Bakgrund: Multipel skleros [MS] är en neurologisk kronisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Det finns olika former av sjukdomen som har skilda sjukdomsförlopp men har några gemensamma symtom såsom trötthet, balanssvårigheter, stelhet och inkontinensbesvär. I Sverige är ungefär 17,000 svenskar som har fått diagnosen MS, sjukdomen drabbar fler kvinnor än män. Syftet: Syftet med studien är att belysa hur Multipel skleros påverkar individer i det dagliga livet och hur en sjuksköterska kan hjälpa till i omvårdnaden. Metod: En allmän litteraturstudiebaserad på 11 kvalitativa vetenskapliga studier som analyserats och sammanställts till ett resultat.

Introduktion: Karies är en kronisk och multifaktoriell sjukdom som uppstår av samspel mellan bakterier, föda och tandytan. I Sverige har kariesförekomsten tydligt minskat, men det är fortfarande vanlig sjukdom hos individer med utländsk bakgrund. Syfte: Syftet är att undersöka kost-, munhygien- och tandvårdsvanor hos en grupp med utländsk bakgrund.         Frågeställningar: Hur ser kostvanor ut för individer med utländsk bakgrund?   Hur ser munhygiensvanor ut för individer med utländsk bakgrund? Vilka tandvårdsvanor har individer med utländsk bakgrund?    Metod: Enkätundersökning genomfördes i två svenska mindre städer och studien inkluderade totalt 44 deltagare från Svenska för invandrare (SFI) i nivå C & D.    Resultat: Alla deltagarna besvarade att de rengör tänderna minst en gång per dag.

Luleå-          Såsom stad, i naturen, med rum, så, som människanStrikt rutnätsplanerat, belägna inom de givna tomtgränserna är byggnaderna i Luleå stad transparenta eller perforerade med stor frihet till rörelse frånkopplat nätet. Den ortogonala planeringen gör att varje gata får himmelen eller havet som fond. Byggnadernas utformning och material är varierat och dess gestaltning liknar ett kollage. En känsla av nybyggaranda råder. Tre minuters lugn promenad från stadens centrum och storgata ligger Södra hamnplan, en tomt outnyttjad av stadens invånare.

Studiens syfte var att belysa självbild, kroppsuppfattning och sexualitet hos individer med stomi. Metoden var en litteraturstudie, och litteratursökningarna gjordes i CINAHL och Medline. Elva artiklar utgör studiens resultat. En stomioperation påverkar individers självbild, kroppsuppfattning och sexualitet. Studien visar att självbilden påverkas på så vis att det uppstår en känsla av förlust av den identitet en vuxen individ har skaffat sig i fråga om integritet, kontroll och oberoende, och många individer uttryckte depressiva tankar.

Studiens syfte var att bjuda in individer inom försörjningsstöd som medskapare genom användarinvolvering, i en för arbetsmarknads- och familjeförvaltningen i Eskilstuna, obeprövad metod. Verksamheten står inför framtida utmaningar bland annat på grund av ett högt antal individer i behov av försörjningsstöd och det utanförskap som råder. Det finns en vilja till förändring och verksamheten befinner sig i en förändringsprocess där den vill hitta en kanal mellan klient och verksamhet för att kunna involvera klienten i utvecklingsarbeten utifrån individens behov. Studien består av en kvalitativ undersökning med frågeställningar som avsåg att besvara hur individer inom försörjningsstöd upplever sig vara medskapare samt på vilket sätt metoden ansågs vara användbar. En förhoppning låg i att behoven och medskapandet leder till värde för både verksamhet och klient.

Spasticitet är en neuromuskulär försämring som är vanligt förekommande hos personer med en skada i centrala nervsystemet. Tillståndet beror delvis på en avsaknad reflex, reciprok inhibering och leder till en abnormalitet i sträckreflexerna och en överdriven koaktivering. Spasticitet leder till fysiska funktionsnedsättningar med sociala och ekonomiska påföljder. Spasticitet kan behandlas genom sjukgymnastik, farmaka samt elektrisk stimulering. Elektrodress är en behandlingsmetod som använder elektrisk stimulering för att reducera spasticitet.

Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vikommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kankommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer ocharbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studienanvänder sig av Goffmans teorier om stigmatisering.

