Syftet med denna studie har varit att beskriva hur det arbetas, i en stadsdel i Stockholm, med arbetslösa bistÄndstagare som stÄr nÀra arbetsmarkanden utifrÄn fyra handlÀggares erfarenheter. De valda handlÀggarna har varit tvÄ socialsekreterare och tvÄ Soft-handlÀggare. För att kunna uppfylla syftet har jag utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka krav stÀlls pÄ arbetslösa bistÄndstagare som stÄr nÀra arbetsmarknaden? Vilka insatser och ÄtgÀrder erbjuds till denna grupp av bistÄndstagare? Arbetas det utifrÄn arbetslinjen eller workfare?Det empiriska materialet bestÄr av fem kvalitativa intervjuer varav en med enhetschefen och fyra med handlÀggarna. Resultatet har visat att det stÀlls tvÄ krav pÄ arbetslösa bistÄndstagare som stÄr nÀra arbetsmarknaden, nÀmligen att stÄ till arbetsmarknadens förfogande och att vara aktivt arbetssökande.

Storskaliga strukturer prÀglar idag stora delar av samhÀllet. Det Àr resultatet av en strukturutveckling som har pÄgÄtt under en lÀngre tid i Sverige. Det har resulterat i en allt mer industrialiserad produktion med större produktionsenheter som ger en effektivare livsmedelsproduktion. Det Àr dock allt fler konsumenter och producenter som har börjat efterfrÄga en smÄskalig livsmedelsproduktion som alternativ till den storskaliga produktionen. Den smÄskaliga livsmedelsföretagen Àr idag flera till antalet Àn de större.

Detta Ă€r en kandidatuppsats med syftet att kartlĂ€gga journaliststudenters etablering pĂ„ arbetsmarknaden, med fokus pĂ„ hur mĂ„nga som vĂ€ljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) tvĂ„ respektive fem Ă„r efter sina studier.PĂ„ grund av den förĂ€ndrade mediemarknaden söker sig mĂ„nga journalister till andra typer av tjĂ€nster dĂ€r de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke pĂ„ detta kan det uppstĂ„ en grĂ„zon mellan vem som Ă€r journalist och vem som Ă€r kommunikatör.Uppsatsen baseras pĂ„ en enkĂ€tundersökning av kvantitativ karaktĂ€r och Ă€r en pĂ„byggnad pĂ„ tidigare studier vid Södertörns högskola dĂ€r samma metod och enkĂ€t anvĂ€nts som grund. Genom tillgĂ„ng till en stor databas frĂ„n de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom Ă€mnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial bestĂ„r av 124 stycken före detta journaliststudenter frĂ„n Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frĂ„gor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens pĂ„ 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna frĂ„n Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka de svenska turordningsreglerna i 22§ LAS och den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity. Syftet Àr att undersöka lÀndernas modeller för att se hur bÄda lÀndernas arbetstagare och arbetsmarknad pÄverkas. Kan Sverige eventuellt lÀra sig nÄgot av den danska arbetsmarknadsmodellen?Den danska arbetsmarknadsmodellen prÀglas av en stor flexibilitet vilket bÄde gör det lÀttare att anstÀlla och sÀga upp arbetstagare. I Danmark finns det ingen lag om anstÀllningsskydd, dÀrför finns det inte heller nÄgra turordningsregler som kan tillÀmpas vid arbetsbrist.Resultat och statistik visar pÄ att turordningsreglerna bÄde bidrar till att unga pÄ arbetsmarknaden missgynnas och att arbetsrörligheten blir lÀgre.

Kandidatuppsats i Kulturgeografi.

Standarder för ledningssystem Àr ett hjÀlpmedel för företag och myndigheter att bedriva arbete i en viss frÄga. Spridningen och etableringen av ledningssystemstandarder Àr beroende av flera faktorer. I och med lanseringen av det nya ledningssystemet för trafiksÀkerhet, ISO 39001, vill Trafikverket förstÄ vilka framgÄngsfaktorer som finns för ett vÀletablerat ledningssystem. Detta görs genom att utvÀrdera ett ledningssystem som har kommit att fÄ god global spridning och etablering, miljöledningssystemet ISO 14001. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka framgÄngsfaktorerna Àr för etableringen och spridningen av miljöledningssystemet, ISO 14001, för att sedan se om dessa gÄr att applicera pÄ trafiksÀkerhetsledningssystemet, ISO 39001.

En stor del av den natur som Äterfinns i tÀtorten Àr anlagd. VÀxtmaterialet kan dÀrför i mÄnga hÀnseenden betraktas som ett av landskapsarkitektens mest betydelsefulla redskap för gestaltning. En förutsÀttning för att den anlagda naturen i tÀtorten skall uppfylla tilltÀnkt funktion Àr att tillvÀxten pÄbörjas sÄ att normal utveckling sker efter plantering. Vattenbrist Àr ett vanligt förekommande problem vid nyplantering av vedartade vÀxter vilket leder till problem med etableringen. EtableringsbeskÀrning innefattar alla beskÀrningsÄtgÀrder som utförs för att underlÀtta vÀxtens etablering och starta tillvÀxten pÄ den nya vÀxtplatsen. Den vanligaste formen av etableringsbeskÀrning innebÀr att vid vÄrplantering beskÀra fjolÄrsskotten till 30-50% av ursprunglig lÀngd.

