppar Ă€r ca 4200m2. Ăgare till fastigheterna Ă€r GavlegĂ„rdarna AB och arbetet utförs Ă„t Tema-gruppen som har ansvar för bland annat energiavsnittet i restaureringen. MĂ„let med renoveringen var att sĂ€nka energiförbrukningen med ca 60 % samt att byta fastigheternas energilösning, bĂ„de för uppvĂ€rmning och tappvarmvatten. Den planerade renoveringen kan sedan fungera som en vĂ€gvisare för övriga fastighetsbolag vilka kan dra nytta av resultaten i detta projekt. Arbetet omfattar Ă€ven teoretiska beskrivningar pĂ„ funktionen hos olika system som tas upp som intressanta för projektet, sĂ„som olika ventilationslösningar, funktionen hos en vĂ€rmepump, energilager samt hur solens strĂ„lar pĂ„verkar energibalansen i en fastighet. Olika Ă„tgĂ€rder för energibesparing och energiproduktion som inte Ă€r planerade för detta projekt, men som skulle kunna appliceras Ă€ven hĂ€r, har ocksĂ„ tagits upp för att ge en större bild av hur mycket som finns att Ă„tgĂ€rda pĂ„ gamla hus nĂ€r det gĂ€ller energibesparing. Förslag pĂ„ extra Ă„tgĂ€rder Ă€r: energibesparing vid byte av belysningskĂ€llor, Ă„tervinning av grĂ„vatten, byte av cirkulationspumpar, injustering av vĂ€rmesystemet samt egen produktion av el frĂ„n vinden. Resultatet av detta arbete visar att det Ă€r fullt möjligt att, efter att de presenterade Ă„tgĂ€rderna verkstĂ€llts, minska energiförbrukningen med de 60 % som mĂ„let var.
Material i ett första beklÀdnadslager-för ökad komfort under ett tÀtt yttermaterial
Yrkesfiskare utsÀtts dagligen för tufft fysiskt arbete och hÄrt klimat. Att hÄlla sig varm och torr Àr ett stort problem. Samtidigt som det yttre plagget Àr helt tÀtt mot de yttre pÄfrestningarna, slÀpper plagget inte igenom den Änga och fukt som kroppen skapar vid ett fysiskt krÀvande arbete. Varför det Àr av största vikt att den inre beklÀdnaden skapar en sÄ god komfort som möjligt. Genom ett samarbete med företaget Grundéns, som tillverkar PVC belagda yrkesklÀder för olika yrkesgrupper, har denna studies Àmnesbakgrund tagits fram.
Materialval ur hÀlso- och miljösynpunkt. : En ekonomisk jÀmförelse vid val av byggmaterial med Bedömning A i SundaHus.
SammanfattningDet kan finnas miljö- och hÀlsofarliga Àmnen i olika material och produkter som anvÀnds vid om- och nybyggnationer. De kan finnas i till exempel betong, golvmaterial, isolering, lim och fog, plast, spackel, fÀrg och lack. Kemikalieinspektionen har en PRIO- guide dÀr utfasningsÀmnen, Àmnen som har sÄ allvarliga egenskaper att de inte bör anvÀndas och riskminskningsÀmnen, Àmnen som ska ges sÀrskild uppmÀrksamhet finns inlagda. Dessa typer av Àmnen finns markerade i SundaHus databas dÀr materialen fÄr bedömningen A-D beroende pÄ innehÄll och egenskaper. Region JÀmtland HÀrjedalen vill minska pÄ dessa Àmnen i sina lokaler.
Social funktion efter organtransplantation, patientens reflektioner ett Är efter transplantationen.
SAMMANFATTNINGIntroduktionTrots framskriden forskning kring faktorer som överlevnad, behandling och livskvalitet för den organtransplanterade patienten saknas en förstÄelse av den transplanterade patientens upplevelse av sin sociala funktion. Uppsatsen fokuserar pÄ den organtransplanterade patientens upplevelse av sin sociala funktion ett Är efter transplantationen. SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka huruvida det finns ett huvudsakligt problem avseende social funktion för den organtransplanterade patienten.MetodMetoden i denna studie grundar sig pÄ grounded theory, vilket innebÀr att det inte finns ett pÄ förhand förutbestÀmt antal informanter utan intervjuer pÄgÄr tills en mÀttnad uppstÄr. I syfte att pröva metoden genomfördes en pilotstudie med tre levertransplanterade personer, tvÄ mÀn och en kvinna.ResultatTre huvudsakliga kategorier som visade pÄ den sociala processen i den sociala funktionen under det första Äret som transplanterad framstod i resultatet; Anpassar sig till isolering, försöker vara aktiv och anspassar sig till bakslag/komplikationer samt Àr aktiv och anpassar sig till tröttheten. I den preliminÀra analysen relaterades dessa dÀrefter i en möjlig kÀrnkategori; Att ÄterfÄ ett normalt liv sÄ snart som möjligt.