I denna uppsats syftar jag till att ta reda på hur individer med konsultbaserade arbetsroller och projektstyrda arbetstider upplever sin arbetssituation och arbetsidentitet samt förstå och förklara hur individuella och kontextuella faktorer påverkar dessa upplevelser.Arbetsidentiteten hos individer med konsultbaserade arbetsroller kommer i denna uppsats att jämföras mot teorier om identitetsuppbyggnad, gränslöst arbete, det nya arbetslivet och andra centrala begrepp som socialt sammanhang och flexibilitet.Detta är en kvalitativ studie där intervjuer har valts som metod. I studien har sex konsulter med varierande erfarenheter och arbetsroller intervjuats runt om i Göteborgs stad. Intervjuerna har transkriberats och sedan kodats genom metoden i grundad teori. De teman som arbetats fram har sedan satts i relation tillbefintlig teori inom ämnet.Studien har visat att utmaningen i arbetet, gränslöshet mellan privatliv och arbetsliv samt en oro för kontinuiteten i sitt arbete är centrala begrepp som formar de individer jag intervjuat. Den har även visat att det finns ett band mellan arbetsmarknaden och individens formande av arbetsidentiteten.

Studien undersökte om, och hur, Google Kalender kan användas som hjälpmedel för vuxna individer med ADHD. Syftet var att öppna upp för en diskussion om medieteknik som hjälpmedel vid neuropsykiatriska funktionshinder. En sammanfattning av tillgänglig litteratur och forskning presenterade bakgrundsfakta kring ADHD, operativsystemet Android och Google Kalender. Via programvarutestning, i form av fri testning, testades och analyserades tjänsten Google Kalender utifrån de svårigheter individer med ADHD upplever. Resultaten visar att Google Kalender kan underlätta planering, tidsuppfattning, ihågkommande och framförhållning.

Kognitiv coaching hjälper individer att utveckla positiva tankar, känslor och beteenden. Kognitiv coaching kan användas av egenföretagare, entreprenörer, företagsledare och privatpersoner. Syftet med denna undersökning är att se hur kognitiv coaching kan framgångsrikt används som metod för att minska stressen samt balansera motivationen och prestationen hos individer. Detta skulle kunna ske genom kognitiva coachingens inflytande på gamla och negativa tankar, känslor och beteendescheman.Vårt arbete har en kvalitativ karaktär och hermeneutiken har använts som metod eftersom tolkning har gjorts utifrån redan befintlig fakta. Avsikten med vår empiriska undersökning har varit att se hur kognitiv coaching uppfattas och tillämpas av individen.

Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada är den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knäleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsättningar. Idag råder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt. Vid beslutet om operation finns flera faktorer att ta hänsyn till. Oavsett behandlingsval är sjukgymnastisk rehabilitering nödvändig.

För att förhindra eller kontrollera parodontit är det viktigt med en god och effektiv egenvård och då är speciellt approximal rengöring viktigt. En modell som beskriver olika förändringsstadier för hälsobeteenden är den transteoretiska modellen. Syftet med studien var att testa ett instrument för att fastställa olika förändringsstadier för approximal rengöring och att studera hur värdering av fördelar och nackdelar till att använda approximalt hjälpmedel samt självtillit är associerade med olika förändringsstadier. Etthundratretton individer (60 kvinnor och 53 män) med diagnosen moderat till grav parodontit som remitterats till specialistkliniken för parodontologi utgjorde urvalet. Studien var en beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats.

Länge har människans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna beräkningsprocesser, jämförbara med en dators. De senaste åren har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrånkopplas faktorer såsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras användning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda på hur verktygsbruk påverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nästan enbart på den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lämnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att männikans handlingar och tankar påverkas av den sociala interaktionen med omgivningen.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i upplevd hälsorelaterad livskvalitet, antalet sjukdagar samt fysisk aktivitet på fritiden mellan två olika yrkesroller med olika fysiska aktivitetsnivåer. Våra frågeställningar inför denna studie löd:-          Hur skiljer sig den hälsorelaterade livskvaliteten mellan individer med ett fysisk aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?-          Hur skiljer sig antalet sjukdagar år 2009 mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?-          Hur skiljer sig mängden fysisk aktivitet på fritiden mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete? MetodVi använde oss av enkätundersökning för att besvara våra frågeställningar. Denna bestod SF-12 som är en sedan tidigare beprövad och validerad enkät och ett egenkomponerat frågeformulär med kompletterande bakgrundsfrågor. Materialet delades ut till 92 respondenter och besvarades av 79 av dessa, bortfallet blev 14 procent.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kämpar varje dag att undvika andfåddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med särskilt fokus på andfåddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Andfåddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhället. I resultatet framkommer det att andfåddhet är det mest besvärande symtomen, vädret och miljön påverkar individernas förmåga att röra sig utomhus.