(O) Synliga pÄ arbetsmarknaden "Invandrarkvinnors intrÀde pÄ den svenska arbetsmarknaden.

Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det Àr att ta sig in pÄ arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen..

This work deals with the introductory course for immigrants (Introduktionskurs för invandrare ? IVIK) in the Swedish municipalities. I have studied how the participants in this education are brought into a Swedish understanding of religion, both in the formal SO (social studies) and when it comes to informal transferring of values.I have interviewed teachers and school leaders, interviews which I have then analysed.To understand the educational environment, I have used Antonio GramsciŽs theory of hegemony, as I perceive it, as well as Michel FoucaultŽs ideas of power and knowledge.I have found that fostering into a ?Swedish? view on religion appears in the education, implicitly as well as explicitly, though the informants tend to have an ambivalent opinion as to how this should be carried out, and to which extent..

Syftet med denna studie har varit att utvÀrdera kommunernas arbete med SFI utbildningen, fÄ en förstÄelse för hur den upplevs av rektorer och elever, samt hur SFI: n pÄverkar en etablering i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden. Jag har Àven velat fÄ en förstÄelse för hur Arbetsförmedlingens arbete pÄverkar SFI utbildningen. Min studie Àr sociologisk och sociologi för mig Àr lÀran om det sociala i samhÀllet och dess individer. NÀr Sverige tar emot nyanlÀnda Àr tanken att de ska bli en del av vÄrt samhÀlle, de ska snarast möjligt starta en utbildning för att lÀra sig det svenska sprÄket, de ska lÀra sig hur vÄrt samhÀlle fungerar med dess normer och vÀrderingar och de ska genom att bidra till samhÀllet med sin kunskap och kompetens etableras pÄ arbetsmarknaden. SFI stÄr för svenska för invandrare och gÄr under skollagen.

Syftet med denna studie Ă€r att belysa ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv vilka metoder invandrarkvinnor frĂ„n Östeuropa anvĂ€nder för att skapa sig en position pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Samt vill studien belysa vad som varit betydelsefullt för kvinnorna i denna process.FrĂ„gestĂ€llningarna lyder: 1. Hur har kvinnorna frĂ„n Östeuropa gĂ„tt tillvĂ€ga för att skapa sig en position pĂ„ den svenska arbetsmarknaden?2. Vad Ă€r det som har haft betydelse i denna process?Datainsamlingsmetoden Ă€r kvalitativ och baserat pĂ„ Ă„tta ostrukturerade intervjuer med invandrarkvinnor frĂ„n Östeuropa som har migrerat till Sverige i vuxenĂ„lder.Studien intar ett socialkonstruktivistiskt förhĂ„llningssĂ€tt och har makt och genus som teoretiska referensramar.

Syftet med uppsatsen Àr undersöka huruvida utbildningsnivÄ och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lÀgre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jÀmfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning fÄr ett mer upplyst perspektiv som hÀmmar de negativa attityderna. Det förekommer Àven förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens frÄn invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den hÀr uppsatsen anvÀnds material frÄn European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ hypoteser.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Eftersom arbetet Àr en viktig del nÀr det gÀller invandrarnas integration i det svenska samhÀllet valde vi att titta nÀrmare pÄ vilken hjÀlp en viss grupp av invandrare fick för att komma in pÄ arbetsmarkanden. Vi valde att titta pÄ invandrare som har diagnostiserats med PTSD (posttraumatisk stressyndrom). Anledningen till att vi valde denna grupp mÀnniskor Àr frÀmst för att invandringen till Sverige de senaste 10-15 Ären frÀmst har bestÄtt av flyktingar. Flera rapporter visar att flyktingarnas psykiska hÀlsa Àr betydligt sÀmre Àn den övriga befolkningens. För att denna grupp av mÀnniskor ska ha en chans till ett bra liv mÄste hjÀlp erbjudas frÄn staten och kommunen.

