För etthundrafjorton Är sedan sa en man vid namn Oskar Trapp att Helsingborg behöver ett museum. Etthundratolv Är senare invigdes Dunkers Kulturhus, ett efterlÀngtat tillskott tillkulturutbudet i staden. Under de tvÄ Är som huset har funnits har vissa grupper lyst med sin frÄnvaro. En av de grupperna Àr invandrare. Eftersom Dunkers Kulturhus ska finnas dÀr för allasÄ behövdes det en plan för att locka invandrare till huset.

Vi lever i ett mÄngfaldssamhÀlle dÀr alla medborgare ska ha rÀtt till lika service frÄn förvaltningen. NÀr förvaltningen utformar sin lagstadgade serviceskyldighet mÄste man beakta mÄngfalden som ska genomsyra hela verksamheten. Men frÄgan Àr om det skett en anpassning för invandrare för att servicen ska omfatta denna grupp ? vilket vi undersöker. Kan man i anpassningen se att demokrativÀrden fÄtt stÄ tillbaka för ekonomiska vÀrden?I en normativ och empirisk studie undersöker vi vilka anpassningar förvaltningen, specifikt FörsÀkringskassan, gjort för att möta invandrare.

Titel: NyanlÀnda invandrare och deras medievanorFörfattare: Joel AbrahamssonUppdragsgivare: Hadda Konsult ABKurs: MK1500, Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias FÀrdighSidantal/antal ord: 38 exklusive bilagor/ 14 900 ord exklusive bilagorSyfte: Att undersöka hur nyanlÀnda invandrares medievanor ser ut, utifrÄn tre aspekter; medieanvÀndning, hur aktiv man Àr vad gÀller införskaffande av samhÀllsinformation och faktorer som pÄverkar val av tillvÀgagÄngssÀtt för att tillskansa sig information.Metod: EnkÀtundersökning med 47 frÄgor och sex svarsalternativ pÄ de flesta frÄgorna.Urvalsgrupp: Drygt 180 nyanlÀnda invandrare som genomförde samhÀllsorientering vid Göteborgs enhet för samhÀllsorientering för nyanlÀnda invandrare, ett obligatoriskt moment för alla som fÄr uppehÄllstillstÄnd av asylskÀl eller Àr anhörig till nÄgon med uppehÄllstillstÄnd av asylskÀl.Huvudresultat: NyanlÀnda invandrares medievanor Àr till stor del precis lik den svenska befolkningens medievanor. Detta innebÀr att tidigare forskning och teorier till stor del gÄr att tillÀmpa pÄ gruppen. Endast vad gÀller sociala medier och nyheter via Internet gÄr det att se nÄgon skillnad. DÀr Àr nyanlÀnda invandrare betydligt aktivare. NyanlÀnda invandrare Àr aktiva ocksÄ vad gÀller sökandet efter samhÀllsinformation.Vid kommunikation med nyanlÀnda invandrare Àr sprÄket en viktig faktor att ta hÀnsyn till.

AbstractTitel: Diskriminering och rekrytering - En studie om rekryteringsföretagens legitimitetsbalansering.Författare: Marlene NordlanderHandledare: Bengt-Åke GustafssonKurs: Sociologi 41-60 poĂ€ng, ht 2006, VĂ€xjö Universitet.Invandrare har det svĂ„rt att finna arbete pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Det finns dock sektorer pĂ„ den svenska arbetsmarknaden dĂ€r invandrare Ă€r överrepresenterade; en av dessa sektorer Ă€r bemanningsbranschen (Andersson & Wadensjö, 2004:231). Jag fann det dĂ€rför intressant att undersöka hur rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken och om sĂ€ttet de vĂ€ljer att hantera problemet pĂ„verkar legitimiteten, vilket ocksĂ„ Ă€r studiens syfte. Uppsatsens huvudsakliga frĂ„gestĂ€llning lyder: Hur hanterar rekryteringsföretag diskrimineringsproblemet och hur pĂ„verkar detta rekryteringsföretagens legitimitetsstrĂ€van?Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod dĂ€r intervjuer har stĂ„tt för den största delen av informationsinhĂ€mtningen.

Kan Sverige lÀra sig nÄgot om invandring och flyktingmottagande frÄn ett land som ligger pÄ andra sidan Atlanten? Kanada beskrivs i bland som en nation av invandrare. Landet har en lÄng historia av invandring och det Àr en viktig del av landets ekonomi. Kanada tar Ärligen emot omkring 260 000 invandrare. Knappt hÀlften av invandrarna vÀljer att bosatta sig i mÄngmiljonstaden Toronto.

I olika delar utav vÀrlden finns idag cirka 20 miljoner invandrare som har lÀmnat sina lÀnder pÄ grund utav krig och fattigdom. Det svenska samhÀllet utgörs idag utav 20 % invandrare. Med den ökade invandringen blir mötet med invandrare allt vanligare inom sjukvÄrden. Detta möte kan bli problematiskt pÄ grund av kulturkrockar, sprÄkproblem och religiösa uppfattningar. Enligt hÀlso- och sjukvÄrdslagen (1982) bör vÄrd ges pÄ lika villkor till all befolkning i Sverige (Hanssen 2007).

