BakgrundInnan neuroleptikans tid behandlades patienter med psykos/schizofreni med en anpassad form avpsykoanalys, som senare modifierades till psykodynamisk psykoterapi (PDT). Efter neuroleptikansintrÀde har den psykodynamiska psykoterapin funnits kvar som behandling men fÄtt mindre fokus.PÄ senare tid har man börjat anvÀnda KBT vid schizofreni och behandlingen Àr idagevidensbaserad. Forskningen av effekten av PDT har slÀpat efter och Socialstyrelsens riktlinjer Àrtydliga med att PDT endast ska erbjudas till patienter med schizofreni i undantagsfall.SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka evidens det finns, för eller emot PDT vidpsykos/schizofreni. DÀrutöver, att granska och analysera evidensen bakom riktlinjerna somSocialstyrelsen ger angÄende PDT vid schizofreni.MetodFör att kunna besvara frÄgestÀllningarna gjordes en systematisk litteraturgenomgÄng och engranskning av rÄdande riktlinjer för psykologisk behandling av schizofreni.ResultatResultaten visar att det finns aktuella studier som talar för att PDT har effekt vid psykostillstÄnd, attdet finns nya modifierade former av PDT som visat lovande resultat och att Socialstyrelsensriktlinjer angÄende PDT vid schizofreni baseras pÄ en enda studie med tveksam kvalitet. Vidarefinns det studier som talar för ett integrerat synsÀtt, dÀr man anpassar behandlingen och vÀljerbehandlingsform efter varje enskild patients behov.KonklusionDet finns evidens för att PDT har positiv effekt vid psykos/schizofreni.

MĂ„l: MĂ„let med arbetet var att undersöka varför vissa patienter har bĂ€ttre compliance vid ortodontisk behandling Ă€n andra och vad som kan förbĂ€ttra compliance. Detta för att möjliggöra utarbetningen av en framtida metod som skulle kunna upptĂ€cka non-compliers innan behandlingsstart och dĂ€rigenom kunna ge dem en mer effektiv behandling. Enskilda prediktorer för compliance och deras relativa pĂ„verkan pĂ„ compliance undersöktes ocksĂ„. Metod: Artiklar samlades in via en sökning i databaserna PubMed och Cochrane med hjĂ€lp av MeSH-termer. Dessa lĂ€stes sedan igenom och för undersökningen relevanta artiklar togs fram med hjĂ€lp av exklusions- och inklusionskriterier. Resultat: Övervakning av patienters anvĂ€ndning av sin apparatur med hjĂ€lp av timermodul ökar compliance över tiden. LĂ€gre Ă„lder pĂ„ patienten samt dennes relation till sina förĂ€ldrar och deras engagemang i behandlingen pĂ„verkade compliance positivt, liksom kortare behandlingstid. Slutsats: Det gĂ„r med nuvarande forskningsunderlag inte att förutsĂ€ga compliance pĂ„ ett pĂ„litligt sĂ€tt.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Syfte: Syftet med detta arbete ?r att j?mf?ra hur rehabilitering och behandling vid l?ndryggsskador framst?lls av tre olika professioner: l?kare, fysioterapeut och tr?nare, samt att diskutera vilka effekter och implikationer dessa representationer/framst?llningar producerar. Metod: Studien ?r byggd p? en diskursanalytisk ansats med st?d i Michel Foucaults diskursteori och Carol Bacchis modell ?What?s the problem represented to be??. Urvalet utf?rdes strategiskt och inkluderade totalt fyra respondenter: En l?kare, tv? fysioterapeuter varav en med idrottsmedicinsk inriktning och en tr?nare. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med fyra centrala fr?gor i Bacchis modell. Resultat: Resultaten visade att professionerna har olika perspektiv sm?rta, skada och behandling. L?karen hade st?rre fokus p? sm?rtlindring och avlastning genom sjukskrivning medan fysioterapeuterna s?g aktiv rehab, helhetssyn och individanpassning som centralt. Tr?naren ans?g att det viktigt att f?rst? sin roll och h?nvisa till professionell behandling. Samarbetet mellan professionerna framh?vdes som viktigt men ans?gs vara organisatoriskt problematiskt. Slutsats: Olika utbildningar och erfarenheter p?verkar hur professioner och individer representerar l?ndryggsskador, vilket pr?glar b?de behandlingsmetoder och samarbetsm?jligheter.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrÄn att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och dÀrför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i sÄ fall innebÀra att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hÀlso- och sjukvÄrden.Undersökningen har genomförts i form av en kartlÀggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, dÀr 58 verksamhetschefer tillhandahÄllit information gÀllande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att tÀcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast Ätta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrÄn att de bÄde hade erfarenhet och sjÀlvskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar upplever deras möjligheter nÀr det gÀller val av insats till deras barn. Ambitionen var huvudsakligen att utforska varför de gör valen som de gör och varför en specifik behandlingsform Àr tilltalande för dem. För att nÄ det empiriska resultatet, intervjuades fyra förÀldrar som valt Rytmisk rörelsetrÀning som insats för deras barn. Intressanta fynd i resultatet var att förÀldrarna var emot behandling med medicin, vilket var orsaken till att de sökte sig till en alternativ metod. Det professionella bemötandet visade sig Àven vara av stor vikt för val av insats..

SammanfattningBakgrundBröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Det finns olika behandlingsalternativ, nÀmligen medicinsk behandling, strÄlbehandling och kirurgisk behandling. En typ av kirurgisk behandling Àr mastektomi dÄ hela bröstet opereras bort. I vÄrt samhÀlle förknippas ofta bröstet med femininitet, moderskap och sexualitet.SyfteSyftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter mastektomi till följd av bröstcancer.MetodDenna studie Àr en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Författarna gjorde en databassökning pÄ databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SveMed+.

MÀnniskor som lever med kronisk sjukdom Àr ofta i behov av nÄgon sorts behandling för att fÄ en bÀttre tillvaro.Oavsett behandling pÄverkas det dagliga livet pÄ nÄgot sÀtt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med dialysbehandling. Med dialysbehandling avses i denna studie peritonealdialys och hemodialys. Studien grundar sig pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bearbetades med en kvalitativ innehÄllsanalys.

TREATMENT AND EPISTEMOLOGY A STUDY ABOUT YOUTH CLINICS AND CHILD- AND YOUTH PSYCHIATRYS WORK WITH YOUNG PEOPLE Larsson, A och Nilsson, J. Behandling och förhÄllningssÀtt. En studie om ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrins arbete med ungdomar. Examensarbete i normövertrÀdelser, normkonflikter och sociala interventioner 15 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för Individ familj och samhÀlle, 2011.

Cancer Àr en stor folksjukdom och det Àr dÀrför av yttersta vikt att veta hur en god omvÄrdnad ska tillÀmpas och hur patienterna ska kunna bemötas under den tid de genomgÄr behandling med cytostatika. MÄnga patienter som lider av cancer behandlas med cytostatika. Cytostatikabehandling ger olika biverkningar som bland annat kan försÀmra patientens livskvalitet, sÄvÀl fysiskt som psykiskt. Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser under den tid de genomgÄr cytostatikabehandling. Metoden Àr en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker.

I Sverige drabbas nÀrmare 8000 kvinnor av bröstcancer varje Är. Bröstcancer Àr vanligast hos kvinnor över 40 Är och utgör 30 % av alla cancersjukdomar hos kvinnor. Cirka 25 % av alla bröstcancerformer Àr HER2 (human epidermal growth factor receptor) -positiva. HER2-positiv bröstcancer resulterar i en aggressiv fenotyp och en vÀldigt dÄlig prognos.  Varje Är fÄr cirka 1300 ? 1400 bröstcancerpatienter en spridning av sin sjukdom.

SammanfattningBakgrund: I palliativ vÄrd behöver nÀrstÄende existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svÄra livssituationen det innebÀr att leva med en nÀra i livets slutskede. NÀrstÄende har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det sÄ bra som möjligt. Syfte: Att belysa nÀrstÄendes behov av stöd vid vÄrd i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+.

Bakgrund: Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) ?r en hj?rtstartare som implementeras hos patienter med h?g risk f?r pl?tslig hj?rtd?d till f?ljd av underliggande hj?rtsjukdomar. Genom kontinuerlig ?vervakning av hj?rtrytmen uppt?cker och behandlar ICD livshotande arytmier genom att leverera elektriska st?tar. Syftet ?r att ?terst?lla en normal hj?rtrytm och d?rigenom f?rhindra pl?tslig hj?rtd?d.

Bakgrund: Omkring 10-15 % av befolkningen, oftast i arbetsför Älder, riskerar att nÄgon gÄng drabbas av njursten. Nationella riktlinjer för njurstensbehandling saknas, men studier stödjer behandling inom 48 timmar för snabb symtomlindring och minskade besvÀr för patienten. Inom studerad verksamhet var tiden frÄn diagnos till behandling lÄng och ÄterinlÀggningarna var mÄnga, varför ett förbÀttringsarbete initierades.Syfte: Syftet med förbÀttringsarbetet var att halvera tiden frÄn diagnos till behandling för patienter med akut behandlingskrÀvande uretÀrsten, samt minska negativa effekter relaterade till obehandlad uretÀrsten. Vidare syftade studien av förbÀttringsarbetet till att beskriva ett tvÀrprofessionellt teams erfarenheter av aktuellt förbÀttringsarbete gÀllande patienter med uretÀrsten.Metod: Ett tvÀrprofessionellt team bedrev förbÀttringsarbetet med stöd av Nolans modell för förbÀttringsarbete, vilket studerades genom en deskriptiv fallstudie med induktiv ansats. Effekterna av förbÀttringsarbetet utvÀrderades med Statistical Process Control (SPC).

Livmodern hos alla djurslag genomgÄr morfologiska förÀndringar inför drÀktighet i syfte att sÀkerstÀlla nÀringsförsörjning till fostret/fostren. En viktig del av denna förÀndring Àr att utveckla ett kÀrlnÀtverk som kan transportera nÀring och syre till fostret. I en preliminÀr studie av kÀrlförekomst i endometriet hos hund (Parming, 2013) kunde man se att till skillnad frÄn andra husdjur, t ex gris, har tikar i tidig drÀktighet fÀrre kÀrl nÀra ytepitelet jÀmfört med tikar i metöstrus. I denna studie togs det prover pÄ livmödrar frÄn sex tikar i tidig drÀktighet (dag 8-9 frÄn LH-pulsen) och elva tikar i metöstrus. Hos fyra av tikarna i metöstrus togs Àven prover frÄn tvÄ platser i livmodern, ena hornet samt kroppen. Hos övriga tikar togs bara ett prov frÄn ena hornet. Förekomsten av kapillÀrer och postkapillÀra vener i tvÄ av livmoderns tre zoner jÀmfördes (kryptzon och intermediÀrzon).