Min avsikt med denna uppsats var att undersöka hur en grupp högutbildade kursdeltagare upplevde att dagens sfi-utbildning fungerar med avseende pÄ möjligheterna som gavs för att uppnÄ utbildningens mÄl samt huruvida de uppfattade dess utformning och mÄl jÀmfört med hur dessa anges i Àmnesbeskrivningen. Resultaten av undersökningen visade att kursdeltagarnas uppfattningar stÀmde vÀl överrens med Àmnesbeskrivningen och att enbart fÄ skillnader framtrÀdde mellan deras synsÀtt och Àmnesbeskrivningen. De ansÄg att sfi-utbildningen var vÀlplanerad och att den fungerade bra..

Denna studie undersöker frÄgan om vem som anses vara turisten, d v s, vem turist subjektet Àr, hur denna förestÀlls i turismstudier och turismnÀringen, samt varför. Intresse för denna frÄga vÀcktes av personliga erfarenheter. Det har att göra med hur jag inte fick samma uppmÀrksamhet som andra svenska turister bÄde nÀr jag turistade i mitt eget land (Turkiet) och Àven nÀr jag turistade i Sverige handlar om varför jag inte ansÄgs vara turist och behandlades annorlunda. Varför och vad Àr de bakomliggande aspekter som urskiljer mig frÄn svenskar (vÀsterlÀnningar) som turist subjekt? Det Àr detta som föranledde huvudfrÄgan för denna uppsats: vem Àr eller anses vara en turist?Ytterligare en anledning till varför jag valde att undersöka frÄgan Àr att jag ville veta huruvida ?invandrare? i VÀrmland uppfattas som turist subjekt eller inte.

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förekomsten av Älderskodade platsannonser för lediga arbeten. Uppsatsen fokuserar pÄ den yngsta och den Àldsta Äldersgruppen pÄ arbetsmarknaden. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för uppsatsen Àr ?Hur kan Älder förstÄs och anvÀndas inom sociologin??, ?PÄ vilket sÀtt anvÀnds och beskrivs Älder i platsannonser?? samt ?Hur kan synen pÄ Älder vara diskriminerande??.Metod och material: Metoden som ligger till grund för studien i uppsatsen Àr innehÄllsanalys och vi har anvÀnt den för att analysera platsannonser i Göteborgs-Postens ?Jobb och Studier?-bilaga. Materialet bestÄr av 396 platsannonser, vilka behandlas i ett kategorisystem dÀr en uppdelning mellan annonser sker, dÀr Älder beskrivs explicit eller implicit.

Denna studie har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med syftet att utföra en diskursanalys pÄ hur deltagare och anstÀllda talar om projektet Korta vÀgen i Uppsala.Korta vÀgen Àr ett arbetsmarknadspolitiskt projekt som syftar till att fÄ ut utlÀndska akademiker i arbetslivet.VÄra informanter bestod av anstÀllda inom projektet samt deltagare som nyligen fullgjort sin utbildning i Korta vÀgen.FrÄgestÀllningarna har varit hur deltagare och anstÀllda talar om projektet och vilka diskurser som anvÀnds och reproduceras via talet.I vÄrt resultat redogör vi för Ätta olika diskurser som vi har kunnat urskilja utifrÄn vÄrt empiriska material. Diskurserna berör kultur, sprÄk, nÀtverk, pedagogik, samhÀllsekonomi, praktik samt terapeutiska relationer. Resultatet visar Àven hur majoriteten av diskurserna gÄr att koppla till svenskhet samt vilken betydelse svenskhet har för mÀnniskors möjligheter pÄ den svenska arbetsmarknaden.Slutligen problematiserar vi hur en exkludering pÄ den svenska arbetsmarknaden finns inbÀddad i vÄr samhÀllsstruktur, och hur vi omedvetet upprÀtthÄller och reproducerar denna. Problematiseringen har gjorts med diskursanalytiska teorier av Foucault, Derrida och Berger och Luckmann..