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet Àr ett aktuellt Àmne dÀr teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. DÀrmed Àventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagslÀget inte nÄgon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition pÄ begreppet personlig integritet. Det Àr oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och epostanvÀndningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vilket rÀttsligt skydd arbetstagaren pÄ den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning, samt vad begreppet godsed pÄ arbetsmarknaden i detta fall innebÀr. För att uppnÄ syftet anvÀnds en rÀttsdogmatiskmetod, som innebÀr att aktuella rÀttskÀllor det vill sÀga lagtext, förarbeten, praxis frÄnArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskÀnsliga ÄtgÀrder sÄsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning med stöd av den allmÀnna arbetsledningsrÀtten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att konstruera en generell svensk mikrokreditmodell utifrÄn invandrares situation. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vÄra empiriska undersökningar har gjorts i form av intervjuer med fyra organisationer; Almi, IFS, Pitem och Ekobanken.Viktigaste slutsatser: Mikrokrediter har internationellt sett varit ett framgÄngsrikt sÀtt att motverka fattigdom och finansieringsutanförskap. I Sverige har vi inte samma mÄtt av fattigdom som i tredje vÀrlden, men vissa invandrare befinner sig i ett finansieringsutanförskap pÄ grund av kulturella svÄrigheter och kunskapsbrister om svenska lagar och regler samt svensk praxis. Den mikrokreditmodell vi utvecklat poÀngterar rÄdgivning som en central funktionen och pÄpekar samtidigt att en mikrokredit kan vara ett bra sÀtt att underlÀtta för invandrare vid framtida kreditansökningar..

Detta Ă€r en kandidatuppsats med syftet att kartlĂ€gga journaliststudenters etablering pĂ„ arbetsmarknaden, med fokus pĂ„ hur mĂ„nga som vĂ€ljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) tvĂ„ respektive fem Ă„r efter sina studier.PĂ„ grund av den förĂ€ndrade mediemarknaden söker sig mĂ„nga journalister till andra typer av tjĂ€nster dĂ€r de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke pĂ„ detta kan det uppstĂ„ en grĂ„zon mellan vem som Ă€r journalist och vem som Ă€r kommunikatör.Uppsatsen baseras pĂ„ en enkĂ€tundersökning av kvantitativ karaktĂ€r och Ă€r en pĂ„byggnad pĂ„ tidigare studier vid Södertörns högskola dĂ€r samma metod och enkĂ€t anvĂ€nts som grund. Genom tillgĂ„ng till en stor databas frĂ„n de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom Ă€mnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial bestĂ„r av 124 stycken före detta journaliststudenter frĂ„n Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frĂ„gor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens pĂ„ 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna frĂ„n Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Syftet med studien var studera och analysera, hur sjÀlvförmÄga pÄverkar mÀns och kvinnors ÄtergÄng till arbetsmarknaden. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ enkÀtstudie och en kvalitativ frÄga om motivation (n=31) personer som Àr i rehabilitering hos en kompletterandeaktör. Resultatet visar pÄ en tendens till skillnader mellan könen, medelvÀrdet skattades högre bland mÀn och korrelationen hos lÀngden av tid hos kompletterande aktör ökade sjÀlvförmÄga hos mÀn. Kategoriseringen formulerades pÄ en beskrivande nivÄ som ett uttryck vad kvinnor och mÀn har för mÄl med rehabiliteringen, och ledde fram till tre teman (1) Arbete (2) HÀlsa (3) Fysik förmÄga och aktivitet Àr viktiga för individer i en rehabilitering. Slutsatsen som framkom: SjÀlvförmÄgans resultat i medelvÀrde har hela tiden visat att mÀn har en tendens till högre vÀrden i sjÀlvförmÄga Àn kvinnor.

En sjukskrivning orsakad av psykisk ohÀlsa leder till en frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden och medför negativa konsekvenser för individen. Sannolikheten för att komma tillbaka i arbete minskar nÀr sjukskrivningsperioden ökar. Att snabbt fÄ tillbaka individen och pÄbörja en rehabilitering har visat sig vara framgÄngsrikt för den sjukskrivnes ÄterintrÀde pÄ arbetsmarknaden. Syftet med föreliggande studien var att kartlÀgga faktorer som kan pÄverka en individs möjlighet att Äterkomma till arbetsplatsen samt att undersöka om en lÄngtidssjukskrivning pÄverkar en individs anstÀllningsbarhet. Data inhÀmtades genom semistrukturerade intervjuer med nio arbetstagare och fyra arbetsgivare.

Uppsatsen behandlar hur tre svenska byggföretag (Skanska, NCC och PEAB) har valt att internationalisera/etablering sig pÄ den polska byggmarknaden. Eftersom byggföretags internationalisering kan tÀnkas se annorlunda ut Àn ett produktionsföretag finner vi detta som ett intressant Àmne att studera vidare. Detta sker först via en genomgÄng av möjlig teoretisk data dÀr vi granskat fyra olika internationaliseringsstrategier (international, multidomestic, global samt transnational), Uppsalamodellen samt sex olika etablerings former (t.ex. export, joint venture, dotterbolag etc.). Empirin har samlats in genom bÄde sekundÀra samt primÀra kÀllor.

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvÀllspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvÀlls- respektive fackpress pÄverkar socialarbetare och allmÀnna uppfattningar om drogen och droganvÀndarna. Genom att anvÀnda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvÀndare. Studiens syfte Àr att jÀmföra diskurserna i facktidskrifter och kvÀllspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhÀlle och avvikelse.

Our aim of this study was to investigate barriers and opportunities for people with mental disorders getting in to the labor market. This from experiences by people whose daily job contains work rehabilitation for this group in particular. On the basis of five qualitative interviews the results showed that prejudices towards people with mental disorders are a barrier for them to get a wage labor. Furthermore the results showed that low self-esteem within the target group and also high educational demands becomes a barrier to a wage labor. The results also showed that to focus on the healthy aspects may serve as an opportunity for people with mental disorders to get in to the labor market and be able to have a paid job.