Det är viktigt med en ständig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhålla en långsiktig ekonomisk tillväxt i landet. Många tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrån akademin, och för att detta ska nå allmänheten behöver forskarna hitta ett sätt att få ut sina idéer på marknaden. Idag är det svårt för företag skapade av forskare direkt från akademien att överleva, mycket för att de saknar den affärsmässiga kompetensen som krävs för att starta och driva ett framgångsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affärsmässig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie på tre högteknologiska spinoff-företag i Umeå som har tagit hjälp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affärsmässig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

Denna uppsats undersöker vilka utvecklingstendenser som kan urskiljas för Berlins fastighetsmarknad utifrån ett urval av artiklar från tryck-media både i Tyskland och utomlands. De frågor som ställts är: Vilka kategorier köpare kan man se investera i Berlin idag? Vilka stadsdelar anses vara attraktiva och av vilka skäl? Hur har dessa utvecklats genom tiden från Berlinmurens fall? Hur framställs Berlins fastighetsmarknad i media och vilka utvecklingstendenser kan urskiljas för framtiden? En tematisk innehållsanalys av artiklarna har gjorts, och under studiens gång upptäcktes ofta förekommande teman: Stigande priser, Gentrifiering, Bubbla på fastighetsmarknaden? och Omdefiniering av lyxboende. Diskussionen relaterar de funna temana med Berlins historiska utveckling; hur uppdelningen och återföreningen har påverkat fastighetsmarknaden, och vad det i media på senare tid talas om för utveckling av marknaden. Det diskuteras vilka likheter och skillnader som upptäckts i innehållet mellan de tyska och de utländska artiklarna.

Skatteparadis har funnits i många år. De första trenderna på skatteparadis kan spåras redan från 1960 - talet och det verkar inte finnas något stopp för dess tillväxt. På grund av en alltmer globaliserad värld har kapitalrörelserna frigjorts över nationsgränserna. Likaså har alltfler människor i dag en ökad förmögenhet. Allt detta tillsammans skapar en skattekonkurrens som gör det möjligt för vissa stater, det vill säga skatteparadis, att locka till sig utländska Investerare som i vanliga fall inte skulle ha varit så attraktiva om de förmånliga skattevillkoren inte hade funnits.Uppsatsens syfte är dels att ge en innebörd av vad skatteparadis innebär, dels att studera vilka aktioner riktade mot skatteparadis det finns samt påvisa hur dessa fungerar som medel.

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för Investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser.Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen.

Background: The global capital markets have enlarged investment opportunities and thus also the sources of funds for companies which increasingly face global markets for their services and products. Huge capital movements show that investors are constantly searching ways to minimise risk and maximise returns. In the light of the substantial growth of assets in institutional funds, an important question for international finance is the degree to which institutional investors have diversified their portfolios internationally. Purpose: The purpose of this study is to examine the international diversification of portfolio investments of institutional investors in Japan, the US and the UK and deepen into international diversification in portfolios of Japanese institutional investors. Demarcations: Institutional investors can use their power directly in companies or indirectly through capital markets.

Nya företag är viktigt för svensk ekonomi. De bidrar till bland annat sysselsättning, innovationer och välfärd. Sverige har idag ett lågt nyföretagande i jämförelse med andra EU-länder och en av orsakerna till detta är svårigheten för dessa företag att attrahera externt kapital. Det finansiella gapet illustrerar denna problematik genom en utbudssida (finansiärer) och en efterfrågesida (företag), där ett gap uppstår då utbudet understiger efterfrågan på kapital. Syftet med denna studie är att studera en alternativ finansieringsform som sker via internet, för att sedan undersöka hur denna finansieringsform kan påverka det finansiella gapet.

Skatteparadis har funnits i många år. De första trenderna på skatteparadis kan spåras redan från 1960 - talet och det verkar inte finnas något stopp för dess tillväxt. På grund av en alltmer globaliserad värld har kapitalrörelserna frigjorts över nationsgränserna. Likaså har alltfler människor i dag en ökad förmögenhet. Allt detta tillsammans skapar en skattekonkurrens som gör det möjligt för vissa stater, det vill säga skatteparadis, att locka till sig utländska Investerare som i vanliga fall inte skulle ha varit så attraktiva om de förmånliga skattevillkoren inte hade funnits.Uppsatsens syfte är dels att ge en innebörd av vad skatteparadis innebär, dels att studera vilka aktioner riktade mot skatteparadis det finns samt påvisa hur dessa fungerar som medel.

