För att barn så småningom ska bli goda läsare är det betydelsefullt att främja deras läsutveckling. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur man som lärare kan främja elevernas läsutveckling under det första skolåret. För att uppnå mitt syfte har jag gjort undersökningen i år 1 och intervjuat sju elever, tre lärare och en skolbibliotekarie samt gjort klassrumsobservationer. Hur eleverna berättar om sin läsning och hur läsundervisningen ser ut i år 1 är intressant att undersöka parallellt för att få en uppfattning om vad som kan främja elevernas läsutveckling. Resultatet visar på en i huvudsak fomaliserad undervisning.

Snow White through Grimm and Disney - A Comparative StudyThis essay attempts to discern the differences regarding six Swedish versions of the fairy-tale Snow White and the Seven Dwarfs over a period of 150 years. Focus is placed on structural transformations through time and media according to the analytical theories of Vladimir Propp. Attention is also given to former research done on the impact of the fairy-tale on the child from a psychological and social point of view. Of interest is the historical background of the tale, commencing with oral tradition, and how this was dealt with by the Grimm brothers. Three of the versions used for this comparative study are variants of the Grimm tale, and three belong to Walt Disney productions, i.e.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Syftet med studien är att belysa hur barn i åldrarna tre till fem år tänker kring genus. Barnen fick lyssna på sagan ?Prinsessan Papperspåse? (Robert N. Munsch, 1980) och intervjuades sedan med utgångspunkt från sagan. Resultatet visar att barnen tänker relativt lika kring genus oberoende av kön och ålder.

Denna studie handlar om temaarbete i förskolan där sagan är grunden i temat och det man arbetar utifrån. Syftet är att ta reda på hur språkutveckling kan ske hos de yngsta barnen med detta arbetssätt. Fokus i studien är förskollärarnas erfarenheter. De intervjuer som har genomförts har haft inriktning på vilka arbetssätt som kan vara givande för språkutvecklingen inom ett sagotema samt hur man kan synliggöra den språkutveckling som sker.Resultatet av undersökningen visar på en gedigen erfarenhet av förskollärarna och att de arbetar i miljöer där språkutvecklingen är ett stort fokus och där reflektion tillsammans med barnen tar en stor plats. För att nå målen med temat är drama och skapande vanliga arbetssätt.

Syftet med vår undersökning var att få mer insikt i om det går att hjälpa eleverna att finna skrivlust med hjälp av skrivövningar som stimulerar till fantasi och kreativitet. Vi genomförde sex skrivövningar som kopplades till olika teman, bland annat sagor och dikter. Dessa skrivövningar genomfördes i en årskurs fyra med arton elever. De metoder som användes för att mäta resultat var loggfrågor och observationer, som genomfördes i hela klassen. Intervjuer genomfördes på sex utvalda elever.

I detta arbete undersöks skillnader mellan flickors och pojkars bildskapande i en förskoleklass. En kombination av semiotik och genusperspektiv har varit ett redskap i studien för att undersöka om det finns några innehållsskillnader i flickors och pojkars bilder när de utgår från en gemensam saga. Undersökningen genomfördes med videoobservation som metod. Resultatet visar att genus har betydelse i barnens visuella uttryck och att det finns skillnader i pojkars och flickors bildskapande. Till exempel visar studien att pojkar bara väljer manliga aktörer och flickor ofta kvinnliga i sina bilder, men när flickor vill gestalta en manlig aktör görs detta alltid i förhållande till kvinnliga aktörer.

I denna uppsats har en undersökning gjorts där jag har intervjuat fem verksamma förskollärares inställning till och föreställningar om teknik och genus i allmänhet och i synnerhet i förskolan, samt vad de anser om att använda det material vi tagit fram för att skapa en diskussion om detta med barnen. Flanosagan går ut på att berätta sagor med en pojke och flicka som använder sig av teknikföremål för att försöka tänja gränserna mellan vad som anses som kvinnlig teknik och manlig teknik. Figurerna som vi valt att använda i denna saga är tagna ut boken Totte bakar och Emmas verkstad där pojken och flickan bryter mot de traditionella könsmönstren. De intervjuade förskollärarna hade på vissa områden liknande åsikter och på andra områden olika åsikter. Det alla hade gemensamt var att alla var positiv till att använda detta material i förskolan. .

Syftet med vår studie är att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av några vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gäller motivation och inlärning. Syftet är också att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. Vårt arbete grundar sig på studier från två olika förskoleavdelningar från samma kommun med barn i åldrarna 4-5 år. För att få en helhet i vår undersökning, utifrån ett barnperspektiv, har vi använt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer.

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjärta. Det är för många samlingsplatsen för familj och vänner. Det är här vi umgås, tittar på tv, äter och spelar spel tillsammans. På grund av bostadsbrist bor många av oss på mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med Trästad 2012:s projekt "Bra bostäder för småhushåll till rimligt pris" som tittar på bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur pedagogen kan arbeta med värdegrundsfrågor utifrån en saga och koppla detta till elevernas vardag. Den kvalitativa undersökningen gjordes under en treveckorsperiod i en förskoleklass. Undersökningsgruppen bestod av fyra slumpmässigt utvalda elever. Resultatet visade att tre av fyra elever ganska omgående förstod sagans innehåll och budskap, medan en elev behövde längre tid på sig att se sambandet och förstå sagans budskap, det vill säga den värdegrund som sagan ger uttryck för. Samtliga elever såg kopplingen mellan sagans budskap och den egna verkligheten.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen.

Syftet med denna uppsats är att granska ett antal gymnasieelevers genrekompetens och avgöra hur kapabla de är att placera in texter i olika genrer, samt vad som får dem att betrakta en text som tillhörig en specifik genre. Detta görs genom en tvådelad undersökning där en grupp elever ombeds genrebestämma fyra autentiska texter (en saga, ett kåseri, en skräcknovell och en nyhetsartikel) samt motivera sina val, medan ytterligare en grupp elever fritt får beskriva vad de anser som specifikt för dessa fyra genrer. Undersökningens resultat jämförs sedan med litteraturvetenskapens genredefinitioner. Av resultatet framgår att medverkande elever tycks besitta en någorlunda god kunskap i ett antal vanliga genrer. De kan med ganska stor säkerhet placera texterna i rätt genre samt beskriva vad som är specifikt för genren ifråga.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur en grupp unga andraspråkstalare tar sig an en klassisk, äldre text skriven på ett förhållandesvis ålderdomligt språk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjälp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och återberättande av den litterära texten. Metoden som används för att samla in material till studien är en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lärare; frågeformulär med enskilda svar från eleverna och deras lärare; loggböcker från eleverna och deras observerande lärare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet.Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en äldre text vars språk inte är omedelbart gångbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehåll och språkliga form, återberätta med egna ord, lära sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska språket då och nu..

Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett undervisningsmaterial som genom ett varierat arbetssätt och med ett helhetsperspektiv på avfallshantering som system ge elever möjlighet att utveckla ett intresse och få en förståelse för avfallshanteringens process och avfallshantering i sin närmiljö. Undervisningsmaterialet består av en lärarhandledning och en arbetsbok som riktar sig till elever och lärare i förskoleklass till årskurs 3. Arbetsboken är uppbyggd i sex avsnitt där varje avsnitt innehåller en sagodel, en diskussionsdel, undersöka och laborationsdel, en faktadel, en pysseldel. I lärarhandledningen beskrevs det hur lärare kan arbeta med arbetsboken. Undervisningsmaterialet utvärderades av tre lärare och en förskollärare.