Jag har med hjälp av Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys bearbetat 60 mediatexter som på något sätt berör fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic och två särskilda händelser under hösten 2003. Jag har redovisat teorier som diskuterar samband mellan nationalism, rasism, identitet, idrott och media, samt några klassiska sociologiska teorier om identitet och maktstrukturer. Syftet har varit att söka svar på hur den mediala bilden av Zlatan Ibrahimovic tecknas och vilka egenskaper han framställs som bärare av, på om det förekommer några nationalistiska och/eller rasistiska diskurser i materialet, samt på om Zlatan Ibrahimovic representeras som svensk eller som Invandrare, en Annan, och vilka orsakerna skulle kunna vara till den representation materialet ger. Jag fann att texterna om Zlatan Ibrahimovic i stort konstruerar en medial bild av honom som en Annan, och att det sätt Zlatan Ibrahimovic omtalas kan jämföras med hur Invandraren generellt omtalas i svenska medier. Jag har även funnit att det sportjournalistiska textmaterialet är starkt präglat av nationalistiska diskurser, och även av diskurser som flera av de refererade teoretikerna i detta arbete placerar under en övergripande rubrik av rasism.

Previous research shows that small workplaces more often discriminate immigrants during the process of hiring new employees than larger workplaces, and usually explains this result by referring to structural factors. At the same time, previous research also shows that self-employees tend to have different personality traits than other people. Could it be the case that the higher discrimination among small workplaces can be explained at an individual level? I examined the hypothesis through OLS-regressions using a survey called Employment, Material Resources, and Political Preferences. The results showed that people working at small workplaces tend to have more negative attitudes towards immigrants than people working at larger workplaces.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter på vägen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har också velat påvisa vilka vägar och strategier som kan ge framgångsrika resultat. Genom våra intervjudeltagares erfarenheter har vi fått fram vad de tycker kan förbättras för att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig. Vårt mål med undersökningen har varit att fokusera på positiva resultat, då vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat på hur sysselsättningsproblemen för Invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som är bidragande faktorer till exkluderingen av Invandrare på den svenska arbetsmarknaden.

Syftet med detta arbete är att visa hur några invandrarföräldrar resonerar i frågor som gäller deras barn. Min huvudfråga är, vilka förväntningar har invandrarföräldrarna på sina barn när det gäller att ta till sig den svenska kulturen respektive föräldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig på intervjuer med fem föräldrar. De frågor som jag ställt för att få svar på min huvudfråga är följande:Hur ser invandrarföräldrarna på att barnen tar till sig den svenska kulturen?Vilka krav har föräldrarna på att barnen tar till sig deras kultur?Hur uppfattar invandrarföräldrarna den svenska skolan?Som komplement till undersökningen har jag också gjort en forskningsöversikt.

Denna uppsats handlar om integration och de olika uppfattningarna om vad integration är. Syfte med studien är att dels ta reda på hur man arbetar med integration i en glesbygdskommun. Att försöka förstå vad olika aktörer i integrationsprocessen har för perspektiv och syn på integration. Att sedan jämföra dessa med varandra. Studien utfördes i Ljusdals kommun där Kvalitativa intervjuer utfördes med aktörer inom integrationsarbetet. Dessa aktörer är Arbetsförmedlingen, Vänskap- och integrationsföreningen samt Invandrare i kommunen. Att enbart konstatera att det finns olika perspektiv på integration skulle i min mening inte leda till någon vidare intressant diskussion. Med hjälp av Graebers teori kring asymmetrisk perspektivförståelse kunde man finna svar till varför perspektiven på integration skiljer sig och vad det har för konsekvenser på integrationsarbetet. I min studie kunde man se att det inom arbetsförmedlingen fanns byråkratiska strukturer som begränsade integrationsarbetet.

Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process är vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgår från Grundad teori, bygger på observationer och intervjuer genomförda på geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.Intervjuerna visade här att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och därmed klär sig i olika roller för att lättare socialisera sig in i olika grupper.

Hälsan skiljer sig mellan olika grupper i Sverige. Invandrare, arbetslösa, lågutbildade och personer med låg social status har visat sig ha en sämre hälsa. En betydande orsak för den sämre hälsonivån är livsstilsfaktorer så som kost, fysisk aktivitet, eller brist på sådan, och stress. Dessa faktorer kan påverkas, någonting som Hälsoteket i Angered vill underlätta för befolkningen i stadsdelarna Gunnared och Lärjedalen. Men upplever folk att de kan påverka sin hälsa? Syftet var att ta reda på om personer bosatta i dessa stadsdelar upplever att de kan påverka sin hälsa, och i hur stor grad de försökt göra det.