Upplevelsen av vÄrdmiljön hos patienter vid vÄrd i livets slutskede : En litteraturstudie
Personer som vÄrdas pÄ sjukhus pÄverkas av vÄrdmiljöns design och atmosfÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer i livets slut upplever den fysiska och psykosociala vÄrdmiljön. Fjorton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem slutkategorier: Att ett gott bemötande och professionalitet hos vÄrdpersonalen ökar tryggheten, Att den fysiska vÄrdmiljöns utformning pÄverkar förtroendet för vÄrden, Att önskemÄl om avskildhet ska tillgodoses, Att relationer med andra patienter ökar vÀlbefinnandet och Att en humoristisk atmosfÀr ökar livskvaliteten. Resultatet av studien visade att patienterna uppskattade att kÀnna sig vÀntade, sedda och inbjudna.
Upplevelsen av livskvalitet hos patienter som drabbats av Poststroke Depression : en litteraturstudie
SammanfattningSyfte: Att utifrÄn litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur tvÄ dimensioner, psykiskt och fysiskt. DÄ livet förÀndras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta pÄverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sÀmre livskvalitet, dÄ de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmÄga och minskad sjÀlvstÀndighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).
Undertrycksbehandling av sÄr ? pÄverkan pÄ patientens livskvalitet och hÀlsa : En litteraturstudie
Introduktion: Olika typer av sÄr skapar stort lidande för den drabbade och Negative Pressure Wound Therapy (NPWT) Àr en behandlingsmetod som utvecklats för att effektivisera sÄrlÀkningsprocessen. Livskvaliteten och hÀlsan pÄverkas av sÄret och dess utveckling, vilket gör omvÄrdnaden vid sÄrbehandling grundlÀggande för patientens vÀlmÄende. Syfte: Syftet var att belysa hur Negative Pressure Wound Therapy pÄverkar patientens livskvalitet och hÀlsa. Metod: Polit och Beck (2012) niostegsmodell anvÀndes för litteraturstudien. Artikelsökningarna gjordes i tvÄ olika databaser samt manuella sökningar och resultatet grundades pÄ tolv artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning.
Syns det utanpÄ? Kvinnors upplevelser av att leva i nÀra relationer med vÄld
VÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett hot mot kvinnors fysiska och psykiska hÀlsa. VÄldet Àr till stor del ett problem som Àr dolt för omgivningen. Kvinnorna berÀttar inte om sin situation pÄ grund av bland annat skuld- och skamkÀnslor och av rÀdsla för mÀnnen. HÀlso- och sjukvÄrden har en nyckelroll i arbetet med att upptÀcka och behandla vÄldsutsatta kvinnor. För att kvinnorna ska kunna fÄ en adekvat vÄrd Àr det Àr viktigt att vÄldet uppmÀrksammas som bakomliggande orsak till ohÀlsan.
Cellulosa : en alternativ isolering med hÀnsyn till brand och fukt?
AbstractThis master thesis was performed at Scania transmission department in SödertÀlje, where the manufacturing of gears is done. Today a large amount of manual handling is performed between the machining and the hardening process. Most of the manual handling is done at the heat treatment department. The purpose of this master thesis is to give a suggestion on how to reduce or eliminate the manual handling at the heat treatment department. The possibility to use the same packaging throughout the processes will also be investigated.
FörÀldrars upplevelser av att leva med ett barn med anorexia nervosa En kÀnslomÀssig berg- och dalbana
FörÀldrar och deras barn Àr en del av varandras livsvÀrld i och med att de lever ihop vilket gör att Àven förÀldern pÄverkas nÀr barnet drabbas av en sjukdom sÄsom anorexia nervosa. Sjukdomen innebÀr en medveten viktförlust och Àven förÀndringar i personlighet och beteende hos den unge. I Sverige berÀknas 0,2-0,4 % av de unga kvinnorna leva med sjukdomen och förhÄllandet mellan pojkar och flickor Àr 1:10. Att se sitt barn svÀlta vÀcker mÄnga kÀnslor hos förÀldrarna och för att sjuksköterskan ska kunna ge ett bra stöd och bemötande krÀvs kunskaper om förÀldrarnas upplevelser. Syftet med vÄr studie Àr dÀrför att beskriva förÀldrars upplevelser av att leva med ett barn med anorexia nervosa.