Tidigare forskning visar pa? arbetets betydelse fo?r ma?nniskan och att arbetslo?shet riskerar att bidra till utanfo?rskap, ha?lsofo?ra?ndringar etc. Syftet med denna uppsats a?r att se pa? varslades personers tillvaro. Hur fo?ra?ndras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur pra?glas informanternas framtidssyn av varslen? Va?rt teoretiska ramverk som anva?nds i denna uppsats a?r stigma/normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet.Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har underso?kningen genererat teman som utanfo?rskap, arbetets betydelse samt va?gen tillbaka och framtiden.

1 juli 2008 har nya regler i sjukförsÀkringen trÀtt i kraft. Enligt de nya reglerna Àr sjukpenningen begrÀnsad till ett Är. Samtidigt har den tidsbegrÀnsade sjukersÀttningen tagits bort. Media uppmÀrksammar att allt fler mÀnniskor blir nekade sjukpenning, andra fÄr sjukersÀttningen indragen. I början av januari 2009 förvÀntas det att ca 30 000 mÀnniskor bli utförsÀkrade.

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en stÀndigt pÄgÄende retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och dÀrför inte ifrÄgasÀtts i nÄgon egentlig utstrÀckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthÄllna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har dÀrför mer konkret handlat om att skildra hur samhÀllsdialogen förklarar rÄdande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrÄgasÀtta förklaringarnas sanningsansprÄk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sÀgas handla om att individen antingen saknar rÀtt utbildning, rÀtt erfarenhet eller bÄde och, att kompetens Àr möjlig att lÀra, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervÀgande del, anses Äligga samhÀllet. Resultatet har vidare pÄvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstÄr som motsÀgelsefull dÄ Äsikten att rÀtt kompetens Àr synonymt med rÀtt erfarenhet inte alls Àr förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rÀtt kompetens och att studiens slutsats dÀrför blivit dels att den pÄtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering frÄn arbetsgivarnas sida Àn om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgÄ sÄ lÀnge den inte ifrÄgasÀtts..

Delaktigheten pÄ den öppna arbetsmarknaden Àr lÄg för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Metoden Supported employment (SE) har visat sig vara framgÄngsrik i att hjÀlpa denna mÄlgrupp att nÄ, fÄ och behÄlla ett arbete pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Fokus har i forskning riktats mot metodens effektivitet men denna studie inriktar sig pÄ arbetskonsulentens stöd inom SE och syftet i studien Àr att utforska vad dennes stöd betyder för deltagaren i metoden. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre deltagare och en gruppintervju med tre arbetskonsulenter. Det skrÀddarsydda, det instrumentella och det emotionella stödet samverkar och leder till empowerment för tvÄ deltagare, som har nÄtt en praktikplats dÀr de trivs och kommer till sin rÀtt.

Mathisen, Anna & Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ? en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i GÀvle.

Olika erfarenheter, uppvÀxtmiljöer och synsÀtt kan göra att bara tanken pÄ att ge sig ut i naturen kan tyckas onödig, skrÀmmande och farlig. En allt större del av befolkningen vÀxer upp i tÀtorter utan nÄgon naturlig kontakt med naturen. En vÀxande del av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund och av dessa har mÄnga inte nÄgon eller begrÀnsad relation till den svenska naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till att nÀsta vuxna generation kommer att sakna intresse av att vÄrda naturen och hushÄlla med naturresurserna.Mitt arbete handlar om hur man kan utforma informativa illustrationer till nyanlÀnda invandrare som inspirerar dem till att nyttja Eskilstunas tÀtortsnÀra natur. Jag har undersökt hur man med hjÀlp av bilden underlÀttar kommunikationen till mÀnniskor frÄn andra kulturer som inte förstÄr det svenska sprÄket.Jag har till stor del undersökt hur bildtolkning kan skifta beroende pÄ sÀndarens erfarenheter och referenser till olika visuella representationsformer.