Problematiken med att redovisa humankapitalet existerar då det inte finns någon enhetlig modell för hur detta skall gå till. När företag träder in på börsen skall de värderas och sälja ut sina ägarandelar på marknaden för första gången. Ett sådant företag borde ha högre incitament att redovisa mer frivillig information. Studien syftar till att undersöka den redovisning av frivillig information om humankapital som sker hos kunskapsföretag vid en börsintroduktion. Nyckeltal från olika teoretiska modeller lokaliserades.

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r Investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

Det är viktigt med en ständig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhålla en långsiktig ekonomisk tillväxt i landet. Många tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrån akademin, och för att detta ska nå allmänheten behöver forskarna hitta ett sätt att få ut sina idéer på marknaden. Idag är det svårt för företag skapade av forskare direkt från akademien att överleva, mycket för att de saknar den affärsmässiga kompetensen som krävs för att starta och driva ett framgångsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affärsmässig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie på tre högteknologiska spinoff-företag i Umeå som har tagit hjälp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affärsmässig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

I november 2010 infördes en lagändring så att revision blir frivillig för små aktiebolag. För existerande små bolag krävs ändring i stadgarna för att kunna avsäga sig revision men nystartade små aktiebolag kan avsäga sig revision direkt. Antalet nystartade aktiebolag ökade markant efter 1 november 2010. Lagen är ännu så ny att det är för tidigt att se andra effekter av den. I den här studien fokuseras på några olika revisorers förväntningar och föreställningar om hur frivillig revision kommer att påverka deras arbete för att synliggöra deras tankemönster om sitt arbete och sin framtid.Uppsatsen undersöker hur några revisorer, två auktoriserade och en godkänd tror att frivillig revision kommer att påverka deras arbete och deras relation till kunder som är småföretagare.

 Världen idag blir alltmer globaliserad och öppen, vilket medför att betydelsen växer för företag att vårda och förvalta företagets varumärke och identitet. Ett sätt att göra detta på och som har fått stor spridning på senare år är Corporate Social Responsibility (CSR), vilket kan beskrivas som bidragande till hållbarutveckling genom socialt-, miljömässigt- och ekonomisktansvarstagande. Företag påverkas även av en rad olika intressenter såsom Investerare, ägare, kunder och medarbetare för att nämna några. Dessa intressenter ställer i olika utsträckning krav på företaget att förmedla information om företagets verksamhet.Syftet med uppsatsen var att undersöka olika företags CSR-rapportering genom att studera varför innehållet i de undersökta hållbarhetsrapporterna skiljer sig åt, samt undersöka vilka intressenter som kunde tänkas påverka hållbarhetsrapporteringen.De metoder som valdes ut för undersökningen bestod av en kvantitativ del samt en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod av empiri i form av hållbarhetsrapporter inhämtade från undersökningsobjekten.

Syfte: Vi har som syfte med det här examensarbetet att belysa de skillnader som uppstår när de allsvenska fotbollsklubbar kan välja mellan två metoder för att redovisa externt förvärvade spelare. Med tanke på att spelaromsättningen har en stor betydelse för klubbarnas resultat så är det av intresse att se effekten av dessa redovisningsmetoder. För att inte arbetet skulle svälla ut för mycket så har vi valt att avgränsa oss till allsvenskan, den högsta ligan i Sverige. Metod: Som metod för att samla in data till det här ämnet så ansåg vi att en kvalitativ metod skulle passa bäst. För att på så sätt kunna få en djupare inblick i hur det fungerar i verkligheten. Information kring de här två redovisningsmetoderna fick vi genom intervjuer, både via telefon och via mejlkontakt.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

En stor del av fastighetskrediterna på den svenska fastighetsmarknaden kommer under de närmsta åren att refinansieras. Detta i kombination med striktare kapital- och likviditetskrav samt riskkontroll, innebär att fastighetsInvesterare kommer att söka sig till kapitalmarknaden för alternativa finansieringskällor. Detta öppnar upp för värdepapperisering av fastigheters hyresflöden som ett intressant finansieringsalternativ. Värdepapperisering är ett förfarande som innebär att relativt homogena tillgångar eller fordringar med förutsägbara betalningsflöden överlåtes till ett Special Purpose Vehicle (SPV) vars enda uppgift är att äga tillgångarna eller fordringarna. Förvärvet finansieras genom att SPV:n emitterar obligationer eller andra lätt omsättningsbara värdepapper som placeras hos Investerare.