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika aktörer inblandade i introduktionsprocessen av nyanlÀnda invandrare ? myndighetspersoner, SFI-lÀrare och elever upplever den nuvarande integrationspraktiken prÀglad av en tydlig arbetsmarknadsorientering och tidsbegrÀnsad svenskundervisning. Fokus lÄg pÄ invandrare med kort utbildningsbakgrund.Datainsamlingen byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med de tre informantgrupperna, urvalet av informanter och analysen följde principerna för en kvalitativ forskningsansats.Resultatet uppvisar klara tecken pÄ motsÀgelsefullhet angÄende den rÄdande integrationspraktiken. Det visar sig att det saknas gemensamma nÀmnare nÀr det gÀller syftet med utbildningen i svenska för invandrare, nÄgot som mestadels beror pÄ de olika aktörernas erfarenheter och förvÀntningar. Av lÀrarna ses SFI frÀmst som en pedagogisk verksamhet medan myndighetspersonerna tenderar att se pÄ utbildningen som ett renodlat integrations- och arbetsmarknadspolitiskt instrument.

Den hÀr studien beskriver hur det har varit och hur livet Àr idag för tre grupper av Àldre invandrare med annat modermÄl Àn det svenska och hur det svenska sprÄket har pÄverkat deras liv. I Sverige förvÀntas populationen av Àldre invandrare öka i de nÀrmaste Ären dÀrför Àr det viktigt att försöka fÄ en ökad kunskap om deras liv ? hur det har varit ? hur det Àr och vilka eventuella hinder och förvÀntningar de ser inför sitt Äldrande i relation till det svenska sprÄket. Studien Àr baserad pÄ empirin som kommit frÄn tre fokusgruppintervjuer med Àldre invandrare. De tre grupper har besvarat intervjufrÄgor och dÀrmed har de varit fria att berÀtta om sina erfarenheter, tankar och egna liv.

I vÄr undersökning studerar vi sambandet mellan de sociala nÀtverken och invandrares situation pÄ arbetsmarknaden. Vi undersöker vilken effekt de sociala nÀtverken har för en matchning mellan utbildnings- och yrkesnivÄ för svenska invandrare. VÄr uppfattning Àr att det inte bara Àr viktigt att individerna Àr i arbetskraften utan att det Àven Àr av stor vikt att de har yrken efter deras kompetens. Av denna anledning bygger vi vÄr studie pÄ en modell som har matchningen mellan utbildningsnivÄ och yrkesnivÄ som beroende variabel. Denna direkta koppling mellan utbildning och yrke har inte tidigare varit i fokus nÀr det kommer till studier kring integration och betydelsen av sociala nÀtverk.

This investigation is aimed to analyze and gain insight into how young people of the "second generation immigrants" identify themselves in a society where they are seen as immigrants of the environment in view of the name. Also, how they identify themselves during trips to their home/country of origin are of relevance to see if they are affected in their own identification, depending on how they believe they are seen from the outside.Through a survey, the statistics were produced, which serves as a preliminary to the larger part of the investigation where six individuals were interviewed in order to give deeper answers to the questions sought. The answers that emerged were then analyzed in relation to selected theories.In connection with the investigation it has emerged that the young people in question often identify themselves in such a way that they think that the surroundings look at them. It is in relation to how others see them as they see themselves, which creates a distance between the surroundings and themselves. With increased knowledge on both sides, this distance between the environment and the young people in this investigation maybe could reduce..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur utanförskapsbegreppet, som Àr ett nÀrliggande begrepp till begreppet socialexklusion, konstrueras av arbetsutskottet i den nutida svenskariksdagspolitiska debatten. Uppsatsen undersöker Àven hur begreppet utanförskapÀr relaterat till arbetslöshet och fas 3, som Àr ett arbetsmarknadspolitisktprogram för arbetslösa mÀnniskor. Vidare undersöker uppsatsen hurarbetsmarknadsutskottet konstruerar den önskvÀrda medborgaren.Forskningsmetoden som anvÀnds Àr kritisk diskursteori och kritisk diskursanalysmed inspiration av James Paul Gee. Resultaten kategoriseras i fyra teman inomutanförskapsdiskursen. Denna nutida politiska diskursen konstruerar en ordningav logik och moral inom vilken utanförskap Àr en metafor för arbetslös; attvara utanför Àr att vara utanför arbetsmarknaden, vilket innebÀr att diskursenkonstruerar en generaliserad bild av arbetslösa - som att samtliga arbetslösabefinner sig i utanförskap.

Denna 10-poÀngsuppsats Àr mitt examensarbete pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vÄren 2005, som jag har lÀst pÄ Malmö högskola, LÀrarutbildningen. Arbetet Àr ett studium om de muslimska kvinnornas situation pÄ den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omstÀndigheter som försvÄrar deras etablering i arbetslivet. De kommer frÄn olika lÀnder, frÄn landsbygden och frÄn stÀder. De Àr analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt pÄ grund av politisk förföljelse, de som Àr krigets offer och de som kommit för att arbeta.

Invandrarkvinnor Àr den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor Àr Àven den grupp som utsÀtts för mest diskriminering pÄ arbetsmarknaden bland annat pÄ grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tio invandrarkvinnor sjÀlva upplever sin situation pÄ den svenska arbetsmarknaden. Syftet Àr vidare att undersöka vilka förutsÀttningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjÀlpt dem att komma in pÄ arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrÄn tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vad elever som har gÄtt ett program inom gymnasiesÀrskolan fÄr för vÀgledning mot arbetsmarknaden under skoltiden samt efter avslutade studier..

Andra generationens invandrare slits enligt tidigare studier mellan tvÄ kulturella vÀrldar och stÀlls dÀrav inför utmaningen att skapa en fungerande helhet mellan vÀrldarna. Syftet med studien var att undersöka vad upplevelsen av att tillhöra tvÄ kulturer kan betyda för sjÀlvbilden hos andra generationens invandrare. Deltagarna var 10 kvinnor och fem mÀn. Vi utgick ifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv och intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrÄn fokus pÄ meningen. I resultatet redovisades tre huvudteman och 12 underteman.