Detta arbete handlar om lÄngtidssjukskrivna arbetsslösa som ska med hjÀlp av fördjupad samverkan, som Àr ett samarbete mellan försÀkringskassan och arbetsförmedlingen kunna ÄtergÄ till arbetsmarknaden. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur de lÄngtidssjukskrivna uppfattar sin tid inom fördjupad samverkan pÄ arbetsförmedlingen..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lokala politiker och tjÀnstemÀn arbetar med mark och bostadsfrÄgor för att bekÀmpa bostadssegregation i Göteborg. Vi ska Àven diskutera relationen mellan segregation pÄ bostadsmarknaden och segregation pÄ arbetsmarknaden samt inom skolsystemet. UtgÄngspunkten Àr följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver lokala politiker och tjÀnstemÀn bostadssegregationen i Göteborg? Vilka faktorer anser lokala politiker och tjÀnstemÀn upprÀtthÄller bostadssegregationen i Göteborg? Vilka strategier anvÀnder lokala politiker och tjÀnstemÀn för att motverka bostadssegregering i Göteborg?PÄ vilket sÀtt anser lokala politiker och tjÀnstemÀn att segregation pÄ bostadsmarknaden i Göteborg kan relateras till segregation pÄ arbetsmarknaden och inom skolsystemet?Metodologiskt har vi anvÀnt en tematisk intervjuform med en förbestÀmd intervjuguide. Det har genomförts sex intervjuer som sedan har transkriberats och kodats inför analys och diskussion.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur deltagandet i personalutbildning Àr fördelat över olika grupper av sysselsatta pÄ den svenska arbetsmarknaden. OcksÄ mÀngden utbildningstid för olika arbetstagare undersöks. Syftet Àr att testa i vilken utstrÀckning humankapitalteorins prediktioner om vilka som i första hand fÄr personalutbildning stÀmmer överens med den faktiska situationen pÄ svenska arbetsplatser. Som komplement till humankapitalteorin anvÀnds en teori med ofullstÀndig konkurrens samt tidigare studier om personalutbildning. För att testa humankapitalteorins antaganden om personalutbildning anvÀnds aggregerad data frÄn Statistiska CentralbyrÄn för olika Är.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ med vilka metoder coacher för mÀnniskor till önskade platser samt att se hur coacher ser pÄ coachning som begrepp. Denna metod fann jag mycket intressant och ville undersöka dess effekt nÀrmare. Det som undersöks i studien Àr hur coacherna arbetar med coachningen i mötet med klienten samt hur coacherna upplever att coachningen fungerar som ett redskap till att fÄr ut klienterna pÄ arbetsmarknaden. Slutligen uppmÀrksammas Àven den problematisering av coachning som begrepp som tycks finnas. De teoretiska utgÄngspunkterna jag har anvÀnt mig av Àr Whitmores syn pÄ coachning och Gjerdes coachningsrelation. Jag har anvÀnt mig av Antonovskys teori om KASAM och Berg och De Jongs lösningsfokuserade modell samt OŽConner och Lages Kalibrering och lyssnande.

Ökad globalisering och konkurrens pĂ„ arbetsmarknaden samt en förĂ€ndring av arbetsmarknaden har tillsammans med en stor generationsvĂ€xling försvĂ„rat rekrytering av ny arbetskraft för arbetsgivare. Stora pensionsavgĂ„ngar skapar ett behov av att anstĂ€lla nya medarbetare och för att fylla det gap som skapas i arbetskraften behöver organisationer arbeta med hur de ska attrahera och behĂ„lla unga medarbetare. Enligt forskning skiljer sig den yngre generationens vĂ€rderingar och krav gentemot tidigare generationer vilket ocksĂ„ innebĂ€r att det har skett ett skifte i vilka faktorer som motiverar och attraherar dessa. Dagens arbetsgivare stĂ„r inför svĂ„righeten att uppfatta och skaffa sig insikt om vad den nya generationen, som Ă€r pĂ„ vĂ€g in pĂ„ arbetsmarknaden, motiveras och attraheras av. Forskning kring dagens arbetsgivares insiktsnivĂ„ om vad som motiverar den yngre generationen Ă€r begrĂ€nsad dĂ„ dessa Ă€r relativt nya pĂ„ arbetsmarknaden.