SmÄbarnsförÀldrarna som ratas pÄ arbetsmarknaden. De fem senaste Ären har DO fÄtt in över 300 anmÀlningar om missgynnande i samband med förÀldraledighet. Att kvinnor Àr klart överrepresenterade bland dessa Àr varken förvÄnande eller svÄrt att belÀgga efter en genomgÄng av anmÀlningarna. Kvinnor kan dessutom anmÀla pÄ tvÄ olika grunder; missgynnande i samband med förÀldraledighet och könsdiskriminering, dÀr graviditet rÀknas in.Vid en jÀmförelse mellan dessa tvÄ anmÀlningsgrunder Àr ett tydligt mönster att fler av dem som har angett graviditet som orsak till varför de har blivit utsatta har blivit uppsagda, fÄtt sin provanstÀllning avslutad eller pÄ annat sÀtt inte lÀngre fÄtt arbeta kvar. NÀr anmÀlningen istÀllet har rört missgynnande i samband med förÀldraledighet har majoriteten av anmÀlarna, sÄvÀl mÀn som kvinnor, ansett sig blivit utsatta genom att de har fÄtt lÀgre lön, sÀmre arbetsuppgifter eller sÀmre arbetstider Àn innan barn kom in i bilden.En annan aspekt Àr att de med osÀkra anstÀllningar Àr hÄrt drabbade.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde nĂ€rmare en miljon mĂ€nniskor landet och undan krisen. BĂ„de i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands lĂ€n i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig pĂ„ arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt dĂ„ andelen arbetande somalier i Minnesota Ă€r betydligt högre Ă€n i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlĂ€gga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssĂ€tt pĂ„ den hĂ€r gruppen genom en jĂ€mförelse med hur det förhĂ„ller sig i Minnesota.De bĂ„da populationerna i respektive region liknar varandra pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€ven om de till antalet Ă€r betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning Ă€r generellt sett lĂ„g och mĂ„nga somalier Ă€r vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en nĂ„got högre utbildningsnivĂ„ Ă€n de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsĂ€ttningsgrad.

Under Ă„r 2009 var en fjĂ€rdedel av alla unga arbetslösa. FrĂ„n Ă„r 1983 till 2009 har arbetslösheten ökat frĂ„n 8 till 25 procent. Även under Ă„r 2010 var en fjĂ€rdedel av de unga i Sverige utan arbete. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka bestĂ€mningsvariablerna för ungdomsarbetslösheten i Sverige. Till hjĂ€lp har variablerna bruttonationalprodukt, lediga jobb pĂ„ arbetsmarknaden, minimilön, vakanser och arbetslöshetsnivĂ„ i absoluta och relativa tal valts för sin relevans.

Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares förestÀllningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmÀter dessa kulturtillhörighetskriser i förhÄllande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger pÄ tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18Är. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag pÄ grund av att de normer och vÀrderingar som familj, slÀkt eller andra nÀrstÄende företrÀder inte alltid stÀmmer överens med det omgivande samhÀllets rör relationer av olika slag, framför allt förhÄllanden före Àktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvÀnner eller flickvÀnner. GiftermÄl, eller Àktenskapliga förhÄllanden, var ocksÄ ett omrÄde som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. NÄgot som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var performativitet, dvs.

Den nya unga generationen y (80 och 90-talister) Àr avgörande i ett lÄngsiktigt perspektiv för mÄnga organisationer. Detta för att den stora kullen 40- talister, Àven kallade baby boom generationen Àr pÄ vÀg att lÀmna arbetsmarknaden. Att sÄ mÄnga trÀder ur arbetsmarknaden skapar behov efter rekrytering av ny arbetskraft i mÄnga organisationer, vilket kommer i stor utstrÀckning vara generation y. Forskning visar att denna generation har en annan syn pÄ arbete och arbetslivet Àn tidigare generationer.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av den unga generationens syn pÄ arbete eftersom de Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden. DÀrför valdes en kvantitativ metod för att fÄ en vidare bild av studenternas syn pÄ arbete.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige Àr en av de högsta i Europa och det finns inga tecken pÄ att nivÄn Àr pÄ vÀg att vÀnda nedÄt. De arbetsmarknadspolitiska reformer som har genomförts kan kritiseras för bristande bidrag till en sÀnkt ungdomsarbetslöshet, exempelvis Àr det endast ett fÄtal av nystartsjobben som leder till fortsatt anstÀllning och den sÀnkta arbetsgivaravgiften för ungdomar medför stora dödviktskostnader. Nystartsjobben, den sÀnkta arbetsgivaravgiften för unga och jobbgarantin för ungdomar bör alla utvÀrderas vidare och genomgÄ förÀndringar. Danmark har en av EU:s lÀgsta ungdomsarbetslöshetssiffror och landets arbetsmarknadsmodell, den sÄ kallade flexicuritymodellen, har uppmÀrksammats internationellt. Modellen underlÀttar för en dynamisk arbetsmarknad och prÀglas av bland annat ett svagt lagligt anstÀllningsskydd.