Uppsatsenutgör en utvĂ€rdering av en kommunal arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd/insatsbenĂ€mnt Personlig Utvecklings TjĂ€nst (PUT- tjĂ€nst, PUT) som riktas tilllĂ„ngtidsarbetslösa och socialbidragsberoende invandrare i Uddevalla kommun.ÅtgĂ€rden/insatsen innebĂ€r att ett visst antal individer erhĂ„llervisstidsanstĂ€llning inom kommunens verksamheter i syfte att bland annat fĂ„arbetslivserfarenhet i Sverige och referenser. Syftet med studien Ă€r attfördjupa förstĂ„elsen för hur nĂ„gra av de som haft PUT- anstĂ€llning upplevdeden. Deras upplevelser av insatsens/anstĂ€llningens pĂ„verkan pĂ„ livssituationenavseende ekonomi, sociala nĂ€tverk och aktiviteter samt upplevelsen avbemötandet pĂ„ PUT- arbetsplatserna stĂ€lls i centrum. SĂ„lunda fokuseras deintervjuades resonemang kring sin livssituation betrĂ€ffande övergĂ„ngen frĂ„nsocialbidragstagande och lĂ„ngtidsarbetslöshet till visstidsanstĂ€llning ochegenförsörjning genom insatsen PUT. Studien undersöker ocksĂ„ huruvida deintervjuade utökat sitt sociala nĂ€tverk till att inkludera fler personer med svenskbakgrund medelst PUT- anstĂ€llningen.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Bland de som invandrar till och försöker bosÀtta sig i Sverige, finns en stor grupp mÀnniskor som Àr vÀlutbildade redan i sitt hemland. Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera dessas, invandrade akademikers, upplevelser pÄ vÀg in pÄ den svenska arbetsmarknaden, samt att ta reda pÄ vad invandrade akademiker önskar för stöd i detta. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ undersökningsmetod och genomfört semistrukturerade intervjuer med sju invandrade akademiker. Resultatet analyserades utifrÄn Donald E. Supers ?minicycle?, en del av livsregnbÄgeteorin, rollkonflikt och rollförlust, samt Pierre Bourdieus begrepp kapital. Flytten till Sverige medförde en ?minicycle? i invandrade akademikers karriÀrutveckling.

Sverige stÄr idag inför en omstrukturering av arbetsmarknaden, bland annat för att de tidigare storföretagen, som mycket av svensk tillvÀxt och sysselsÀttning berott av, nu i större utstrÀckning lÀggs ner eller flyttar utomland. En sÄdan omstrukturering innebÀr i sin tur att allt större vikt och tilltro sÀtts till att smÄföretag ska bÀra den svenska ekonomiska tillvÀxten och sysselsÀttningen. Invandrare utgör en stor del av smÄföretagarna och det Àr dem som ligger i fokus i detta arbete nÀr jag studerar riksdag och regerings syn pÄ invandrarföretagare. Debatten kring ?invandrarföretag? har karakteriserats av sÄvÀl positiva som negativa förklaringsmodeller.

I forskningsprojektet undersöktes hur fem högutbildade utlandsfödda kvinnor har kommit in pÄ arbetsmarknaden och fÄtt ett arbete utifrÄn sin kompetens. I studien presenteras resultat om hur dessa utlandsfödda kvinnor i egenskap av bland annat ett feministiskt synsÀtt och utifrÄn sin egen förmÄga har kommit in pÄ arbetsmarknaden. Hinder och framgÄng som kvinnorna upplever i sin yrkesverksamhet beskrivs i studien. Denna kvalitativa studie genomfördes med e-metodologi, en sammankoppling av den fysiska och den elektroniska vÀrlden.  .

Syftet med denna studie var att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna hos den enskilda individen med utlÀndskbakgrund som nÄtt framgÄng pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr. De viktigaste bakomliggande faktorerna som vi funnit i vÄr undersökning för att nÄ framgÄng pÄ arbetsmarknaden Àr vilja, motivation, engagemang och ansvar. BÄde vÄr forskning och tidigare forskning har visat att en positiv syn pÄ det ?nya samhÀllet? har en viktig betydelse för den enskilde individen som kan ses som en bidragande faktor gÀllande framgÄng i samhÀllet. Gemensamt för vÄr forskning och tidigare forskning Àr dessutom att utbildning och sprÄklig fÀrdighet, samt att stÀndigt vara aktiv i personlig utveckling och pÄ sÄ sÀtt vara flexibel Àr avgörande för att nÄ framgÄng genom att nÄ de individuella mÄlen.

I och med ett ökat intresse för entreprenörskap samt den allt svÄrare situationen pÄ arbetsmarknaden för invandrare vÀcktes under 1990-talet ett stort intresse i Sverige för invandrarföretagande. Företag som drivs av personer med utlÀndsk hÀrkomst har blivit en allt vanligare del av marknaden. Denna grupp av företagare har kommit att bidra med nya affÀrsidéer samt ny kompetens pÄ marknaden.Det framkommer i flera utredningar och rapporter att mÄnga invandrare finner det svÄrt att fÄ fÀste pÄ den svenska marknaden pÄ grund av bland annat sprÄkliga brister och begrÀnsade kunskaper inom det regelverk som styr företagandet i Sverige. VÄr studie fokuserar pÄ att undersöka invandrarföretagares position pÄ den svenska marknaden. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ drivkrafterna bakom valet att starta eget samt vilka tillvÀxtstrategier invandrarföretagen anvÀnder sig av.