Relationen mellan kontaktpersoner och personer med funktionsnedsÀttningar: en kvalitativ studie av insatsen kontaktperson enligt LSS med fokus pÄ dennas betydelse för det sociala livet hos personer med funktionsnedsÀttningar
Personer med funktionsnedsÀttningar har visat sig stÄ vid sidan av den vardagliga samhÀllsgemenskapen i högre utstrÀckning Àn andra och dessa personer har ocksÄ visat sig ha fÀrre nÀra vÀnner Àn andra. MÄnga personer med funktionsnedsÀttningar har behov av nÄgon person som kan finnas till för dem och bryta deras sociala isolering genom samvaro. Just av denna anledning sÄ kan personer med funktionsnedsÀttningar bli beviljade kontaktpersoner, som kan stötta dem pÄ detta omrÄde. Syftet med studien var att undersöka hur insatsen kontaktperson kan inverka pÄ det sociala livet hos personer med funktionsnedsÀttningar. En kvalitativ forskningsansats genom djupintervjuer har valts för att studera Àmnet.
NÀr jag ocksÄ fÄr synas : En litteraturstudie om stödinsatser för syskon till barn med cancer
Bakgrund: MÀnniskor som inkluderas i varandras liv har stor pÄverkan pÄ varandra. Varje gÄng ett barn insjuknar i cancer drabbas sÄledes hela barnets familj. Familjerelationer och vardagen blir turbulent jÀmfört med den trygghet familjen vanligtvis erbjuder och de friska syskonen hamnar ofta i skymundan. Syskonen drabbas, till följd av situationen, utav sÄvÀl somatiska som psykologiska problem och kan behöva hjÀlp av stödinsatser för att kunna ta sig igenom vardagen. Syfte: Att beskriva resultatet av stödinsatser som finns för syskon till cancersjuka barn.
Varsam grundlÀggning pÄ berg : En tillÀmpning i SotenÀs kommun
Sammanfattning En bra grund Àr en grundlÀggande förutsÀttning för varje husbyggnation. Den vanligaste grundlÀggningsmetoden Àr platta pÄ mark som i sitt grundutförande krÀver plant underlag. En konsekvens av rationaliserade byggmetoder har blivit att man vid grundlÀggning pÄ berg sprÀnger en plan yta att förlÀgga grunden pÄ. Att sprÀnga i berg skapar irreversibla skador. I SotenÀs kommun, en kommun belÀgen pÄ BohuslÀns kust, finns berg som genom sin sÀrprÀgel blivit klassade som riksintresse enligt Miljöbalken. En tradition i BohuslÀn Àr att anpassa bebyggelsen efter naturens förutsÀttningar, vilket bland annat resulterat i grunder byggda efter bergets formationer.
PelletÀppan, tennishall med bristfÀllig konstruktion : En fallstudie av massiv limtrÀkonstruktion
Detta arbete bygger pÄ en jÀmförelse mellan Boverkets Byggregler och Eurokoder för en befintlig limtrÀkonstruktion. Referensobjektet Àr en tennishall belÀgen i Botkyrka kommun. Objektet byggdes under början pÄ 90-talet i form av en treledsram med taktÀckning av PVC duk som vilar direkt pÄ limtrÀbalkarna, inklusive en inre duk med mellanliggande isolering och luftspalt. Under de senaste Ären har konstruktionen uppvisat tecken pÄ svagheter med bl.a. stora sprickor i limtrÀbalkarna, dessa skador kulminerade i att pÄ begÀran av kommunen stÀnga av anlÀggningen för fortsatta spel.Oavsett om berÀkningarna utförs med BKR eller Eurokoder som Àr norm idag sÄ har stommen inte tillrÀckligt bÀrighet för sin egentyngd och dagens snölast.
JÀmförelse av QIAsymphony SP och MagNA Pure Compact för isolering och rening av virala nukleinsyror
Bakgrund Vistelsetiden pÄ akutmottagningen pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad har studerats och en skillnad identifierades dÀr mÀn i större utstrÀckning Àn kvinnor hade en vistelsetid kortare Àn fyra timmar. Ingen direkt orsak till skillnaden i vistelsetid kunde urskiljas. Det identifierade fenomenet valdes att bearbetas med genus som begrepp.SyfteSyftet med studien var att undersöka orsaken till varför det Àr en skillnad i vistelsetid mellan mÀn och kvinnor pÄ akutmottagningen.Metod Metod för datainsamling var kvalitativ intervju. Informanter valdes strategiskt utifrÄn kriteriet att de arbetade pÄ en akutmottagning, och bestod av olika yrkesprofessioner, kön samt yrkeserfarenhet. TvÄ olika sjukhus i södra Sverige deltog i studien.