Att vara anstÀllningsbar innebÀr att ha den kompetens och andra attribut som krÀvs för att kunna skaffa sig ett arbete. Den sjÀlvupplevda anstÀllningsbarheten varierar beroende pÄ en mÀngd olika faktorer. Vissa individer har svÄrare för att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, till exempel unga och personer med funktionsnedsÀttning. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga vuxna med autismspektrumtillstÄnd upplever sin anstÀllningsbarhet samt vilken betydelse det tillskrivs dem i arbetsliv och privatliv. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades tematiskt.

Arbetsmarknaden i Sverige har de senaste Ären genomgÄtt en markant flexibilisering i form av förÀndrade arbets- och organisationsformer. I takt med olika omvÀrldsförÀndringar har intresset för alternativa arbetsformer av diverse slag ökat. Bemanningsbranschen tillgodoser kravet pÄ flexibla arbetsformer och Àr en bransch som har genomgÄtt en kraftig tillvÀxt de senaste Ären. I oktober 2008 antog EU ett bemanningsdirektiv vars syfte Àr att förena flexibla arbetsformer med en social trygghet för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Det antagna direktivet innehÄller en likabehandlingsprincip som innebÀr att inhyrda arbetstagare ska ha minst samma grundlÀggande arbets- och anstÀllningsvillkor som dem som anstÀllts direkt av kundföretaget för samma tjÀnst. Syftet med uppsatsen Àr undersöka hur den svenska bemanningsbranschen pÄverkas av det nya direktivet.

Sverige stÄr idag inför en omstrukturering av arbetsmarknaden, bland annat för att de tidigare storföretagen, som mycket av svensk tillvÀxt och sysselsÀttning berott av, nu i större utstrÀckning lÀggs ner eller flyttar utomland. En sÄdan omstrukturering innebÀr i sin tur att allt större vikt och tilltro sÀtts till att smÄföretag ska bÀra den svenska ekonomiska tillvÀxten och sysselsÀttningen. Invandrare utgör en stor del av smÄföretagarna och det Àr dem som ligger i fokus i detta arbete nÀr jag studerar riksdag och regerings syn pÄ invandrarföretagare. Debatten kring ?invandrarföretag? har karakteriserats av sÄvÀl positiva som negativa förklaringsmodeller.

VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur och i vilken utstrÀckning före detta journalistikstudenter frÄn Södertörns högskola etablerar sig pÄ den journalistiska arbetsmarknaden. För att fÄ en bild av den journalistiska arbetsmarknaden undersöks i den hÀr studien vad de före detta journalistikstudenterna har för anstÀllningar, och om anstÀllningsformen skiljer sig beroende pÄ hur mÄnga Är en före detta journalistikstudent varit tillgÀnglig pÄ arbetsmarknaden. Hur de före detta journalistikstudenterna ser pÄ sina möjligheter inom branschen, vad de har för mÄl med sina nuvarande arbeten samt vad de tror om sina möjligheter att nÄ mÄlen i förhÄllande till vilken anstÀllningsform de har undersöks ocksÄ i den hÀr studien. För att knyta ihop detta diskuteras hur arbetsmarknad och anstÀllningsförhÄllanden pÄverkar journalisternas autonomi och deras stÀllning som yrkesgrupp. Uppsatsen Àr av kvantitativ karaktÀr och undersökningsmaterialet bestÄr av 436 före detta journalistikstudenter frÄn Södertörns högskola.

I uppsatsen undersöks om förÀndringarna som gjordes i och med proposition 2006:07/15 innebar ett nÀrmande eller frÄngÄende av en optimalt utformad arbetslöshetsförsÀkring ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Detta i syfte att dÀrmed utreda om förÀndringarna kan beskrivas som förbÀttringar eller försÀmringar. Uppsatsen avgrÀnsar sig till förÀndringarna i arbetslöshetsförsÀkringen i denna proposition och behandlar inte framtida planerade förÀndringar eller förÀndringar inom andra omrÄden. Tidigare forskningsresultat inom omrÄdet arbetslöshetsförsÀkring kommer att presenteras för att försöka visa hur en optimal försÀkring bör vara utformad. Vad som Àr en optimal försÀkring Àr givetvis beroende pÄ vilka mÄl den ska uppfylla.

NÀr det idag har diskuteras om att kunna sÀkra jobben har individens anstÀllningsbarhet Äsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav pÄ flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. AnstÀllningsbarhet har kopplats bÄde till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som inverkar pÄ hur anstÀllda uppfattar sin egen anstÀllningsbarhet. Intervjuer har gjorts med Ätta lagledare pÄ ett företag, följt av tematisk analys av materialet.

Löneskillnader mellan kvinnor och mÀn pÄ arbetsmarknaden Àr ett vÀl utforskat Àmne i tidigare studier, sÄvÀl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgÄr ofta ifrÄn att löneskillnaderna beror pÄ olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och mÀn eller att vissa grupper utsÀtts för diskriminering pÄ arbetsmarknaden.I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus pÄ sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning frÄn sÄdan utbildning. Detta görs utifrÄn humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlÀngningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förvÀntas inverka pÄ lön samt hur avkastningen frÄn personalutbildning förvÀntas skilja sig för kvinnor och mÀn och offentlig respektive privat sektor.För att undersöka detta anvÀnds svensk riksrepresentativ data frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar dÀr hela arbetsmarknaden först studeras följt av tvÄ analyser dÀr offentlig respektive privat sektor studeras separat.Resultaten visar pÄ ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhÄllandet inte Àr det omvÀnda.

Öckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.