Övervikt och fetma blir ett allt vanligare problem bland barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att studera vilka effekter psykologisk rĂ„dgivning kan ha pĂ„ individer som lider av övervikt/fetma samt att studera hur den psykologiska rĂ„dgivningen anvĂ€nds i interventioner. Studien var en litteraturstudie och litteraturen Ă€r hĂ€mtad frĂ„n databasen PubMed. MultidisciplinĂ€ra behandlingar framstod som mest effektiva och psykologisk behandling utgjorde en viktig del. Barn och ungdomar behöver tidig vĂ„rd för att övervikten och eventuell medföljande psykisk ohĂ€lsa inte ska bĂ€ras med in i vuxen Ă„lder med ytterligare följdsjukdomar som resultat.

Syftet med studien var att beskriva hur terapeuter anvÀnder hÀstar som redskap vid ridterapi, hippoterapi och handikappridning och hur dessa begrepp förhÄller sig till varandra. Vi ville Àven veta hur en bra terapi hÀst skall vara. En intervjustudie utfördes pÄ fyra terapeuter i Sverige som anvÀnder ridterapi i sin behandling. Begreppen hippoterapi och ridterapi Àr svÄra att sÀrskilja frÄn varandra dÄ grÀnsen mellan dem Àr flytande. BÄda Àr behandlingsformer dÀr hÀsten anvÀnds som ett verktyg för att uppnÄ uppsatta mÄl.

Anorexia nervosa Àr en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. FrÄgestÀllning: Vilka Àr de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrÄn tematisk analys (TA).

Internetadministrerad behandling har i mÄnga studier uppvisat samma effektstorlekar som traditionell terapi, men det finns Ànnu begrÀnsade kunskaper om vilka patienter som lÀmpar sig bÀst för behandling via Internet. Syftet med denna studie var att pröva vilka faktorer som predicerar behandlingsutfall vid Internetadministrerad kognitiv beteendeterapi och Internetadministrerad psykodynamiskt orienterad terapi för generaliserat Ängestsyndrom (GAD). Underlag för studien Àr deltagare frÄn en randomiserad kontrollerad studie (N = 81), vilken jÀmför effekten av de tvÄ behandlingarna med en kontrollgrupp (vÀntelista). Föreliggande studie omfattar 45 deltagare frÄn de tvÄ behandlingsgrupperna. Som huvudutfallsmÄtt berÀknades Penn State Worry Questionnaire - residual gain scores, vilket ger ett mÄtt pÄ deltagarnas grad av individuell förÀndring.

Bakgrund: Venduplex har pÄ senare Är vuxit fram som den mest anvÀnda metoden vid diagnostik av venös insufficiens eftersom det Àr en ofarlig, kostnadseffektiv, non-invasiv metod med hög sensitivitet och specificitet dÀr bÄde den anatomiska placeringen av insufficiensen samt den funktionella förÀndringen av venen kan pÄvisas direkt vid undersökningen. Olika manövrar kan genomföras för att pÄfresta venklaffarna och dÀrmed framkalla en eventuell reflux, men det Àr oklart om de olika manövrerna kan pÄverka den reflux som provoceras fram och dÀrmed ocksÄ pÄverkar bedömningen av insufficiensgraden.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det förelÄg skillnad i graderingen av insufficiensen samt om den maximala refluxhastigheten pÄverkades beroende pÄ vilken manöver som anvÀndes för att framkalla en reflux.Metod: 20 v. saphena magna mitt pÄ lÄret med pÄvisad reflux deltog i studien. TvÄ upprepade mÀtningar genomfördes dÀr venklaffarna provocerades med hjÀlp av en blodtrycksmanschett över vaden, med en manuell kompression över lÄret samt med en manuell kompression över vaden.Resultat: Den maximala refluxhastigheten blev 0,33±0,20m/s nÀr en blodtrycksmanschett över vaden anvÀndes, 0,31±0,22m/s nÀr en manuell handkompression över vaden anvÀndes samt 0,17±0,16m/s nÀr en manuell lÄrkompression genomfördes.Slutsats: Ingen signifikant skillnad pÄ maximal refluxhastighet kunde konstateras nÀr en automatisk uppblÄsbar blodtrycksmanschett över vaden jÀmfördes med en manuell handkompression över vaden. En signifikant högre maximal refluxhastighet konstaterades nÀr en manuell vadkompression jÀmfördes med en manuell lÄrkompression..

Anorexia nervosa ses som allvarligaste och det tredje mest vanliga tillstÄndet bland ungdomar. Behandlingsalternativen för personer med anorexia nervosa ser olika ut i olika delar i Sverige men det viktigaste i behandlingen Àr att bryta svÀlten och hjÀlpa till att normalisera Àtmönstret. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka faktorer som individer med anorexia nervosa upplever ha betydelse för tillfrisknandet. Studien baserades pÄ 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades via sökningar i databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed. Analysförfarandet skedde med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys.

Skolorna Àr enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och krÀnkande behandling, enskilt eller i sammanhÀngande form. Diskrimineringslagen och skollagen stÀller olika krav pÄ vilket innehÄll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhÀngande plan för detta arbete. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor har utformat sina planer och jÀmföra om det finns avvikelser mellan planerna pÄ skolorna och styrdokumenten frÄn lagstiftarna och myndigheterna. FrÄgorna som stÀlls Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehÄllet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de tvÄ undersökta skolorna med LBP utifrÄn de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en komparativ, kvalitativ textanalys.