Uppsatsen syftar till att ge en allmän beskrivning av den grupp som kommer till rättspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förändring över en period på sju år. Variabler som behandlas är kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och påföljd. Uppsatsen som är en kvantitativ studie, kan ses som ett inlägg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.Uppsatsen är en retrospektiv registerstudie utifrån ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet består av 4466 stycken rättspsykiatriska undersökningar mellan åren 1998 och 2004 och inhämtades från Rättsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning.

Bakgrund: Främlingsfientlighet är ett ständigt debatterat ämne i media där det påstås att främlingsfientligheten hos barn och ungdomar ökar. Skolan har blivit en arena där främlingsfientliga organisationer kan rekrytera medlemmar. Vi är intresserade av att ta reda på hur rektorer hanterar detta. Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen kan hamna i kollision med de demokratiska värderingar skolan skall arbeta med. Detta är ett intressant problem som behöver forskas i.

Min avsikt med denna uppsats var att undersöka hur en grupp högutbildade kursdeltagare upplevde att dagens sfi-utbildning fungerar med avseende på möjligheterna som gavs för att uppnå utbildningens mål samt huruvida de uppfattade dess utformning och mål jämfört med hur dessa anges i ämnesbeskrivningen. Resultaten av undersökningen visade att kursdeltagarnas uppfattningar stämde väl överrens med ämnesbeskrivningen och att enbart få skillnader framträdde mellan deras synsätt och ämnesbeskrivningen. De ansåg att sfi-utbildningen var välplanerad och att den fungerade bra..

Denna studie undersöker frågan om vem som anses vara turisten, d v s, vem turist subjektet är, hur denna föreställs i turismstudier och turismnäringen, samt varför. Intresse för denna fråga väcktes av personliga erfarenheter. Det har att göra med hur jag inte fick samma uppmärksamhet som andra svenska turister både när jag turistade i mitt eget land (Turkiet) och även när jag turistade i Sverige handlar om varför jag inte ansågs vara turist och behandlades annorlunda. Varför och vad är de bakomliggande aspekter som urskiljer mig från svenskar (västerlänningar) som turist subjekt? Det är detta som föranledde huvudfrågan för denna uppsats: vem är eller anses vara en turist?Ytterligare en anledning till varför jag valde att undersöka frågan är att jag ville veta huruvida ?Invandrare? i Värmland uppfattas som turist subjekt eller inte.

Mathisen, Anna & Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ? en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i Gävle.

Olika erfarenheter, uppväxtmiljöer och synsätt kan göra att bara tanken på att ge sig ut i naturen kan tyckas onödig, skrämmande och farlig. En allt större del av befolkningen växer upp i tätorter utan någon naturlig kontakt med naturen. En växande del av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund och av dessa har många inte någon eller begränsad relation till den svenska naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till att nästa vuxna generation kommer att sakna intresse av att vårda naturen och hushålla med naturresurserna.Mitt arbete handlar om hur man kan utforma informativa illustrationer till nyanlända Invandrare som inspirerar dem till att nyttja Eskilstunas tätortsnära natur. Jag har undersökt hur man med hjälp av bilden underlättar kommunikationen till människor från andra kulturer som inte förstår det svenska språket.Jag har till stor del undersökt hur bildtolkning kan skifta beroende på sändarens erfarenheter och referenser till olika visuella representationsformer.

Studien ?Vägen till arbetet ? en kvalitativ studie om hur en ideell organisation driver fram sina deltagare in i den svenska arbetsmarknaden? syftar till att lyfta fram på vilket sätt en deltagare med stöd av en ideell organisation kan påverka sitt sociala- och humankapital, och hur stor påverkan den har för att deltagaren ska kunna effektivisera sin väg in i den svenska arbetsmarknaden. De centrala begreppen som kommer att användas i studien är det sociala-och humankapital begreppet. Det har gjorts en kvalitativ studie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är män mellan 25 till 50 år och samtliga respondenter är aktiva arbetssökare inom byggsektorn i Stockholm.

Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre Invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.