Bakgrund. Varje Är insjuknar ett stort antal mÀnniskor i cancer i Sverige och det innebÀr att var tredje person nÄgon gÄng under sin livstid kommer att fÄ diagnosen cancer. Att drabbas av cancer Àr en omvÀlvande upplevelse i mÀnniskors liv. Patienter upplever ofta rÀdsla och Ängest inför sjukdomen och dess behandlingar. Ur ett omvÄrdnadsperspektiv Àr det viktigt att sjukvÄrdspersonal har en god förstÄelse och kunskap för hur patienterna upplever sjukdomen för att kunna ge dem en god omvÄrdnad.

SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte: I takt med att medellivslÀngden ökar, ökar Àven antalet mÀnniskor som insjuknar i cancer och tumörsjukdomar. Idag finns flera behandlingsalternativ mot dessa tillstÄnd men de leder till biverkningar som kan försÀmra livskvaliteten för en patient. ProtonstrÄlning anvÀndes första gÄngen 1957 och Àr en behandlingsmetod som skonar frisk vÀvnad kring tumören vilket resulterar i fÀrre biverkningar. Forskning har bedrivits kring den tekniska funktionen vid protonstrÄlning men den Àr begrÀnsad nÀr det kommer till mÀnniskors upplevda livskvalitet efter genomgÄngen behandling. Syftet var att undersöka hur patienter som behandlats med protonstrÄlning för sjukdomar i huvud- och nackregionen upplevde sin sjukdom, behandling med protonstrÄlning samt sin hÀlsa och livskvalitet efter behandlingen.  Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och intervjuer via telefon genomfördes för att samla data.

Behandling och prevention av kronisk parodontit syftar till att avlÀgsna biofilm frÄn tandytan genom mekanisk infektionskontroll och dÀrmed minska antalet bakterier och deras sjukdomsframkallande förmÄga. Behandling med lokal antibiotika enbart eller som tillÀgg till mekanisk infektionskontroll har testats i ett flertal studier. Fördelen med lokal antibiotikabehandling Àr att den verksamma substansen kan appliceras lokalt dÀr den Àr tÀnkt att ha en effekt och en allmÀn pÄverkan via blodet undviks. Olika preparat har dock testats pÄ olika sÀtt och med olika förutsÀttningar. Studier har visat pÄ varierande resultat och marginella skillnader i kliniska utfall avseende fickdjupsreduktion och fÀstenivÄ.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas nÄgon gÄng av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör Àven de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgÀngliga Àr kirurgisk behandling, strÄlbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling Àr om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer pÄ sin cellyta.

LÀndryggssmÀrta hör till de vanligaste besvÀren som mÀnniskor söker vÄrd för. Det har visats att det finns en skillnad mellan vad sjukvÄrden erbjuder personer med ryggsmÀrta och vad dessa personer förvÀntar sig. FörvÀntningar pÄ behandling Àr en av de faktorer som visats kunna pÄverka det slutliga resultatet av behandlingen. En del patienter med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta beskriver en acceptans över tillstÄndet. Det saknas dock studier som specifikt undersöker förvÀntningar av sjukgymnastkontakt hos personer som levt en lÀngre tid med lÀndryggssmÀrta.

Det övergripande syftet med denna studie var att jĂ€mföra volymtillvĂ€xten i skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna hur volymtillvĂ€xt och invĂ€xning skiljer sig mellan de olika behandlingarna utfördes en fĂ€ltinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belĂ€gen i Åliden, 64ÂșN 20ÂșE, cirka 35 kilometer norr om UmeĂ„. Försöket var anlagt i en sydvĂ€stsluttning 155 meter över havet och var tĂ€nkt att representera VĂ€sterbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra behandlingar per block. Behandlingarna var dels tvĂ„ naturkulturbehandlingar dĂ€r skog lĂ€mnats (Gles och TĂ€t), en naturkulturbehandling dĂ€r 90 procent av skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).

Myxomatös klaffdegeneration Àr en vanlig hjÀrtsjukdom hos hund och dÀrför av stort veterinÀrmedicinskt intresse, bÄde ur patofysiologisk och ur farmakologisk synvinkel. Hos mÀnniska kan klaffen opereras och ersÀttas med en konstgjord klaff, men hos hund Àr inriktningen framförallt att med medicin förbÀttra överlevnaden dÄ en mild klaffinsufficiens Àr fullt möjligt att leva med. Detta för att hos det enskilda djuret förhindra att sjukdomsförloppet förvÀrras och hjÀrtsvikt uppstÄr. De mediciner som anvÀnds profylaktiskt idag ges ofta utan att man genom kliniska försök pÄvisat en positiv effekt genom ökad livskvalitet och/eller överlevnad. Detta Àr inte optimalt dÄ sjukdomsförloppet Àr lÄngdraget och medför stora kostnader för djurÀgaren utan att man vet om det verkligen har önskad effekt och dessutom kan medföra oönskade biverkningar..

I Sverige drabbas nÀrmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje Är. Bröstcancer Àr vanligast hos kvinnor över 40 Är och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer Àr HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en vÀldigt dÄlig prognos.  Varje Är fÄr cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.